Bilden av Vellinge

Det har varit några plågsamma veckor för oss som har anknytning till skolan i Vellinge. Jag tror att det har varit särskilt obehagligt för de lärare som jag vet jobbar hårt med att förankra läroplanens värdegrund hos eleverna att mötas av tidningsrubriker där kommunens starke man sprider grodor omkring sig.

I dagens Sydsvenska berättar Magnus Wigström om hur de ensamkommande flyktingbarnen är en resurs för skolarbetet.

Länk

På måndagsmorgonen välkomnades Mohammad i klassen. Eleverna berättade vad de heter och Mohammad berättade lite om sig själv.

Innan han kom till Sverige några veckor tidigare hade han varit på flykt i ett år. Han har förlorat familjemedlemmar och fruktade för sitt eget liv.

Plötsligt handlade diskussionerna inte längre om några flyktingbarn som eleverna aldrig träffat, utan om en pojke lika gammal som de själva som upplevt och sett fruktansvärda saker.

– Det blev så påtagligt, och eleverna blev tagna, säger Magnus Wigström som tror att den nya erfarenheten är nyttig för eleverna.

“Världens bästa förskola” och pjäs?

Teaterföreställningen The Mousetrap rullar på sitt 57:e år. Själv är jag betydligt yngre och i mina egna ögon även märkbart ungdomligare. Antagligen kommer det att bli allt svårare att upprätthålla denna illusion och det finns en uppenbar risk att pjäsen överlever oss alla.

Under eftermiddagen har jag lyssnat på en spännande föreläsning av professor Sven Persson om “Förskolans Janusansikte”. Hur kan det komma sig att vi samtidigt har:

  • “Världens bästa förskola”
  • “Inte fullt ut tillvaratar förskolans potential för lärande” (förslaget till förändrad läroplan för förskolan)

Varför tror jag att denna frågeställningen är en särdeles lömsk musfälla?

Det finns massor av forskning som visar att förskolan är bra för barnen – men det finns nästan ingen forskning som beskriver vad det är för framgångsfaktorer som skulle  ge resultat i form av bättre skolprestationer. Längre utbildning är ingen garanti för kvalitet.

Talet om “potentialer” är en retorisk figur som är väldigt svår att diskutera utan att bli beskylld för att vara emot utveckling. Vi är ju alla för lärande.

Jag vet – vi träffas och hackar på skolan!

SNS ordnar debatt och det verkar vara ett glatt gäng som tar chansen att vädra sina fördomar om den dåliga svenska skolan. Med denna utgångspunkt riskerar debatten att bli en uppvisning i förutsägbart gnäll:

Länk

Under lång tid har skolan varit en samhällsinstitution som Sverige varit stolt över – nu är den i kris. Idag premieras Internetkunskaper och självständigt arbete till förmån för lärarledd lästräning, begreppsutveckling, gradvis bättre språkbehandling, inlärning av faktakunskaper och koncentrationsförmåga. Resultatet av denna förändring stavas skolor med allt sämre kvalitet och elever med allt sämre betyg, och de värst drabbade är som alltid elever med särskilda behov. I förlängningen misslyckas således skolan med att utjämna olika livsvillkor och förebygga utanförskap.

Medverkande
Bengt Göransson
, folkbildare och f d utbildningsminister (S)
Hans Albin Larsson, överdirektör, Skolinspektionen
Inger Enkvist, professor, Lunds universitet
Leif Alsheimer, författare och frilansande kulturskribent
PM Nilsson, vd, chefredaktör och ansvarig utgivare, Newsmill

Samtalet leds av Lars Pålsson Syll, professor i samhällskunskap, Malmö högskola

När det gäller den här typen av debatter förstår jag att forskare tvekar att ställa upp.

hacka

Min proletära ungdom

Vi diskuterar identitetsutveckling och frågan om klassbakgrundens betydelse för framtida yrkesval. I den socialdemokratiska mytologin är vi fria att göra klassresor där vi av egen kraft lyfter oss från den miljö vi formats i. De flesta sociologiska studier är ganska cyniska och bevisar ofta kraften i den sortering som finns inbyggd i samhällets struktur. Utbildningsframgång och gymnasieval hänger starkt samman med föräldrars inkomst och utbildningsbakgrund. Skolans försök att dölja detta är en kamp mot väderkvarnar och lägger ett orimligt stort ansvar på den enskilde lärarens axlar.

