Juul och Jensen ställer de viktigaste frågorna

Jag läser om kursboken Relationskompetens och hoppar till inför det radikala budskapen. Vad händer om studenterna tar talet om olydnad på allvar? Jag är rädd att vi ska hamna i en banal diskussion och funderar över hur vi ska sätta ord på vad “inre ansvarstagande” egentligen är.

På sidan 60 beskriver författarna vad som händer när ett barn tvingas äta mat. Utgångspunkten är att “… små barn hyser en obetingad tillit till sina föräldrar. Därför mister de tilliten till sina egna känslor och upplevelser innan (min kursivering) de mister tilliten till sina föräldrar”.

Integritet och självkänsla – dagens två viktigaste ord. Frågan är hur de förhåller sig till varandra?

Att bli någon – och samtidigt bli något. Är det möjligt? Går det att gestalta i koordinatsystem?

Förstora - spår av liv

Förstora - spår av liv

Nästa gång en student klagar…

…över att böcker är dyra och svåra att få tag på ska jag rekommendera den här länken:

150 fria läroböcker

Nästa gång en student klagar över att de inte har “fått” grunderna i psykologi och pedagogik ska jag rekommendera den här länken:

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Jag bläddrar fram till avsnittet om Learning theories och hittar en grundlig presentation av behaviorismen. I Sverige tycker vi inte om behaviorism och därför läser vi inte om den inriktningen. En tveksam strategi.

Vad säger ni om den här innehållsförteckningen?

The changing teaching profession and you 8 The joys of teaching 8 Are there also challenges to teaching? 10 Teaching is different from in the past 10 How educational psychology can help 16 2 The learning process 20 Teachers’ perspectives on learning 20 Major theories and models of learning 23 3 Student development 41 Why development matters 42 Physical development during the school years 43 Cognitive development: the theory of Jean Piaget 46 Social development: relationships,personal motives, and morality 50 Moral development: forming a sense of rights and responsibilities 56 Understanding “the typical student” versus understanding students 61 4 Student diversity 66 Individual styles of learning and thinking 67 Multiple intelligences 68 Gifted and talented students 70 Gender differences in the classroom 72 Differences in cultural expectations and styles 75 Accommodating diversity in practice 80 5 Students with special educational needs 85 Three people on the margins 85 Growing support for people with disabilities: legislation and its effects 86 Responsibilities of teachers for students with disabilities 87 Categories of disabilities—and their ambiguities 91 Learning disabilities 91 Attention deficit hyperactivity disorder 94 Intellectual disabilities 96 Behavioral disorders 99 Physical disabilities and sensory impairments 101 The value of including students with special needs 104 6 Student motivation 109 Motives as behavior 110 Motives as goals 113 Motives as interests 116 Motives related to attributions 118 Motivation as self-efficacy 120 Motivation as self-determination 125 Expectancy x value: effects on students’ motivation 130 TARGET: a model for integrating ideas about motivation 131 7 Classroom management and the learning environment 138 Why classroom management matters 139 Preventing management problems by focusing students on learning 140 Responding to student misbehavior 150 Keeping management issues in perspective 155 8 The nature of classroom communication 159 Communication in classrooms vs communication elsewhere 159 4This book is licensed under a Creative Commons Attribution 3 0 License Effective verbal communication 162 Effective nonverbal communication 163 Structures of participation: effects on communication 166 Communication styles in the classroom 169 Using classroom talk to stimulate students’ thinking 172 The bottom line: messages sent, messages reconstructed 176 9 Facilitating complex thinking 183 Forms of thinking associated with classroom learning 184 Critical thinking 185 Creative thinking 186 Problem-solving 187 Broad instructional strategies that stimulate complex thinking 191 Teacher-directed instruction 193 Student-centered models of learning 200 Inquiry learning 201 Cooperative learning 202 Examples of cooperative and collaborative learning 203 Instructional strategies: an abundance of choices 205 10 Planning instruction 210 Selecting general learning goals 210 Formulating learning objectives 215 Students as a source of instructional goals 223 Enhancing student learning through a variety of resources 226 Creating bridges among curriculum goals and students’ prior experiences 229 Planning for instruction as well as for learning 235 11 Teacher-made assessment strategies 240 Basic concepts 241 Assessment for learning: an overview of the process 241 Selecting appropriate assessment techniques I: high quality assessments 243 Reliability 245 Absence of bias 246 Selecting appropriate assessment techniques II: types of teacher-made assessments 246 Selected response items 249 Constructed response items 254 Portfolios 264 Assessment that enhances motivation and student confidence 267 Teachers’ purposes and beliefs 267 Choosing assessments 268 Providing feedback 268 Self and peer assessment 269 Adjusting instruction based on assessment 270 Communication with parents and guardians 270 Action research: studying yourself and your students 271 Grading and reporting 272 12 Standardized and other formal assessments 277 Basic concepts 277 High-stakes testing by states 283 International testing 291 International comparisons 292 Understanding test results 292 Issues with standardized tests 298 Appendix A: Preparing for licensure 304

