Tidens tand – vilket bra tema. Fotografi är att försöka stanna den obevekliga förstöraren, men runtomkring mig faller civilisationen samman under mer eller mindre vackra former.
mer fototriss
Min aningen pretentiösa rostserie med musikillustrationer finns här
Om dimman lättar ska jag gå ut och se om det finns andra tecken på förfall – just nu är stugvärmen lockande.
Fjäderharv – Så här gick det nog till.
Jag närmar mig temats obevekliga slutpunkt och anar att en del bloggläsare är fullständigt mätta på jordbruksbilder och okynnesmetaforer. Det finns en uppenbar risk för återfall – men jag ålägger mig ett veckolångt rostförbud. Jag tror på inre disciplin och går in i en rostfri fas.
Ringvälten är en personlig favorit bland jordbruksmaskiner. Mina kunskaper är ytliga och fragmentariska – men till skillnad från skivharven som krossar och luckrar upp jorden tror jag att ringvälten har som främsta funktion att bryta kapillärkrafterna i jorden. Genom att bearbeta jorden med ringvält efter harvning och sådd behövs det mindre ogräsbekämpningsmedel. Fukten stannar kvar vid ytan och försvinner inte ner i osynliga kanaler.
Om vi nu beskriver skolan som en kulturaktivitet och tar fasta på den latinska betydelsen av cultura som odling – då öppnar sig ett fält av oväntade metaforer för det som vi vill ska hända i undervisningen. En uppenbar fara i denna liknelse är att barnet tilldelas en passiv roll i processen och den aktive bonden blir den som plöjer, harvar, gödslar, sår och ogräsbekämpar – på samma sätt som läraren planerar, organiserar, motiverar, bedömer och belönar barnets framsteg.
Samtidigt är det något i liknelsen som lockar mig och jag tror det är upplevelsen av oförutsägbarhet. Bonden som har gjort allt rätt och ändå tvingas se utsädet torka bort måste orka ta nya tag nästa år. På samma sätt tvingas en klok lärare inse att allt inte går att planera fram. Misslyckandet är en del av jobbet. Barnen och naturen följer sina egna lagar. Vi kan välja att lägga vår energi på att förbanna vädret eller barnens hemmiljöer – men jag rekommenderar en mer fördragsam hållning.
När det gäller undervisning tror jag att vi ofta missar det moment som jag numera kallar ringvältning – en sorts beredning av ytan som gör att det uppstår bra förutsättningar för växande.
“I´m gonna burn diesel and dinosaur bones”
Vi undrar om det ska bli någon riktig vinter i år. Det luktar vår och tjälen bär inte de tunga maskinerna i alekärret.
Harven ligger beredd att slå sönder jordkokorna på åkern. Varje år tvingar frosten upp nya stenar ur jorden. Dessa stenar läggs på plåtlådan och körs bort till gärdsgården. Jag tänker på hur min förre granne beskrev sin ideala blivande fru:
– Hon ska ha bra jord som gränsar till mina marker och så ska lacken vara kvar på lådan!
Efter ett tag fattade jag att detta är ett talesätt för stenfri jord – om lacken är kvar på lådan alltså…
Vägarna är övervuxna, gärdsgårdarna mossiga, grindarna bortruttnade och de handsmidda spiken angripna av seriens huvudrollsinnehavare.
Resterna från det gamla oskiftade bondesamhället tittar upp som en storslagen gränsdragningsproblematik. Jag tror att en stor del av ansträngningarna handlade om att försöka hindra boskapen ifrån att äta upp säden. Och att hitta någonstans att lägga all den förbannade stenen som kryper upp ur jorden på våren.
Jag börjar förstå varför lantmätaren är en viktig person på landsbygden. Det moderna uttrycket “sätta gränser” tror jag kommer från den tiden då gränser verkligen “sattes” i marken med hjälp av nedgjutna järnrör. Som barn hjälpte jag ibland min fader lantmätaren och fick vid högtidliga tillfällen bära teodoliten – eller i alla fall stativet.
Nu fastnar jag i googleträsket och försöker förstå skillnaden mellan teodolit och andra avvägningsinstrument.
Jag tror att kommunala återvinningsstationer är ett påhitt som har svårt att slå rot hos en del av de skånska bönderna.
Vi vandrar genom oländiga skogar och romantiska hagar. I min romantiskt överhettade hjärna tänker jag att här har nog ingen varit förut – och just då stöter vi på övergivna jordbruksredskap från olika tidsåldrar.
Om femtio år kommer antagligen framtidens barn gå in i materialrum på skolor och hitta spritduplikator, overhead-apparat och jätteräknesticka. På sina bloggar kommer de förundrade att sprida bilder på dessa märkvärdiga förhistoriska företeelser.
Rost är en förening mellan trevärt järn, en oxid- och en hydroxid-grupp, den kemisk formeln är FeOOH (motsvaras av Fe(OH)3.
Kanske är denna bildserie ett försök att bearbeta några traumatiska besök hos Svensk bilprovning. Den vassa hammaren och den rostiga bärande balken. Jag minns ljudet och det förargliga leendet hos besiktningsmannen.
I skogen hittar jag rester av grindar mellan övervuxna gärdsgårdar. Förgänglighet, förgänglighet, förgänglighet
Jag tänkte skriva något djupsinnigt om det svenska stålet som inte biter men fastnade på Tegners dikt om Karl den 12. Ett märkligt nationalistiskt poem som inte har åldrats i skönhet.
Allt var inte bättre förr.
Utanför skjulet står den här skönheten och efter lite detektivarbete får jag en ordentlig förklaring. Tidigare har jag visat en bild på drivknuten och nu får även korgen sin förklaring.
POTATISUPPTAGARE.
Metoden med årderkörning vid upptagningen var arbetskrävande och mest lämpad för husbehovsodlingen. En bit in på 1900-talet blev det allt vanligare med potatisupptagare och i stort sett alla är olika modeller av kasthjulsmaskiner. I jorden under potatisen skär en stor bill loss potatis och jord som kastas åt sidan av roterande gafflar. På sidan av maskinen kan monteras ett löst hängande galler eller dukför att hålla potatisen mer samlad för lättare plockning. Ännu bättre är en rullande trumma av gallertyp som släpper igenom jord och får potatisen att rulla tillbaka och lägga sig i en sträng. Dessa kasthjulsmaskiner är ganska aggressiva mot potatisen och därför konstruerades en maskin med roterande grepar som under hela rotationenbehåller samma vinkel mot marken. Denna maskin tillverkades av Överum på 1920-talet och gavs det passande namnet Up To Date. Vi är lyckliga ägare till en sådan med sidomonterad gallerkorg som får tjänstgöra varje höst med gott resultat.
Citerat från www.skogshasten.com
Tysta tankar 