Skolverket har upptäckt detta och beskriver förhållandena med bedövande klarsyn. Kanske var skilsmässan från Skolinspektionen nödvändig för att den här typen av analyser skulle kunna skrivas

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola

Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer.
Skolverket har i en omfattande kunskapsöversikt kartlagt orsakerna till de försämrade skolresultaten i svensk grundskola.

Länk

Själv försjunker jag i mina två studiebesök i den proletära världen. Som artonåring sommarjobbade jag på tvätten i Arlöv. För mig var det de längsta sex veckorna av mitt liv och  enbart tanken på att jag snart skulle återvända till skolans trygga värld  fick mig att stå ut. Andra sommarvikarier var överlyckliga över att få ett jobb – deras föräldrar hade jobbat där i 30 år och nu såg de fram emot att göra detsamma.

Den andra djupdykningen var ett sommarjobb som tågstädare på SJ. Jag hade tagit studenten och var därigenom en suspekt typ:
– Ju mer man läser, desto dummare blir man.
Det var ganska slitsamt men det fanns olika typer av arbetsuppgifter. Att fylla på vattenkaraffer var enkelt och inbjöd till att fuska (man behövde inte tömma ut a-l-l-t vatten).Den beryktade “trattaturen” var ökänd och få akademiker tog sig igenom den med bevarad stolthet. På den tiden fanns det sittvagnar av typ B7 med torrtoaletter (ett hål rakt ner mot banan) och jag ska inte gå in på detaljer när det gäller svårigheterna att hålla dessa öppningar mot evigheten rena.

B7 sittvagn

B7 sittvagn

Bild från Järnväg.net

Mona på defensiven i skolfrågan

Socialdemokratin försöker skydda sig mot attacker från Björklund genom att mumla om kunskaper och prov.

– Det får vara slut med att socialdemokrater hoppar högt när någon säger att kunskap är viktigt. Man måste ha prov och man måste utvärdera barnen för deras egen skull och för föräldrarnas. Dock inte i ettan.

Kanske är det orimligt att Mona ska tala om v-a-d det är för kunskaper hon tycker är viktiga – men nog måste det vara ett minimikrav att förstå skillnaden mellan att utvärdera barnet och dess prestationer?

Länk

mm

Norsk text om engelskt misslyckande

Jag bevakar Skolporten som bevakar norska tidningar som läser engelska tidningar – det är ett annorlunda sätt att bedriva utbildningspolitik. Men här i Sverige älskar alla nationella prov och okritiskheten inför läsa-skriva-räknaideologin är skrämmande.

Rapporten, som omtales som den største uavhengige gjennomgangen av britisk grunnskoleundervisning på 40 år, slakter den britiske skolepolitikken under Labour-regjeringen, skriver The Guardian.

Skolehverdagen blir i altfor stor grad detaljstyrt fra sentralt hold, og et sterkt fokus på lesing, skriving og matte har ført til at pensum er blitt snevrere enn i Victoria-tiden, noe som har gått ut over fag som historie, musikk og språk, heter det.

Läs mer

lr

Det sega klassamhället och matematiken

dans

Resultaten från de nationella proven i matematik för skolår tre visar med plågsam tydlighet klassamhällets betydelse för skolframgång.

Länk

I ett av delproven skulle eleverna visa att de förstått vad plus, minus, multiplikation och division är för något. Av de elever vars föräldrar inte hade gått på gymnasiet, klarade bara 52 procent av uppgiften. Av de elever vars föräldrar gått gymnasiet, lyckades 67 procent. Och för barnen med högutbildade föräldrar, var det 79 procent som lyckades med räknesätten

Statistik ska tolkas och min första reaktion är hur synen på matematik som ett individuellt färdighetsämne påverkar resultaten? Om läraren ska förklara för alla så kanske trenden med nivågruppering (som bostadssegregeringen redan fixat till) är effektiv – men (och detta är ett väldigt stort men) om vi använder ett sociokulturellt perspektiv på lärande är det avgörande för kunskapsväxten att det finns olika erfarenheter och nivåer i klassrummet. Den här diskussionen om vad matematik är och hur förståelse växer fram genom samtal saknas i det statistiska materialet. Jag vill alltså studera blandningens betydelse för skolans resultat.

