Effekter av en bra förskola – visa mig pengarna!

I Sverige vill vi gärna tro att skolan och förskolan betyder mycket för barnens kommande liv som vuxna. Effekterna är svåra att mäta och det finns få studier som påvisar långvariga effekter av enskilda delar av utbildning. Samtidigt resonerar vi gärna i personlighetsutvecklande termer och hoppas att skolan ska vara en del av något som skulle kunna kallas det demokratiska samhällsbyggandet.

I USA är det mer raka rör. I en studie som presenteras i New York Times (Länk) redovisas det ekonomiska utfallet av en lyckad förskoletid. Hur påverkas den framtida medelinkomsten av lärarnas kvalitet?

Resultatet är ganska svårtolkat och det finns en mängd ovissa parametrar, men den äppelkäcka slutsatsen är inte oväntat:
– Ja, utbildning lönar sig!

Frågan är om denna insikt kan påverka lärarnas löner?

Mr. Chetty and his colleagues — one of whom, Emmanuel Saez, recently won the prize for the top research economist under the age of 40 — estimate that a standout kindergarten teacher is worth about $320,000 a year. That’s the present value of the additional money that a full class of students can expect to earn over their careers. This estimate doesn’t take into account social gains, like better health and less crime.

Vem lärde dig slå kullerbyttor?

Vem lärde dig slå kullerbyttor?

Intagningsprov till kommunal förskola i New York

För oss som demonstrerade mot USA:s krig i Vietnam kommer det alltid finnas ett lite grumligt stänk av anti-amerikanism i botten av vår världsbild. Samtidigt är vi uppfödda med amerikansk kultur och jag skulle nog beskriva mig som ohjälpligt kluven i förhållande till det stora landet i väst.

Jag håller på att ramla av solstolen när jag lyssnar på ett reportage i Studio Ett om situationen för barnfamiljer i New York. De privata skolorna är svindyra, men det finns en genväg för ambitiösa föräldrar som vill sina barns bästa. De privata företagen förbereder fyraåringar inför antagningsproven till de bästa kommunala förskolorna skär guld och debiterar uppåt 1000:- i timmen. Medelklassföräldrarna skyr inga medel när det gäller att se till de egna barnens intressen.

Suck.

I Sverige tror vi att staten skapar rättvisa genom att uppmuntra friskolor.

Länk till Studio Ett

Livet är ett stort prov?

Livet är ett stort prov?

Om att bli sedd

Vi diskuterar mål och skolprestationer, metoder och ansvarsfördelning. Det känns tryggt att beskriva uppdraget och inför terminsstarten tror jag att en hel del kolleger kommer att försöka prata sig samman inför mötet med eleverna om vad de ska uppnå. Här kommer inte knusslas med tydlighet och kravnivåer.

Bakom den här blanka fasaden av rationalitet finns en annan verklighet. Rädda barn och lärare som vill bli sedda en kort sekund utan att känna skräck.

Olle Adolphson beskriver det minsta djurets vardag med hjälp av Beppe Wolgers text:
Olle Adolphson – Okända Djur

Det minsta djur som funnits var så litet,
så magert och så tunt och ruskigt slitet.
Det var en fnill, som som var så svår att finna,
att en bacill kunde be den försvinna.
Han var så liten att hans huvud värkte,
men glad ändå om någon honom märkte

Någon har haft roligt med Photoshop:

Jag undrar över vem som spelar det väldigt ostyriga pianot?

Inspirerad åker jag till kyrkan i Ravlunda och letar reda på Olle Adolphsons gravsten omgiven av lavendel.

Vad är det som saknas i bilden?

Anna Hellsten rekommenderar en text av Heather Havrilesky inför den fjärde säsongen av Mad men. Länk

This is the genius of “Mad Men,” its dramatic reenactment of the disconnect between the dream of dashing heroes and their beautiful wives, living in style among adorable, adoring children, and the much messier reality of struggling to play a predetermined role without an organic relationship to your surroundings or to yourself. We’re drawn to “Mad Men” week after week because each and every episode asks us, What’s missing from this pretty picture?

Svaret är ingen överraskning och frågeställningen har inte åldrats märkbart sedan slutet på 50-talet.

What’s missing on both a personal and a broader scale is empathy, of course — embodied most gruesomely in the lawn mower accident last season, but also wrapped up in the sharp edicts Don and Betty issue to their children, in the distracted insults Don aims at Peggy, in the self-involved funk of Joan’s doctor fiancé, in the cruelty that springs from Pete’s existential desperation. While “Mad Men’s” detractors often decry the empty sheen of it all, claiming that it has no soul, clearly that’s the point. The American dream itself is a carefully packaged, soulless affair.

Slutorden är nattsvarta:

In show creator Matthew Weiner’s telling, the birth of the advertising age coincides directly with the birth of our discontent as a nation — and what got lost in the hustle was our souls.

Vad är det som saknas?

Vad är det som saknas?

När målen skymmer sikten

De flesta tycks trivas väldigt bra med målstyrning. Tydliga och utvärderingsbara mål ger riktning åt arbetet och känslan av att det finns en gemensam plan är delvis berusande. Vi vet vart vi är på väg och vi vet när vi är framme. Alla är glada.

Ändå har jag ofta en smygande misstanke om att de här målen är en kuliss och att det verkligt spännande händer bakom dem.

Idag är jag mållös.

För några få dollar mer

Jag har en vemodig stund och då duger bara Ennio Morricone.

