Jag brukar inte publicera fackliga upprop, men förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare när det gäller varsel av 26 adjunkter går dåligt. Vi är många som oroar oss över att avskedandena hotar centrala kvaliteter.
När rektor Olausson i Sydsvenskan påstår att uppsägningarna sker med syfte att “höja utbildningens nivå” har jag svårt att bevara min lojalitet. Förhoppningsvis är rektor felciterad och en välvillig tolkning är att han menade att högskolan vill höja den formella kompetensen. Uttalandet är djupt olyckligt i en känslig process och riskerar att skapa ytterligare problem. Kvalitet är något annat.
Så här skriver Carl-Erik Blomkvist, ordförande för läraförbundets statliga sektion vid Mah:
Högskoleverkets krav på fler disputerade får inte användas som förklaring när adjunkter sägs upp för att rädda ekonomin.
Sedan många år har en kampanj bedrivits mot skola och lärarutbildning i Sverige. De främsta aktörerna har varit partipolitiska företrädare och Dagens Nyheter. Aktiviteterna har ibland antagit särskilda former som t.ex. organisationen Kunskap i skolan under 1980-talet. Under valkampanjen 2006 gavs stor plats i Dagens Nyheter åt Folkpartiets beskrivning av den svenska skolan och partiets åsikter om hur lärarutbildning skulle bedrivas. Tankegångarna om kunskap och skola torgförs på nytt fast ibland med lite nya grepp.
Folkpartiet tillsammans med övriga partier i Alliansen sägs ha vunnit valet 2006 bland annat på grund av skolpolitiken.
Alliansregeringen gav strax efter valsegern Sigbritt Franke uppdraget att utreda hur en ny lärarutbildning ska se ut. Den tidigare universitetskanslern Sigbritt Franke blev före valet 2006 känd för sin starkt kritiska bild av lärarutbildningarna i Sverige. Det kan knappast framstå som långsökt att se sambandet mellan alliansregeringens ideologiskt infärgade skolpolitik och valet av utredare. Politiker och bedömare beskriver Frankes förslag En hållbar lärarutbildning som den mest genomgripande förändringen inom svensk utbildning sedan folkskolan infördes.
Högskoleverket har genomfört två granskningar av lärarutbildningar sedan 2001. Vid båda framkom kritik såväl som beröm. Nämnas kan att ordföranden för utredningen av svensk lärarutbildning 2004-2005, Anders Fransson, menar att svensk lärarutbildning aldrig varit bättre (Borås tidning 2008-06-02).
Lärarförbundet har framfört krav på större anslag för forskning inom pedagogik och lärarutbildning, men detta har inte hörsammats av ansvariga politiker. I senaste forskningspropositionen avsattes inte en krona till detta vetenskapsfält. Frankes betänkande HUT innehåller formuleringar i linje med förbundets krav. Högskoleverkets krav på minst 30 % disputerade lärare vid lärarutbildningarna ska ställas mot det faktum att anslagen för forskning inom fältet alltid varit små, ibland på gränsen till obefintliga. Vilket ansvar tar regering och utbildningsdepartement för att lösa detta problem?
De senaste tre årens antagningar till lärarutbildningar tyder på ett vikande intresse för yrkesutbildningen. Det rör sig inte om någon radikal minskning. Särskilt inte i Malmö. Det minskade studentantalet leder dock till svagare ekonomi för Lärarutbildningen i Malmö. Den försvagade ekonomin i kombination med högskoleverkets krav och förslaget till ny lärarutbildning upplevs som starka hot.
Konsekvenser på lokal nivå
∑ Malmö högskola varslar 26 lärare och uppger arbetsbrist som skäl.
∑ Utrymme skapas för förstärkning med disputerade lärare via samutnyttjande inom Malmö högskola samt genom nyrekrytering.
∑ Lärarutbildningen minskar personalstyrkan.
∑ Andra undervisningsformer tvingas fram på grund av minskat antal lärare i kombination med minskade anslag.
Lärarutbildningen vid Malmö högskola arbetar för att skapa ”akademiska professionsämnen”. Lärarförbundet förespråkar större anslag till forskning (t.ex. promilleprogrammet) i linje med en ökad akademisering av lärarutbildning. Forskarutbildningen i promilleprogrammet ska ske i nära samarbete med skolverksamhet och leda till kompetenshöjning där. Förhoppningsvis leder satsningen till läraranställningar, som innebär att forskarutbidade lärare leder skolutveckling och liknande.
Högskoleverket och utbildningsdepartementet lägger en snara runt halsen på landets lärarutbildningar i form av krav på en större andel disputerade. Kravet är rimligt i sig, men bristen på disputerade lärare ska åtgärdas på kort tid. Tidsramen är mycket kort med tanke på att forskarutbildning mot doktorsexamen tar fyra år. Lärarutbildningar försätts i en ohållbar situation, där lärare utan doktorsexamen avskedas och ett sökande efter disputerade sätts igång. Frågan måste ställas om inte förslaget med en omfattande reduktion av adjunkter (icke disputerade lärare) leder till att professionsanknytningen får stryka på foten.
Lärarutbildningen har en detaljerad examensordning, vilket visar på yrkets särart med krav på djupa kunskaper av praktisk karaktär såväl som teoretisk. Praxisnära forskning är liten till omfattningen och behöver stärkas. Öka därför möjligheterna för anställda adjunkter med skolerfarenheter och lärarexamen att ta del av forskarutbildning.
De ökade kraven på forskningsbaserad undervisning kommer att marginalisera ämnen och minska mångfalden.
Antalet disputerade är ojämnt fördelade mellan ämnesområdena. Inom något ämne har endast en handfull personer disputerat i hela landet. Hur många av dessa har erfarenhet av pedagogisk verksamhet eller har lärarexamen? Kommer Malmö högskola att kunna rekrytera disputerade med skolerfarenhet?
Malmö högskola måste sortera problemen och försöka lösa dem var för sig. Högskoleverkets krav på fler disputerade får inte användas som förklaring när adjunkter sägs upp för att rädda ekonomin. Högskolan borde föregå med gott exempel och ställa upp på sin personal gentemot de yttre krav som kommer från Högskoleverk och politiker
Lärarförbundet vill varna för att tänkta åtgärder leder till motsatt effekt än den avsedda. Den osäkerhet som alla varselsituationer skapar leder ofta till att kompetenser försvinner till andra verksamheter av den anledningen att man inte vågar stanna kvar. Med minskade resurser i form av färre lärare och minskade ekonomiska anslag väntar tunga arbetsbördor för personalen framöver. Hur attraktivt blir arbetet som lärarutbildare? Hur attraktiv blir lärarutbildningen för studenter?
Carl E Blomberg
Ordförande Lärarförbundets statliga sektion i Malmö
Jag vet bara att historien inte vill släppa taget om mig och att jag ofta funderar över faran med att tappa kontakten med sitt ursprung. Kanske är berättelsen alltför biologistisk för att passa in i en likhetsfeministisk diskurs och det går nog att hitta essentialistiska och manlighetsromantiska drag som blockerar läsningen. Korsningen mellan klass och genus komplicerar en normativ tolkning.
Tysta tankar 