Man kan inte lita på Kjell Höglund. Det tycker jag om.
“Men forskaren är fri!”
Reply
Category Archives: Utbildning
Max Entin är riktigt rolig
Katederdiskussionen går in på sin elfte dag. Max Entin är som vanligt underbart rolig och uttrycker sin förvåning över Metta Fjelkners hyllning till katedern:
“Men ärligt talat, hur tänkte hon? Till och med skolministern förstod ju att vi inte talade om möbeln.”
Agurketider?
Jag är hjälplöst förtjust i den danska teveserien Borgen. Veckans avsnitt heter Agurketider och det betyder ungefär “nyhetstorka”. Länk
I skoldebatten blåser det från alla håll och jag försöker hålla mig avvaktande när de fackliga isvindarna sveper ner över landet. Jan Lenander beskriver motsättningarna med mycket drastiskt bildpråk:
20 år av knivhugg i ryggen på lärare med långa utbildningar och förtal av deras kompetens och det finns förstås ganska många LR medlemmar som manar till strid.
Det är oklart vem det är som delade ut alla dessa knivhugg, men jag inser nu att det finns en uppdämd bitterhet inom LR som jag inte kände till den fulla omfattningen av.
Bör en fackförening ta ställning för undervisningsformer?
Jan Lenander skrev så här :
Jag har många positiva erfarenheter av den traditionella lågstadieläraren och har sett flera exempel på att h*n kan göra mycket positiva insatser långt ner i åldrarna. LR bör fortsatt försvara denna yrkesroll mot dem som försöker göra radikala ändringar.
Jag menar nog att det är läroplanens krav och de professionella aktörerna som ska avgöra valet av metoder. Kanske tar Metta Fjelkner en viss risk när hon så entydigt tar ställning för katedern som symbol för förbundets linje.
“Do you speak LR-ish?”
Jag har stor respekt för den orolige föräldern Zoran som bekymrar sig för att förskollärare överger omsorgsuppdraget för att leka lärare.
Jag har inte lika stor respekt för LR-torpeden Zoran som använder Twitter för att flytta fram förbundets positioner i kriget mellan de fackliga organisationer.
Jag har särskilt lite respekt för gåtan Zoran när de här två rollerna sammanblandas. Zoran och LR har skapat en form av nyspråk som gör det svårt för oss andra att avgöra när han är privat, seriös, ironisk eller polemisk. Citationstecken löser upp betydelserna och till sist vet jag varken in eller ut.
Så här började debatten:
http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/50308590023610368
Jag har skapat en PDF. Läs bakifrån. Observera att jag taggade av #merkatderer när Zoran ville diskutera en specifik förskollärares kunskaper och undervisning.
Tystatankar och zoran på Twitter den 22/3 om matematik i förskolan (läs bakifrån
Men det är svårt att föra ett samtal om vi inte har samförstånd kring centrala begrepp och jag är rädd att LR har utvecklat en egen terminologi. Jag saknar en vilja att förstå hur barn matematiska tänkande utvecklas.
http://twitter.com/#!/ZoranAlagic/status/50333432475168768
Jag försöker förklara matematikämnets kris och prövar tanken på att traditionella undervisningsformer (drillövningar och formalism) är en delförklaring till ämnets svaga ställning i svensk skola. Zoran och jag behöver nog diskutera det informella lärandets betydelse. Gärna utifrån Peter Gärdenfors bok Lusten att lära.
Från Stavros till Star Wars – Från kateder till Darth Vader
Jag erkänner att det här inlägget började med ett missförstånd på en bullrig lunchrestaurang. Min kamrat pratade om Stavros och jag trodde han menade Star Wars.
Nåja – 9A är över och skolvärlden andas ut. Nu kan vi övergå till väsentligheter. Hur gör vi skolan angelägen för barnen? Hur fångar vi deras intresse? Kan vi ta tillvara populärkulturens kraft i lärorika sammanhang? Vad gör vi med de existentiella frågorna?
Att förklara strålning
Just nu hoppas jag att landets alla NO-lärare lägger kursplaner och provförberedelser åt sidan. Vi behöver någon som förklarar vad radioaktiv strålning egentligen är.
Skolinspektionen granskar musikämnet – blir det en notis?
Jag kastar mig över Skolinspektionens rapport om hur musikämnet misshandlas i svenska skolor. Utredarna hittar inte oväntat stora brister och ett stort ansvar faller på rektorerna.
Jag skulle kanske vilja fördela svartepettrarna lite högre upp i systemet och menar att de politiker som har medverkat vid riksdagsbesluten som har marginaliserat musikämnet och musiklärarutbildningen är de verkliga syndabockarna.
Min gissning är att den här MYCKET VIKTIGA rapporten inte kommer att hamna på kvällspressens löpsedlar.
Länk till Skolinspektionen. Läs och lid!
Så här tuffa är granskarna:
Och just när vi trodde att Klass 9A inte kunde bli sämre…
…så slår programmakarna till med ett suveränt bottenavsnitt!
Läs Twitterflödet som var ovanligt stillsamt. Helena och jag turades om att förfasa oss. Övriga skolsverige har genomskådat spektaklet och tappat intresset. Zoran försöker tolka serien som ett stöd för någonting politisk och fackligt (borttagen tweet?), men det sker utan verklig övertygelse.
http://twitter.com/#!/search?q=%23klass9A
Jag intervjuas på Malmö högskolas hemsida om teveserien och har ingen anledning att ändra min bedömning av serien.
Thomas Holmkvist klarar sig nästan med hedern i behåll!
Max Entin kommenterar som vanligt suveränt. Länk
Särartsfeminism när det passar?
Jag har i andra sammanhang beskrivit problemen kring att genusvetenskapliga teorier försvårar arbetet med att rekrytera män till skola och förskola. Konskevensen av ett likhetsfeministsikt synsätt är att frågan om jämn könsfördelning osynliggörs av ideologiska skäl.
DEJAS slutbetänkande är ett svek mot pojkarna
Får män kritisera en kvinnodominerad skola?
och DEJAS representant Torbjörn Messing:
Skolan behöver fler genusmän, inte cowboys
Därför är det förvånande att se hur stark den särartsfeministiska traditionen är när det gäller synen på kvinnor och företagande. Sakine Madon skriver en lysande och dräpande krönika i Expressen. Missa inte artikel!
Kvinnorna som driver projektet skriver självsäkert att “vi vet att det går att driva företag på feminina principer” och förklarar att deras program vänder sig till kvinnliga entreprenörer på landsbygden. Vaddå feminina principer? undrar man genast. Och förklaring kommer: principerna sägs bland annat vara “en levande planet – balans i allt givande och tagande”, “ekologiskt hållbart” och – håll i er – “intuitionen först – logiken backar upp”.
Jaha, så för kvinnor skulle logik av någon anledning vara sekundärt. Det fortsätter med direktiv om att våga följa hjärtat, skratta ofta och att “vara en gåva till världen”. Det hela kryddas med den sistnämnda principen “vi är andliga varelser på en mänsklig resa”.
Hela presentationen dryper av luddiga formuleringar, och en av initiativtagarnas så kallade förebilder sägs ägna sig åt att skapa magi och lekfullhet.
Som kvinna vill jag bara sätta en stor kudde för ansiktet efter att ha skrattat högt. Hur det är möjligt att sådant här bekostas med skattemedel? Finns det inga nödbromsar i något led?
Favoritprogrammet Stil ägnas åt ikonen Mae West. Den första kvinnan som skrev filmerna hon spelade i. Där har vi en entreprenör i min smak. (Länk till Stil)
Tysta tankar 