Category Archives: Personligt

Varför inför Björklund betygsliknande omdömen?

Posted on by
5

Aftonbladet DN Svd Sydsvenskan beskriver det kommande beslutet om betygsliknande omdömen i första klass. På Aktuellt står en flinande minister och brer ut sig om tydlighet och föräldrarnas rätt till information.

Nu ska varje skola själv kunna få utforma formerna för dessa omdömen och jag är lite förvånad över att dessa inte ska knytas till kursplaner, mål att uppnå eller nationella prov. Antagligen kommer omdömena att vara av disciplinerande karaktär och avser då personlighet (ansvarsfull, punktlig, arbetsam) eller mer biologiska påstående om egenskaper hos barnet (klok, matematisk, musikalisk).

Jag har svårt att se pedagogiska vinster eller ökad tydlighet. Allt skulle kunna sägas i ett utvecklingssamtal eller skrivas i en IUP. Men Björklund vill ha mer – han är ute efter de magiska bokstäverna och siffrorna. Helt ojämförbara utan kriterier men med ett starkt symbolvärde när det gäller hans längtan att utstråla handlingskraft.

Frågan i rubriken… Av samma anledningar som hundar slickar sig mellan benen.

P.S. Jag har skrivit om den här skuggvärlden tidigare där saker inte ÄR utan LIKNAR något annat. Frågan är vilka betyg de här omdömena ska likna? Ska vi återinföra relativa betyg i smyg?

Leaves of trees

Posted on by
Reply

I parken utanför Lantmannaskolan i Hammenhög finns en gammal blodbok. i vänstra hörnet finns några ovanligt små människor – det kan vara ett ovanligt stort träd också.

Förstora!

Jag älskar träd. Här finns en förteckning över skånska jätteträd som lockar mig att gå vidare.

Annars kan jag alltid ligga och studera lövverket i fågelbadet som Clemens Ek har gjort.

Fattig och rik – köp keramik

Posted on by
2

Jag har en idé om att bloggen måste vara oförutsägbar och efter att ha outat mitt nyfunna trädgårdsintresse är det dags för nästa avslöjande:
Jag tycker det är fint med tallrikar på väggen!

Kan någon se ett mönster mellan de två tallrikarna?

Snart är det loppisdags och då kommer min samling av udda motivtallrikar att svälla. Den goda smaken finns inte.

Män som hoppar av lärarutbildningen

Posted on by
29

Undersökningar slår larm, facket kräver högre lön och bättre arbetsvillkor.

Jag ser problemet och är en del av det. Alltför många duktiga och ambitiösa män skräms bort från yrket och jag beskriver det också som ett utbildningsproblem.

I en femininiserad skola och lärarutbildning finns inte utrymme för deras erfarenheter och tänkande. Bilden av att vara del av en dominant makt (manlighet) och samtidigt vara fullständigt utlämnad till dolda hierarkier är paralyserande och lockelsen att lämna projektet SKOLA blir för en del övermäktig.

Jag sitter med en hög tentor framför mig. Några studenter har valt att inte lämna in. De är män och jag är bekymrad över att ha vara en del av ett system som på ett omedvetet sätt utestänger viktiga grupper .

Kvalitetsosäkring

Posted on by
Reply

Idag citerar jag helt ogenerat min chef Maria Sundkvist som har varit på konferens

Det andra var vad dekanen från Örebro universitet visade. Han har läst de två utvärderingarna av lärarutbildningen som gjorts under 2000-talet och lärarutbildningsutredningen som kom i slutet av 1990-talet. Genom att räkna orden ”disput” med avledningar och ”yrke” visade han med stor elegans på en förskjutning som skett i talet om lärarutbildningen. Talet om läraryrket har blivit talet om lärarutbildarnas akademiska utbildning. I slutet av 1990-talet handlade det om att göra en så bra yrkesutbildning som möjligt. Idag handlar kvalité om andelen disputerade i lärarprogrammet. Heja Owe Lindberg! Jag ser fram emot en kommande artikel.

Jag läste Lindbergs avhandling Talet om lärarutbildningen (2002) och var inspirerad av hans tankar att tänka kring vad en lärare egentligen är – hur den konstrueras genom retorik.

Ett problem i den utbildning som sjösattets 2001 var att den i vissa stycken var svår att förstå. Tolkningarna av vad som egentligen menades med ämne och AUO inbjöd till sofistikerade och auktoritära konstruktioner. Det var svårt att jobba med flexibilitet och studentinflytande om alla delar är integrerade och fusionerade med varandra. Varje progressionstråd hade sin egen logik och om vi ändrade i någon del hotades helheten. Ibland handlade mer om att göra rätt – än att tänka själv. (Väldigt mycket min tolkning)

Nu är budskapet från regeringen å ena sidan på gränsen till övertydligt med lätt populistiska traditionsbundna uppfattningar om stadieindelningar och ämnen – å andra sidan har regeringen lagt sig platt inför HSV:s mystiska och extremistiska tolkning av vad som är kvalitet i en yrkesutbildning.