Samtidigt agerar Björklund för ökad individualisering och en kader av speciallärare ska kompensera det pedagogiska misslyckandet. Rapporten är väldigt kritisk när det gäller lärarnas förmåga att undervisa utanför lärobokens trygga domän.

DN och Svd lyfter fram genusaspekten – de duktiga flickorna. Den traditionella bilden av arbetarpojkarna som förövare (de som förstör) måste kanske kompletteras med en annan. En grupp som konsekvent missgynnas av skolans organisation skulle kanske få sin sak prövad av BEO. Vi talar om kränkande särbehandling.

Skolverket

Läs även Skolinspektionens övergripande rapport om Matematikämnets kris och problemet med de läroboksbundna lärarna.

P.S. Bilden handlar om att vi bär varandra genom skolåren.

De tystlåtna forskarna

d1

Hur recenserar man en debatt? Jag var väldigt förväntansfull inför diskussionen på Malmö högskola som enligt inbjudan skulle handla om varför forskarna inte delar i den politiska debatten om skolans framtid.

Bengt Persson från högskolan i Borås har skrivit en kraftfull artikel i GP som beskriver forskarsamhällets försiktiga hållning som ett resultat av bidragsberoende. Osjälvständigheten är då ett moraliskt problem och om de som utger sig för att vara objektiva och reflekterande i själva verket är ängsliga opportunister har vi ett allvarligt dilemma. Detta tema berördes sparsamt i debatten.

Lärarutbildningens dekan Johan Elmfeldt menade att man kan faktiskt hålla med Björklund – även som intellektuell (VSB)! Förhållandet mellan vetenskap, ideologi och makt diskuterades inte. Marxismen är nog död och tyvärr tog den med sig förmågan till kritisk analys av den egna verksamheten.

Ingegerd Tallberg Broman beskrev den tveksamhet som akademiker känner inför det snabba tempot i medierna och att en del av tystnaden kan bero på att det enbart finns 100 professorer inom pedagogiken. Kanske är det förmätet att ställa krav på högre grad av offentlighet från dessa hundra, men idag är det enbart två som väljer att öppet ställa sig utanför gemenskapen (Scherp och Kroksmark). Vilket pris har de fått betala för sina kritiska uttalanden? Vilka belöningssystem finns inbyggda under ytan? Vem kan tyda syltburkens (Vetenskapsrådets) logik?

Talet om “den mediala logiken” är ett försåtligt sätt att göra sig själv till offer. Idag finns det ingen anledning att truga och fjäska för debattredaktörer. Särskilt inte på en högskola som har 15 informatörer anställda som kan hjälpa de försiktiga forskarna att föra ut sitt budskap.

Historieprofessorn Mats Greiff lyckades med ett nödrop avhålla sig från att nedvärdera den pedagogiska forskningen – grattis!

Magnus Jiborn från Sydsvenskan försökte förklara hur en debattredaktion fungerar och att det finns vissa former som skiljer sig från det akademiska språket. En tidning är nyhetsdriven och en redaktör söker det som väcker debatt. Jag har goda erfarenheter av att samarbeta med journalister som kan hjälpa till att förtydliga budskapet.

De fackliga representanterna från LR och LF ville nog hellre prata om andra saker. Det råder ingen brist på käpphästar.

Debattledaren Lars Mogensen höll ihop det väl. Samtidigt som det bakomliggande ljuset avtog framträdde  debattdeltagarnas ansikten och åsikter tydligare.

Jag undrar vad Christer tycker?

d2

Kommunalisera regeringen – nu!

Björklund vill göra allvar av förslaget att återförstatliga skolan.

Länk DN AB, SvD, Expressen, Sydsvenskan

Christer och Morrica är inne på samma linje och jag är förvånad över att tilltron till staten är så stor – eller är det misstänksamheten mot kommunerna som är ännu större?

Jag funderar på om ändå inte det är dags odla min trädgård. Politiken har aldrig varit mindre inbjudande. Nostalgiska centralistiska lösningar skrämmer mig.

back