Jag vaknar till ett reportage om rekrytering av kvinnor till gruvor och verkstadsindustri.
De flesta argumenten känner jag igen från arbetet med att rekrytera män till förskolan. Frågan om “kritisk massa” är särskilt intressant – det krävs 25% av det andra könet för att förändringen ska påverka innehållet. Risken är stor att den mindre gruppen fastnar i ett anpassningsbeteende.
Forskaren diskuterar det dominerande mansidealet och menar att kvinnorna innebär stora möjligheter att ompröva machonormen. Jag håller helt med och önskar att samma diskussion skulle funnits inom förskolan. När vågar genusvetenskapen kritisera feminiteten på samma sätt? Jag menar att dessa ideal hindrar männen att arbeta i förskolan och att kvalitetsarbetet därigenom blockeras.
Tysta tankar 