La Resa Dei Conti (Paying Off Scores)

Den storslagna och ödesmättade musiken blåser upp känslorna. Snart reser jag mig upp och  vandrar mot solnedgången. Jag är i kontakt med min inre Clint. Nu ska jag bara leta reda på en  snygg poncho och röja upp i en skolvärld fylld av ekonomiska orättvisor.

Den svenska modellen – nu tyvärr på export

England är på väg att införa friskolor efter svenskt mönster. Nu oroar sig många för ökade klassklyftor.

Länk till the Guardian

Plans to create hundreds of Swedish-style free schools in England will prove a costly experiment and risk increasing racial and social segregation as middle-class parents pull their children out of comprehensives, according to a major study.

The research by a leading academic also warned that the flagship Tory policy to transform the country’s schools would bring little or no improvement in pupils’ results but would lead to a “significant increase” in public spending.

Skuggutbildningsminister  Balls talar om “social apartheid”. Det är starka ord i ett land med stora erfarenheter av kolonialism och klassklyftor.

Inte oväntat tror en talesman förutbildningministeriet att allt kommer att bli jättebra och hänvisar till USA och framgångarna i Sverige:

“President Obama supports free schools in America because they have benefited the least well off the most and the evidence from Sweden shows that they raise standards for all.”

Allt var bättre förr!

Allt var bättre förr!

Gåtan Finland

Utbildning som strid

Utbildning som strid

De flesta skoldebattörer tvingas förr eller senare ta ställning till fenomenet Finland. Många inspireras av lärarnas höga status och elevernas goda prestationer – andra förfäras av traditionellt arbetssätt och statisk organisation.

Merete Mazzarella referera en internationell studie i dagens Sydsvenska (ingen länk än) och de finska  barnen beskrivs som lärda men likgiltiga när det gäller frågor som rör samhälle och politik. Hon ställer allvarliga frågor :

Hur ska ett sådant resultat förstås? Är det för att ungdomarna inte tror att de har möjlighet att påveka samhällsutvecklingen? Är det för att det finländska samhället som sådant ter sig så ospännande? Är det just därför att samhällskunskap är något som lärs ut i skolorna som det har blivit ett skolämne bland många andra, något abstrakt att vara duktig på så länge man kan betygsättas men samtidigt något osexigt som omöjligt kan intressera en personligen?

En annan paradox tycks vara att unga miljömedvetna människor samtidigt vet väldigt lite om naturen. När jag som handledare fick lärarstudenter som inte kunde skilja mellan gran och björk, men visste allt om försurning och fotosyntes – då blev jag bekymrad.

Jag får nog leta reda på den här icke namngivna studien!

Det amerikanska exemplet – federala detaljerade kursplaner

Jag är orolig för hur mediers bevakning av internationell utbildningspolitik ser ut. Det är inte många utblickar svenska folket får för presstödsmiljonerna.

New York Times beskriver regeringens arbete med att genomföra federala och mycket detaljerade kursplaner. Idag tycks varje stat ha stor frihet att utforma egna styrdokument, men nu är tiden mogen för Obama att styra upp det hela. (Länk) De 3,4 biljarderna dollar som erbjuds deltagarna ses också som en bidragande orsak till att processen går mycket snabbt.

Frågan är om de verkligen  räcker med en ny måltext och en del oroar sig för bakslag:

“I’m already watching the ravages of the recession cutting the muscle out of efforts to implement standards,” she said. “If states adopt these thoughtful new standards and don’t implement them, teachers won’t know how to meet them, yet they will be the basis on which kids are judged.”

Längtan efter likvärdighet klingar märkvärdigt välbekant. Samtidigt höjs kraven och de flesta stater verkar mer än villiga att underkasta sig den nationella detaljstyrningen.

Increasingly, national standards are seen as a way to ensure that children in all states will have access to a similar education — and that financially strapped state governments do not have to spend limited resources on developing their own standards and tests.

“We’ll have states working together for the first time on curriculum, textbooks, assessment,” said Mr. Duncan. “This will save the country billions of dollars.”

Samtidigt finns det stater som står utanför det hela. De missar miljarderna och frågan är vilket värde deras barns utbildning tillmäts?

But Mr. Stergios pointed out that the other groups had either funding from the Gates Foundation or connections to those who developed the standards.

“We’re really the only ones who had no dog in this fight,” he said.

Jag har försökt följa de engelska och kanadensiska exemplen med detaljerade kursplaner och vet att det innebär en svår prövning för oss som tror att mötet mellan lärare och elev måste innehålla ett visst mått av frihet för att bli intressant.

Honnörsorden i USA är “rigorous and coherent” och det finns en stark tilltro på kursplanernas förmåga att lyfta utbildningen,. På debattforumet Will Federal Norms Help Schools? vädras olika åsikter:

Jag är skeptisk.

Som vanligt.

Ibland blir jag trött på mig själv. Jag vill också vara så där härligt entusiastisk.

Skollag = skolkat?

Jag har blivit med modern mobiltelefon och drabbas samtidigt av dåligt samvete inför hösten. Risken är stor att mina kolleger kommer att briljera med långa citat ur den nya skollagen och jag har inte ens lärt mig den långa och pompösa titeln. Därför går jag till regeringens hemsida och försöker ladda hem lagen för att kunna smygläsa texten på stranden (en skrämmande scen – jag vet). En del av min entusiasm försvinner när jag i sökfältet skriver in “skollag” och rättstavningsprogrammet påstridigt föreslår “skolkat”.

Jag tror jag börjar med den lättlästa versionen

Skollagen som högvinst?

Skollagen som högvinst?