Vem är litterat?

Vi diskuterar ofta begreppet literacy som ibland används om kommunikativa färdigheter i samband med språk. Förvirringen är stor och Langwitch ställer viktiga frågor på sin blogg:

Länk

Samtidigt försöker vi definiera digitalt lärande och idag tangerar de två begreppen varandra. Allt oftare nämns de åtta nyckelkompetenserna som EU pekar ut. Idag räcker det inte med att kunna läsa.

Bilden från Langwitch  – se Creative Commons

Klyftorna och skolan

Webbtidningen Skola och samhälle har vaknat till liv efter sommaruppehållet. Skribenterna är vresiga och jag tror att Ingrid Carlgren slår ner flest käglor med artikeln Vad gör vi åt de växande klyftorna.

Länk

Växande klyftor i skolan hänger samman med växande klyftor i samhället. Sambandet verkar åt bägge håll – skolans klyftor speglar klyftor i samhället men skapar också dessa klyftor. Det är inte ofarligt med ett skolsystem där alltfler elever blir utsorterade. Utsorterade, frustrerade och arga elever är lätta att rekrytera till kriminella verksamheter. När den växande kriminaliteten diskuteras i Sverige, är det dock Beatrice Ask och inte Jan Björklund som avkrävs åtgärder. Om skolan överhuvudtaget diskuteras i det sammanhanget så ges den en roll att i viss mån motverka men framförallt övervaka eleverna. Att skolan själv skulle kunna vara en del av orsaksbilden till den ökande kriminaliteten verkar inte ha fallit någon politiker in.

Bland kommentatorerna hittar jag flera kända namn – alla verkar en smula vilsna i den nya skoldebatten.

– Vad var det som hände?

Det pyr?

Det pyr?

Statlig utflykt till det kommunala paradiset

Jag har lärt mig ett nytt ord : “landeri”

Katrinetorp var från början ett så kallat landeri, en lantgård som ägdes av borgare och som användes för både rekreation och som inkomstkälla. (kommunens hemsida)

Malmö är en gammal arbetarstad som länge haft en stabil socialdemokratisk majoritet med enkla ideal. Det var lite pinsamt när staden hade fina gäster och skulle ställa till fest – vi hade ingen bra lokal. De viktigaste besluten lär ha tagits på Jägersro och det var inte så mondänt. Därför renoverades Katrinetorp och fungerar nu även som konferenslokal för kommunen. Trädgården är fantastisk och vi njuter av pauserna från vår planeringsdag.

Mikael funderar på om dahlior är så svåra att vinterförvara som folk säger.

Sanne får oväntat besök i nacken.

Pia fotograferar pumpor.

This slideshow requires JavaScript.

Dessutom planerar vi den nya lärarutbildningen som startar 2011 och den avslutande kursen Att vara lärare.

Det magiska alfabetet

Anne-Marie skriver om våra första möten med bokstäverna och jag gissar att många har tidiga minnen från ABC-böcker. Så här i skolstartstider kanske det är dags att förnya genren och Anne-Mari bjuder som alltid på inspirerande exempel. Länk

Jag gjorde en ABC-blogg för några år sedan och ni får gärna fylla på den. (Länk) Kanske är det dags att göra kategorier under flikar? Kan jag tvinga studenter att skriva verser…

Ett litet återfall

Jag har egentligen slutat med alla omogna påhopp på utbildningsministern (nu i valrörelsen gäller det att hitta en värdig ton och jag vill inte bidra till allmänt politikerförakt) men den här är svår att avstå ifrån:
Länk till Dalademokraten

Tack för tipset Göran!

Jämför med originalet!

Jämför med originalet!

Ständigt dessa bråkiga pojkar

Min favoritspecialpedagog Christer (länk) skriver om tendensen att skuldbelägga pojkar i skolan utifrån en artikel i AB som bygger på oändligt gammal och tvivelaktig forskning.

Mycket klokt sägs i kommentarerna och jag citerar gärna Helena:

Det andra problemet är att vi har en sådan extrem lydnadsskola. Flickorna rättar sig bättre och gör snällt meningslösa uppgifter. Pojkarna opponerar sig och hamnar på kollisionskurs med sina lärare. Vi måste tillåta elever att ifrågasätta, kritisera, påverka och välja andra vägar. Däremot måste vi sluta tillåta dem skrika, bråka och på andra sätt förstöra arbetsron.

Ibland tror jag att vinden har vänt och att det finns utrymme att diskutera frågorna. Jag har tidigare kritiserat DEJA:s arbete för att inte våga lämna de här trygga utgångspunkterna – men än finns det hopp.

“Blogg och Twitter som pedagogiska verktyg”

Just när jag tror att jag har koll på nätet hoppar det upp spännande länkar på Twitter. Den mycket ambitiösa bloggen “På tal om” tar upp frågan om “Blogg och Twitter som pedagogiska verktyg”.

Länk

I inledningen diskuteras hur pedagogen ska förhålla sig till kommuner som stänger av Facebook (och tidigare Lunarstorm).

“Det är ungefär som om man skulle stänga av personalrummet eftersom folk tar för långa pauser…”

Vilka filter har kommunen/huvudmannen installerat hos dig?

Kärleksfull uppläxning från f.d. student

Lärarkåren på Lärarutbildningen har kick off inför terminsstarten och luften är full av tillförsikt och framåtanda. Vi har fått rättigheter att bedriva utbildning på forskarnivå och det ser bra ut med våra övriga ansökningar.

Eftersom vi alla är hängivna självplågare njuter vi av att låta oss tillrättavisas av den nyexaminerade läraren Fredrik Karlsson. Dessutom har han rätt.

Vimeolänk  till Fredriks föreläsning i nytt fönster – Nu med bättre ljud!

Det är den här filmen som Fredrik visar:

Skolverkets tredje mest nedladdade publikation

Jag får ibland dåligt samvete när jag kritiserar akademin och dess språkbruk (länk). Mina forskande kolleger gör storartade arbeten i det tysta och just nu är forskningsöversikten Perspektiv på barndom och barns lärande En kunskapsöversikt om lärande i förskolan och grundskolans tidigare år Skolverkets tredje mest nedladdade publikation.

Länk

Forskningsöversikter är en svår genre som ofta förutsätter en betydande bildning hos läsaren – men det är  ett utmärkt sätt för den intresserade att skapa sig en bild av fältet. Jag tror boken kan locka till både läsning och diskussion. Hur ska vi till exempel använda begrepp som lärande och undervisning i förskolan? Äger skolan de här orden? Går det att tänka sig en förskola utan bedömning?

Översikten har gjorts av en grupp forskare vid Malmö högskola på uppdrag av Skolverket. Den har en bred ansats och tar upp frågor som: vad är utmärkande för dagens barndom och vad betyder uppväxtvillkoren för lärandet? Vilken betydelse har förskolevistelse och tidpunkten för skolstarten för hur barn senare lyckas i skolan? Vilka didaktiska perspektiv har anlagts på barns lärande och vad säger forskningen om tidig bedömning och dokumentation av barn och barns läroprocesser?

Kunskapsöversikten vänder sig till forskare, forskarstuderande, lärare och studerande inom lärarutbildningen samt pedagoger i förskolan och grundskolans tidigare år.