Könsfördelning i forskarskolor?

– Det är naturligtvis viktigt att få med bägge könen i en kompetenssatsning som denna. Och eftersom läraryrket är kvinnodominerat borde det vara en högre andel kvinnor bland deltagarna i forskarskolor för lärare.

(…)

Att många lärare hade svårt att bli klara i tid med sina forskarstudier, löser man genom att ändra studietakten, säger Anna Neuman. I stället för att forska 80 procent och arbeta 20, kommer lärarna att forska 50 procent och arbeta 50 procent. Det kommer med andra ord ta längre tid för dem att bli klara med utbildningen.

När det gäller könsfördelningen bland de deltagande lärarna säger hon att det rimliga vore om forskarskolorna speglade hur det ser ut i skolan. Men det är ingen fråga för staten.

Det saknas en beskrivning av hur könsfördelningen ser ut i de olika forskarskolorna. Och ett ställningstagande för hur staten vill ha det.

Är forskarens kön intressant? I Malmö tror jag att alla sökande i senaste omgången var kvinnor. Är det ett problem – eller speglar vi verkligheten.

20121127-070557.jpg

Pramling om dokumentation

Jag tror inte att alla förstår hur laddad den här texten är.

Länk

Många förskollärare efterfrågar någon form av material eller mall som kunde användas. Men då är man på fel spår. Då har fokus blivit på en produkt, och hela poängen är att lärande är en process, som är det viktigaste i förskolan. Detta sker i samspel och kommunikation mellan lärare och barn och barn sinsemellan. Och hur barns kommunikation och samspel blir är i sin tur relaterat både till lärarens kunnande och om hennes/hans förmåga att tona in i en dialog med barn, något som i sin tur kräver att man är hundraprocentigt ”här och nu” i situationen. Detta betyder att dokumentation inte bör bli huvudfokus, utan möjligtvis utgöra en mindre aspekt av arbetet med barn.

20121126-225828.jpg

“Kvinnor”?

Fler lärare skulle verkligen inte skada. Men vill vi hjälpa pojkarna på riktigt bör vi börja redan när de är bebisar. Och göra ”kvinnor” av dem.

Anna Larsson Laestadius

Jag är trött på genusdebatten. De där citationstecknen runt “kvinnor” är bara ett klumpigt försök att dölja det pojkfientliga budskapet. I rubriken är de borta.

Det uppfriskande är att ALL inte förskönar sina ambitioner genom att kalla det “könsneutral pedagogik” eller något annat hycklande.

Frågan är om Nyamko Sabuni delar de här åsikterna? Snart ska Skolverket föreslå åtgärder för att rekrytera män till förskolläraryrket.

Varför?

20121124-173019.jpg

I Tyskland försöker myndigheterna rekrytera med hjälp av ölmattor. Dricker “kvinnor” öl?

Subventionerad läxhjälp – uhu?

Emma Leijnse sammanfattar.

Det är mycket energi som läggs på en företeelse som inte nämns någonstans i de dokument som reglerar skolans verksamhet. I skollag, läroplan och kursplaner – ingenstans återfinns läxorna. Ändå ses läxor som ett så naturligt fenomen att en del politiker blir uppriktigt förvånade när de får frågan om skolan bör ge läxor eller inte.

Argumenten för läxor brukar främst vara två: Dels att det är viktigt att föräldrarna får veta vad deras barn håller på med i skolan. Dels att barnen måste lära sig lite studiedisciplin, om inte annat som förberedelse för högre studier.

Oavsett om man som regeringen vill göra läxhjälpen till en privatsak, eller som oppositionen avsätta statliga pengar för läxhjälp i skolan, så går både regeringen och oppositionen åt samma håll i ett avseende: båda blocken håller på att underminera själva grundargumenten för varför man ska ha läxor över huvud taget. Mer läxhjälp, oavsett om den är hemma eller i skolan, gör argumenten om föräldraengagemang och studiedisciplin överflödiga.

Jag har ingenting att tillägga. Förutom en länk till Huffington post.

20121123-083001.jpg

Dagens ord: RELATIONER

Jag lyssnar på Jonas Aspelin som föreläser om relationell pedagogik utifrån Martin Bubers filosofi. Kursen om entreprenöriellt lärande får plötsligt tyngd och allvar. Tillsammans försöker vi ta steget från filosofi till pedagogik.

Jag twittrar och får en del reaktioner. Något händer i mellanrummet.

Av en tillfällighet har nya numret av Pedagogiska magasinet med temat RELATIONER just kommit ut.

Jag börjar med Anne-Marie Körlings artikel och blir glad över allvaret och värmen.

Sedan läser jag Fanny Jonsdottirs artikel och blir stolt över min kollega!

Helena von Schantz besvarar vänligt och välformulerat Per-Acke Orstadius ganska otidiga påhopp i förra numret. Vi är många som börjar tröttna på att skolan förvandlats till ett slagfält.

20121121-180921.jpg

De goda värderingarna i barnböckerna

20121121-073045.jpg

Bitte Assarmo refererar på Newsmill en undersökning om hur böcker gallras ut:

Barn- och ungdomsböcker kan alltså ratas för att de har ”fel” värderingar; för att en bibliotekarie anser att könsrollerna är otidsenliga eller förlegade.

Så har bland annat skett med den populäre barnboksförfattaren Richard Scarrys böcker. Gallringen beror inte på bristande popularitet; av Malmö Stadsbiblioteks tolv exemplar av Scarrys ”Bilar och traktorer och annat som rullar” stod, när detta skrevs, endast en på hyllan; alla de övriga var utlånade. Orsaken till gallringen är helt enkelt att könsrollerna i Scarrys böcker anses otidsenliga och ”visar upp ett tydligt isärhållande av manliga och kvinnliga sysslor”

Skulle vi stå ut med att vuxenböcker behandlades på samma sätt?