Nästa gång HSV klagar över att det är för lite engelsk litteratur kan jag peka på att vi jobbar med problemet. Det här kanske är ett sätt att kunna öppna dörren mot internationell forskning?

Rätten att neka “förnedrande uppdrag”

Huvudlös undervisning

Huvudlös undervisning

Journalister har i sitt avtal inskrivet rätten att neka “förnedrande uppdrag“. Ibland undrar jag om kvälls- och veckotidningsreportrar är medvetna om denna rättighet – men det är en viktig princip som jag tror att facket är lite stolta över.

Lärare har inte samma förmån. Vi ska utföra politiskt beslutade uppdrag och om vi protesterar kan det vara grund för uppsägning.

I USA  börjar allt fler lärare ifrågasätta vart skolan är på väg. “Teaching for the test” ersätter vanlig undervisning och det finns en uppenbar risk att yrkesstoltheten urholkas. Thimoty D. Slekar formulerar det väl och inleder med följande citat:

“Teachers teach. Well-trained teachers teach better. Great teachers change lives. Tests don’t. Why then are we so linked to tests as the sole measure of accountability?” Dave Greene

I texten försöker han förstå vad som händer i mötet mellan hans son och skolkulturen och intar den orolige förälderns perspektiv.

Länk till Huffington Post

Ni anar säkert var länken kommer ifrån:

http://twitter.com/#!/briankotts/status/40737721685118976

Have a little faith in me?

Jag försöker förbereda mig inför ett litteraturseminarium om Jesper Juuls och Helle Jensens utmärkta bok Relationskompetens i pedagogens värld.

På ett plan är det en ganska banal text om betydelsen av goda relationer och vikten av att respektera barns integritet. Å andra sidan är budskapet fullständigt omskakande  och Tom Tiller sammanfattar i förordet problemet med ett instrumentalistiskt förhållningssätt:

Barn och ungas integritet negligeras i det läsårsbaserade  och samhällspålagda skolförloppet. Barriärer mot att ta sig över från lydnad till ansvarstagande.

Jag tror att nyckelordet är “olydnad”. Vilket utrymme finns i skolan för att pröva gränser?

Inspiration saknas inte. John Hiatts underbara sång finns i många versioner. Frågan är hur jag översätter titeln “Have a little faith in me” utan att det blir alltför krävande eller vädjande? Tacksam för förslag!

John Hiatt – Have A Little Faith In Me

Joe Cocker – Have A Little Faith In Me

Bill Frisell – Have a Little Faith in Me

Peter Belli – Ha Lidt Tro På Mig

Solveig Slettahjell – Have A Little Faith In Me

Man kommer väldigt långt med en fallande basgång i refrängen.


Bli en bättre bloggare med Twitter

När jag började blogga för snart tre år sedan var det ganska trevande. Jag hade vaga tankar om att formulera något meningsfullt om mitt liv och arbete på högskolan. Ibland var det svårt att hitta ämnen som passade och jag testade nog gränserna för vad läsarna tålde.

Samtidigt bestämde jag mig för en miniminivå på ett inlägg om dagen och skräcken var att drabbas av fullständig inspirationsbrist:
– Tänk om det tar slut!

Brian Kotts tipsar om ett blogginlägg som påstår att twitter gör oss till bättre bloggare. Jag kunde inte hålla med mer!

The A-Z List: How Twitter Can Make You A Better Blogger


– Vem lärde dig att tänka?

Eller:
– Går det att lära ut kritiskt tänkande?

Mina studenter tycker nog att jag är besvärlig. De brottas med Dion Sommers Barndomspsykologi och självförtroendena svajar. Jag försöker konsekvent undvika enkla svar och deras tålamod är inte oändligt.
– Kan du inte bara säga hur det är så att vi slipper de här diskussionerna!

Ibland tänker jag att ett kritiskt inställning är en lyx man kan unna sig när man har koll på alla grundläggande teorier. Samtidigt handlar det om ett förhållningssätt till det egna lärandet som är helt nödvändigt för att inte fastna i reproduktion av gamla ideal.

