Ibland blir jag bara trött. Jan Björklunds utspel angående förskoleklasser som använder iPad förtjänar inte att kommenteras.
”Jag blir oerhört provocerad när kommunala företrädare anser att böcker tillhör forntiden.”
Ibland blir jag bara trött. Jan Björklunds utspel angående förskoleklasser som använder iPad förtjänar inte att kommenteras.
”Jag blir oerhört provocerad när kommunala företrädare anser att böcker tillhör forntiden.”
Titti och Mats informerar om vilka möjligheter som finns för lärare att se sig om. Världen lockar.
Länk till sidan för studentutbyte
Jag tänker att vi lärare borde visa vägen för de studenter som vill studera utomlands. Det är hårt att vara förebild.
.
Så här är varje lektion på Malmö högskola. Och det blir bara mer och mer spännande!
Min kollegas Mikael Björk experimenterar med film och berättande. Några studenter är mycket kritiska mot hans sätt att hantera fakta. Man skojar inte om Dödligt vapen.
Länk till Ekot
Jag är faktiskt ganska skeptisk mot förebilder över huvud taget. Tanken på att organisera platser till våra 300 förskollärarstudenter på certifierade övningsskolor skrämmer mig. Vilka kriterier ska vi använda för att certifiera dessa?
Jag ser bara byråkrati och formalism. Satsa pengarna på handledarutbildning!
Ibland bränner lärarutbildning till. Det händer att vi lämnar den metodiska nivån och närmar oss en etisk existentiell nivå. Vad är det som gör oss till människor?
Jag misstänker att de flesta av våra studenter inte känner till Ernst-Hugo Järegård.
Serien är fortfarande lika oförutsägbart hjärtknipande. För oss som förknippar disciplin med exercis och sadism är det nyttigt att möta de här lärarna som närmar sig barnen med värme, närhet och värdighet.
Berättelsen om Vinnie i den tredje delen av serien kommer jag att bära med mig länge. Skolpolitik blir inte mer spännande. Rektorn kämpar för att slippa relegera eleven, utan att skolans regelssystem krakelerar. Mötet med socialtjänsten och omhändertagande innebär stora risker.
Nästa söndag 20.00. På twitter #educatingessex