Heja Maria!

Vi planerar och planerar

Posted on by
1

Så här års brottas jag och mina kolleger med kursplaner, schemaläggning, litteraturlistor, timfördelning, lokalbokning, gruppindelningar, examinationsformer och ibland även diskussioner om innehåll och arbetsformer. Det är lätt att gå vilse och fastna i praktiska detaljer.

Det finns en kraftfull överbyggnad av mål och examensordningar som allt ska underordnas och ibland glömmer vi bort att det finns människor andra sidan. Unga människor som kommer till oss med drömmar om att få vara med att forma en bättre värld.

Det är sjunde året jag möter nyantagna studenter och jag börjar ana hur de tänker. Dessa gissningar (eller kvalificerade antaganden som vi brukar säga) är nödvändiga för att jag ska våga planera undervisningen – samtidigt finns det stor risk i att det är mina fördomar som skapar studenternas bilder av sig själv. Tror jag att de är lata – blir de lata. Tror jag att de vill ta ansvar – ja då växer deras självförtroende och de kommer att överträffa sig själva.

Detta måste jag påminna mig om ofta!

Din skugga stannar kvar

Posted on by
3

Min blyga sida har tidigar hindrat mig från att publicera bilder på mig själv. Nu har jag kommit ut och inser att anden inte går att stoppa tillbaka i flaskan. Ett sätt  att göra narcissismen mindre plågsam är att avbilda speglingar och skuggor  av jaget. Det är liksom inte jag – fast ändå

Jag tänker att det borde vara omöjligt att skämmas för sin skugga – men när jag ser bilden minns  jag tiden när  jag ville att mina knän skulle se ut som Stålmannens eller Batmans. Inte  som två  lösa bulor på smala pinnar.

Nu inser jag att knän faktiskt behövs för att hålla ihop lårben och skenben. Äntligen vuxen.

Skoltrött – eller bara tröttrött?

Posted on by
5

Jag möter studenter som håller på att skriva en hemtenta som jag förväntas bedöma och sätta betyg på. Vi har frågestund och jag försöker förklara att det finns olika sätt att besvara frågorna och att det till och med kan finnas svarsvarianter som vi i lärarlaget inte har tänkt på. En del studenter förstår och finner trygghet i denna bräckliga frihet – andra blir arga och undrar om vi verkligen vet vad vi håller på med?

Jag förstår dem – de matas med retorik om inflytande och delaktighet, men när det kommer till examination är makten otvetydig.
– Du får tänka hur du vill, så länge du tänker som jag…

Kanske är det ett utslag av övermod när jag i fenomenografisk anda påstår mig kunna skilja mellan yta och djup. (Babels torn reder ut)

Frågan är hur jag annars skulle orka ta mig igenom dessa berg av uppsatser? Yrkesstoltheten är lite svajig, den personliga energin är låg och jag tänker att den abstrakt kärleken till studentgruppen inte räcker som drivkraft.

Pelle skriver om problemen med pedagogisk retorik – i morgon ska jag börja med att övertala mig själv om att det jag gör är meningsfullt. Kanske är tvivel en lyx och att visa den utan att skämmas skulle kunna kallas koketteri.

När självförtroendet svajar är det skönt att göra andra saker – just nu vill jag hellre spela musik och äta praliner.

Tack Bo för att vi får komma och spela på Lindängens amfiteater. Att möta 1100 riktiga barn där är bästa botemedlet mot högskoletrötthet.

Dagens ord är Omsorg

Posted on by
Reply

När regeringen talar om svenskämnet är det i form av:

  1. Läs- och skrivfärdigheter
  2. Krav och test
  3. Träning och sortering

I dagens Svd tar Birgitta Johansson upp ett annat perspektiv som gör mig väldigt glad. Det handlar om kommunikation och omsorg.

Jag är lite osäker inför begreppet språkbarn och väldigt kluven när det gäller genernas betydelse – men slutsatsen står jag helt bakom!

Diskussionen om de bråkiga pojkarna har länge förts under likhetsfeministisk agenda (det finns egentligen ingen skillnad men O-M det finns det ska vi B-O-T-A de bråkiga pojkarna) och tankarna på genetiska skillnader har varit omöjliga att ta upp. Kanske det finns utrymme nu? Även om jag helst undviker att prata om kriminella gener är artikeln hoppfull och möjlig att omvandla till pedagogik.