Hur känns det att ha åsikter om något man inte känner till?

Åtta av tio svenskar tror att det som händer och skrivs på Twitter har stor påverkan på samhällsdebatt och opinions- bildning. Samtidigt säger nio av tio att de är oinsatta i och ointresserade av Twitter.

Sådan här undersökningar gör mig djupt bedrövad. På ett ytligt plan beskriver det avståndet mellan folk och makthavare – på ett djupare plan handlar det om ett ignorant folk som besvara frågor de inte förstår i ämnen de inte har kunskap om.

Med sådana medborgare får vi de politiker vi förtjänar. Jag anar att det finns ett öppet fält för ryktesspridning kring vad som egentligen händer.

Jag tänker på en fabel av la Fontaine men kommer inte på vilken. Hjälp mig!

20120310-055432.jpg

Nästa gång en kollega påstår att twitter bara är för medieeliten kommer jag nog inte vara tyst.

Men det finns fler ignoranta personer. En del skriver romaner:

Flykten från yrkesgymnasier?

Emma Leijnse beskriver en gymnasieskola som försöker vara både och.

– Jag tror att om vi utformar yrkesprogrammen så att de ger behörighet, så får vi fler sökande, säger Ken Dahlberg, rektor för Teknikprogrammet på Tullängsskolan.

Resonemanget från regeringen för att sänka kraven på yrkesutbildningarna, att fler ska vilja gå dem, tror han inte på.

– Jag tror att det är tvärtom, att om man ställer högre krav så söker fler. Eleverna upplever att yrkesprogrammen idag är en återvändsgränd, man får inte med sig så mycket behörighet som man skulle vilja ha, säger han.

Skolverkets siffror visar också att elever väljer väldigt olika beroende på vilken kommun de bor i. I Lomma går bara 16 procent av eleverna yrkesförberedande program, medan 54 procent av eleverna i Hörby gör det.

Jag inser att status och attraktion hör ihop. Men störst av allt är frihet. Dagens ungdomar tycks värdera möjligheten till framtida yrkesval högt. Variationen är stor mellan kommunerna.

Så stor andel av eleverna går på yrkesförberedande program, uppdelat på kommun.
Svedala: 40
Staffanstorp: 37
Kävlinge: 35
Trelleborg: 34
Burlöv: 33
Vellinge: 21
Malmö: 19
Lund: 17
Lomma: 16

Det är en komplicerad fråga och olika samhällen försöker romantisera kroppsarbeten på olika sätt. Bilden är chockerande på många vis.

20120309-071333.jpg

Mina okända arbetskamrater

Efter tio år på Malmö högskola möter jag delar av de anställda på ett gemensamt möte. Rektor Stefan Bengtsson presenterar sina tankar om det strategiska utvecklingsarbetet och vi träffas för första gången över fakultetsgränserna.

Det känns lite nervöst och jag sneglar på folket omkring mig. Är det verkligen vi som är Malmö högskola?

Jag funderar på vad det är som binder oss samman. Visionen?

20120307-130929.jpg

rektorsbloggen rasar en livlig debatt om vår framtida huvudbyggnad Niagara och Stefan är mycket nöjd att medarbetarna engagerar sig. Det är jag med.

20120307-145843.jpg

Vad är en dålig lärare?

I USA bedöms lärares undervisning enligt mallar. Artikeln belyser några konsekvenser.

On top of all that, I’m a bad teacher. That’s not my opinion; it’s how I’m labeled by the city’s Education Department. Last June, my principal at the time rated my teaching “unsatisfactory,” checking off a few boxes on an evaluation sheet that placed my career in limbo. That same year, my school received an “A” rating. I was a bad teacher at a good school. It was pretty humiliating.

Read and weed!

20120304-164201.jpg

Vad ska en lärarutbildning innehålla?

Många har bestämda tankar om hur en lärares yrkeskunskap utvecklas. Särintressen driver sina frågor och ibland är det svårt att se hur de olika delarna ska bilda en helhet. En klassisk tvistefråga är förhållandet mellan ämne och metod. Vad är egentligen ett ämne? Går det att frikoppla det akademiska ämnet från skolämnet – eller bör vi se på kunskap i ett bredare perspektiv? Innan vi börjar diskutera olika metoder vore det lämpligt att alla har en djupare insikt i att det finns olika former av kunskap. Filosofi och politik hör till förlorarna när lärarutbildningen gjordes om 2011. Men det är alldeles för tidigt att utvärdera.

Just nu i termin 2 är det mycket “förhållningssätt” och jag anar att det är särskilt svårt att förmedla något som borde växa fram inifrån. (Hur lär man sig att lyssna på barn – genom att lyssna på barn!)

Det saknas inte litteratur som betonar betydelsen av det goda förhållningssättet. Ibland dignar jag under denna monumentala godhet. Alla ska må bra hela tiden.

20120303-090752.jpg

Den medelålders vite mannen – återkomsten?

Jag vårdar min distans. Andra verkar njuta av att peta i myrstacken. Pinnar saknas inte.

När vänstern inte längre trodde att klasskampen kunde samla massorna under fanorna, så letade man efter andra grupptillhörigheter att mobilisera. Man tog tacksamt till sig begrepp som intersektionalitet, genusperspektiv, strukturell diskriminering, och Den Andre. Man vädjade till människors offermentalitet. Om du är en förlorare, så måste det vara för att du är kvinna, invandrare, eller muslim. Och vem är då fienden? Den vite medelålders mannen, förstås. Alltid.

Jag har en känsla av att politiken var enklare förr.

20120302-231308.jpg