Jag letar efter spår av förskolan…

Vår nya biträdande utbildningsminister analyseras i media. Många är både entusiastiska och förväntansfulla. Jag är förvånad över att ingen reporter ställer frågor om förskolan som låg på Sabunis bord.

Lärarnas nyheter Sydsvenskan

Var det förslaget om att rekrytera män till förskolan som gjorde Sabunis position ohållbar? Kommer Maria Arnholm att fortsätta den djärva förnyelsen av svensk jämställdhetspolitik i förskolan som Skolverkets förslag innebär?

Jag har skrivit ganska mycket om utredningen. Trots en del kritik är jag mycket positiv till de förslag som läggs fram. Det värsta som kunde hända är att utredningen glöms bort av ideologiska skäl.

20130122-080456.jpg

När testen blev planen

20130120-184745.jpg

Jag läser Pasi Sahlberg text om de smittsamma effekterna av internationella tester

Well, TIMSS and PISA are technically different studies, although they both build on similar measurement methodology. Simplified distinction of these two studies is that where TIMSS tests students’ mastery of what have been taught from the curricula, PISA assesses how students can use those knowledge and skills that they were taught in new situations. These both are student assessment studies. Pearson’s “The Learning Curve” index is different kind that consists of different indicators and is therefore a composite index. The problem with any study that relies on composite index is that it is open to designer manipulation. “Global Economic Competitiveness Index” and “The Best Country in the World” are good examples, just like “The Learning Curve.”

One may also conclude that these international standardized tests are becoming global curriculum standards. Indeed, OECD has observed that its PISA test is already playing an important role in national policy making and education reforms in many countries. Schools, teachers and students are now prepared in advance to take these tests. Learning materials are adjusted to fit to the style of these assessments. Life in many schools around the world is becoming split into important academic study that these tests measure, and other ‘not-so-important’ study that these measurements don’t cover. This is kind of a GERM in large scale.

En manlig revolution?

Jag läser en engagerad text om män och manlighet på Sydsvenskans aningen förutsägbara kultursida. Utifrån möten med en hycklande man på en kulturkonferens och en våldtäktsförsvarare drar Joumana Haddad slutsatser om hur mansrollen behöver förändras:

Det är därför vi behöver en ny sorts män: en sort som inte kräver kvinnans underordning, som inte behöver beröva henne hennes rättigheter eller förnedra hennes känslor för att känna sig ”manlig”. Vi behöver också en ny sorts kvinnor: en sort som kan slåss med näbbar och klor för sina rättigheter utan att utpressa eller utesluta männen. Kvinnor som inte strävar efter att ersätta patriarkatet med ett matriarkat utan efter ett verkligt partnerskap med det manliga könet.

Verkligt mod har ett pris. Och många män förstår inte vilket detta pris är. De förstår inte att det handlar om att motstå machismons enkla lockelse och istället stå upp för en anständig, ädel och rättvis uppfattning om sin egen makt, liksom ett frigörande erkännande av sina svagheter.

Det som behövs nu, jämsides med den kvinnliga revolutionen, är inget annat än en manlig revolution: en radikal, strukturell, fredlig och inte bara frasradikal revolution som leder till en mognare och mer tillfredsställande relation mellan könen.

Och medan ni gör det, kära män, kom ihåg det här: machismo handlar inte om män mot kvinnor. Det handlar om pojkar mot män. (min kursivering!)

Det är intressant att jämföra perspektivet med tonläget hos några av de mansgrupper jag följer på Facebook.

http://www.facebook.com/MenSupportingMen

http://www.facebook.com/meninchildcare

385200_559661467395181_88576063_n

Det finns olika uppfattningar om vilken roll män ska spela i barnens liv. Migrationsverket har en del att förklara.

Läs!!!!!

Ständigt denna nostalgi!

Jag försöker anpassa mig till en tillvaro där de flesta av studenterna inte var födda när Ingemar Stenmark tävlade. Tanken på att försöka förklara Bengt-Erik Grahns storhet  1966 känns väldigt avlägsen. Det är tur att Galenskaparna finns. Med sång och musik går allt.