Jag vill förstå havet, stranden och principerna för lönesättning. Det går inte så bra.
Jag vill förstå havet, stranden och principerna för lönesättning. Det går inte så bra.
A new analysis from Sesame Workshop, the nonprofit group behind Sesame Street, looked at how four risk factors impacted the abilities of kindergarten students right as they entered school. The risk factors included whether:
the child lived in a home where English was not the primary spoken language
the child lived in a single-parent household
the child’s mother had less than a high school education
the child’s family lived with an income below the federal poverty line
A primary school in Lancashire has been overwhelmed with support after the head sent a tender and unusual letter to pupils following their exam results.
Children at Barrowford school in Nelson, near Burnley, were told that the school was “very proud” of their effort in the Key Stage 2 (KS2) tests, but went on: “We are concerned that these tests do not always assess all of what it is that make each of you special and unique.”
Betygsdebatten i Almedalen – fanns det någon sådan? Min bild är att de flesta skolpolitiker är ganska överens om värdet av tidiga betyg.
Och nu ser jag fram emot protesterna,
Orsakerna till skillnaden i betygssättningen mellan könen är okända
Skillnaderna mellan kursbetyg och provbetyg mellan könen har setts under flera års insamlingar och analys av provresultat. Det finns fortfarande inte någon entydig förklaring till orsakerna bakom dessa skillnader. Skolorna behöver vara uppmärksamma på att betygsättningen sker rättvist så att pojkarna inte missgynnas. Det är också viktigt att lärarna ges förutsättningar till fortsatt kompetensutveckling i bedömningsfrågor.
Det tycks inte vara högkonjunktur för strukturella förklaringar.
Jag lyssnar på käbblet i SvtDebatt känner huvudvärken komma krypande. Vem är det som hörs i skoldebatten? Fichtelius har en irriterande röst och frågorna är alltför allmänt ställda. Sådana här debatter är bara plågsamma.
Det är viktigt att precisera vilka effekter som är angelägna att studeras. Jag anser att de viktigaste är barnens hälsa, psykosociala utveckling och intellektuella utveckling. Genom att daghem blivit förskola med egen läroplan har barnens intellektuella utveckling, eller lärandemålen, kommit i fokus. Personalen ska numer kontinuerlig dokumentera ”varje barns utveckling och lärande”. Skolverket och Lärarförbundet tolkar Pisa-resultaten som bevis på att förskolan förbättrar skolresultat ända upp i 15-årsåldern, men för sådana slutsatser krävs ytterligare studier. Internationell forskning som, till skillnad från Pisa, följt barnen från tidig ålder och framåt tyder på att positiva effekter på intellektuell förmåga är beroende av att förskolan håller hög kvalitet.
Det är en allvarlig anklagelse från Ulla Waldenström. Vem förvarar svensk pedagogisk forskning?
Jag undrar om någon kommer att ge ut boken i Sverige? Det kan vara ett mycket svårsmält budskap.
Jag är nog alltför inriktad på konflikt. Hur tänkte arrangörerna här? Finns det någon dramaturgi?
Jag satsar på gruppkram.
Så de ungdomar som alldeles nyss gått ut från gymnasiet med sina slutbetyg får således leva med ett antal barnsjukdomar, liksom på samma sätt de ungdomar som lämnade gymnasiet vid den förra betygsreformen för cirka 20 år sedan.
Detta är med andra ord ett exempel på en reform som sjösatts utan att den hunnit förankras och förberedas i verksamheten. Professorn i pedagogik Tomas Englund har visat på att i tysk och även norsk och dansk tradition har läraren en roll som en kognitivt och moraliskt medveten väljare av undervisningsinnehåll, en didaktiker. Men svenska lärare har i stort sett varit avskurna från den traditionen under efterkrigstiden.
I stället har en amerikansk tradition dominerat där läraren i högre grad betraktas som en teknisk verkställare av politiskt fattade beslut. Dagens situation med styrning genom otydliga kunskapskrav, något mer tydliga nationella prov och andra direktiv har förstärkt den bilden ytterligare.
Detta är också ett exempel på betydelsen av ett utvecklat yrkesspråk. Ett sådant yrkesspråk är något som växer fram successivt genom kollegiala samtal. Stöd för detta kan ges genom forskning som på ett systematiskt sätt undersöker hur man kan tala om utveckling av olika aspekter av kunskap inom ett ämne. För att tala med Lars Forsells stämma: ”Jag måste använda ord när jag talar till er” – med tillägget att jag måste veta vad de orden står för, för att kunna göra en likvärdig bedömning.
Det finns ord som är historiskt belastade. Jag tror att de flesta av oss är misstänksamma mot begreppet “förändringsbenägenhet” som för mig är starkt förknippat med anpasslighet till arbetsgivarens diffusa lönekriterier. Jag behöver fundera mer över skillnaden mellan övergångskompetens och förändringsbenägenhet.
Jag läser Sven Perssons och Helena Ackesjös intressanta text i PEDAGOGISK FORSKNING I SVERIGE om barns erfarenheter av övergångar mellan förskola, förskoleklass och skola.
Det som skulle bli en mjuk övergång mellan skolformer riskerar att bli ett intränande i ytliga relationer. Kontinuitet tycks vara ytterst viktigt för de intervjuade barnen.
Slutdiskussionen:
Jag hade gärna länkat till den samlade texten om den funnits på nätet.
Min plan är att lyfta frågan till politiska höjder i Almedalen:
På twitter kan allt hända:
https://twitter.com/katederkramare/status/482859844429684736
Det kan vara så att både Jans och Ibrahims konton inte är helt äkta.
Idag tränar vi källkritik.
På den första semesterdagen läser jag senaste numret av Pedagogisk forskning i Sverige och fastnar i en text om hur synen på lästräning har förändrats genom åren.
Tarja Alatalo beskriver det som en starkt polariserad resa där de olika positionerna har haft svårt att hitta ett gemensamt språk för vad barn behöver för att utvecklas. Livet är ingen fotbollsmatch och när det gäller pedagogik tycks ideologiseringen vara plågsamt närvarande.
Få saker väcker starkare känslor än barns läsförmåga. Författarens oro tycks väl motiverad.
En annan dag ska jag tala om hur jag ser på vetenskapliga tidskrifter som inte publicerar sina senaste texter öppet på nätet.
Jag hittar länkar till äldre nummer. Tack för det!