Jag läser Bryan Bretags funderingar kring betydelsen av att jobba med frågor om kunskapens natur i skolan och på lärarutbildningen. Det finns en risk att jag kommer bli ännu jobbigare.

Länk till viktig artikel och film!

Jag skickar frågan vidare:
– Vem lärde dig att tänka?

Morrica startade funderingen

Kristina Alexandersson tänker vidare

Brian Kotts finns som vanligt i bakgrunden – följ honom på twitter!

9A – Duellen vid OK Coral

Man kan säga vad man vill om teveserien 9A, men igår sköt den på allt som rörde sig:

  • Otillräckligt arbetslagssamarbete
  • Dålig mentorsorganisation
  • Svaga individuella stödstrukturer  – specialpedagogik?
  • Uselt föräldrasamarbete
  • Bedrövligt rektorsannsvar
  • Otillräcklig ämneskunskap
  • Oklar inre motivation

Det är väl egentligen bara trollkarlen Stavros själv (och politikerna?) som kommer hel ut det här. Han strör oneliners omkring sig:

– Om jag inte kan få dig att skriva VG på provet efter två timmar ska jag sluta som lärare! (hot eller löfte?)

– Mina sjuor är bättre än era nior!

Programmet innehåller några gripande scener med Malin, som funderar över varför hon valde läraryrket. Då känns det nästan äkta. Hon kommer fram till att “man måste inte vara jätterolig hela tiden” och det kanske är en bra grund för hennes framtida utveckling.

Jag försökte twittra under programmet Länk. Det var inget riktigt tryck på flödet med många ser Svtplay och fyller på.

http://twitter.com/#!/Anna_Kaya/status/39780218008899584

Plura ser ett helt annat program än jag – han betonar det personliga mötets betydelse och på ett pedagogiskt plan jublar jag över hans insiktsfulla analys. Men jag hittar inget stöd i programmet som är präglat av ett instrumentellt förhållningssätt – även om Gunilla Hammar Säfström jagar barn i korridoren och visar omtanke.

Jan Thavenius och 24 000 kameror

Jan Thavenius skriver i Skola och samhälle om Bill Gates donation av 24 000 kameror till amerikanske skolor. Projektet bärs upp av en stark tro på att det går att skapa effektivitet genom övervakning.

Integritetsfrågorna är minst sagt olösta. Vem ska se och bedöma det inspelade materialet? Vem tror att det går att hitta generaliserbara metoder?

Detta kan inte sluta väl!

Jämställdhet på högskolan

Jag läser planer och årsredovisningar om hur högskolan arbetar för att höja kvaliteten på sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete.

Eftersom jag är en obotligt seriös person börjar jag med att ta reda på hur universitetskanslern ser på frågan:

Lars Haikola svarar på sekretariatet för genusforsknings hemsida:

– Jag har själv tryckt på att jämställdhetsarbete inte handlar om attitydpåverkan, utan om kunskap och kompetens. Frågorna kan inte ha en egen fil, utan måste in i systemets kärna. Det är att ta ett större ansvar. Vi lägger krutet på att få in genuskompetens i bedömargrupperna.

Jag måste nog fundera vidare på hur vi arbetar med breddad rekrytering och mångfald om vi INTE ska påverka våra egna och de blivande studenternas attityder? Någon som kan förklara för mig?

Frågan om könsbalans har många fallgropar och jag tröstar mig med att värre än i konstvärlden kan det inte bli(?). Nio av de tio viktigaste svenska konstnärerna är enligt tidningen Konstvärlden kvinnor. Läs här och här.

Nu räddar vi världen!

Den här föreläsningen vänder upp och ner på det mesta.

Välj språk efter behag!

Jane McGonigal: Gaming kan leda till en bättre värld.

Notera de nervösa skratten i publiken. Efter några minuter förstår de flesta att föreläsaren menar allvar och att spel verkligen är ett kraftfullt redskap för att bli en bättre människa.

Genom att spela spel ändrar vi synen på vad en människa är kapabel till. Spelvärlden är en parallell skolgång och innefattar ungefär lika många timmar. Frågan är vilka förmågor barnen utvecklar under den här tiden. McGonigal sammanfattar

1) Urgent optimism

2) Social fabrics  (spel bygger förtroende mellan människor)

3) Blissfull productivity (vi tycker om att anstränga oss!)

4) Epic meaning (spelare vill ingå i ett meningsfullt sammanhang)

Uppdatering:

Karin Lilja förundras också över de nervösa skratten