https://twitter.com/peorehnquist/status/514659526688374784
Jag håller med P-O. Talet om strukturer inbjuder till slappt tänkande.
Det pågår en ständig förhandling om de normer som författaren förfasar sig över. Jag är inte säker på att feminismen erbjuder de bästa redskapen för att analysera manlig utsatthet.
Och vem är mannen på bilden?
Tanken på att fånga in läraryrkets kvaliteter i ett rutmönster är väldigt lockande, i det här exemplet har de inte ryggat för mer komplexa dimensioner.
Det är en bok som gör lite motstånd och jag är inte säker på att alla uppskattar den här formen av akademiska utmaningar.
https://twitter.com/fascinatingvids/status/511236937823555584
Det kan vara riskabelt att tala om “våra gator”. Vi får nog vänja oss vid tanken på att samsas.
Jag vaknar till ett valresultat som kräver mer än en eftertanke.
Idag vet vi att försöken att isolera SD genom att skrika “Inga rasister på våra gator” har misslyckats. Jag misstänker att demoniseringen av flyktingfrågan har fått motsatt effekt. Spelavslöjanden och våldsamma motdemonstrationer har underlättat för SD att frossa i offerrollen. Medierna har överskattat sin opinionsbildande makt.
För några år sedan diskuterades det om sverigedemokrater kunde bli lärare. Idag tror jag inte att det är möjligt att ställa den frågan utan att skapa verkligt dåligt stämning. Vi får börja i den andra ändan – vad är egentligen en “rasist”?
Och varför får de inte använda “våra gator”?
Jag följer en del internationella grupper som arbetar för att rekrytera män till förskolan. Betydelsen av lek och kärlek till naturen tycks vara gemensamma drag.
Frågan är om sådana här bilder riskerar att uppfattas som essentialistiska eller biologistiska? Jag hör den genusvetenskapliga rösten:
– Kan inte kvinnor leka i naturen?
Skolverkets rekryteringsfilm skulle också kunna anklagas för att nedvärdera kvinnor.
Jag förbereder en föreläsning och funderar över begreppet paradigmskifte. Tre skäggiga män skakade om världen på 1800-talet.
Tysta tankar 