https://twitter.com/maria_kinana/status/225831861400776704
Amerikansk forskning fokuserar på mödrarnas betydelse.
Jag är inte säker på att amerikansk forskning går att översätta rakt av. I Sverige talar vi nog hellre om mediernas betydelse – och förskolans ansvar.
Går det att bekämpa makt genom strunta i skönhetsideal?
Mona Masri skriver om en spännande fråga i Sydsvenskan :
“Att sympatisera med samhällets segrare är att sympatisera med makten”. En strategi i kampen mot lookism är, enligt föreläsaren, att sluta idealisera de som uppfyller idealen: de normsnygga med statusjobb, heterosexuella äktenskap och så vidare. Uttalandet är anmärkningsvärt för en queerfeminist eftersom det uppmanar till en liberal syn på individer. Vänstern, som annars betonar maktstrukturer snarare än enskilda individer, misslyckas här med att se att även “segraren” påverkas av strukturer. Draget till sin spets skulle man kunna argumentera för att segrarna är de största offren.
“Det mest radikala är att misslyckas”. Att sluta bry sig om sitt utseende, sluta konsumera och bränna livsstilsmagasinen är en anti-lookism strategi. Här saknar jag ett tydligare klassperspektiv. För om man saknar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital, och “pretty power” är den enda sociala makt man har, vem har råd att misslyckas?
Störst av allt är kärleken – i alla fall i Tomelilla.
Jag kan nog stå ut med sådant här:
Om resultat blir fler sådana här:
Apropå det här inslaget i Aktuellt
Jag funderar på att övergå till ålafiske. Det verkar mindre komplicerat.
Jag visar upp några favoritplatser för långväga gäst. Forsemölla och Mandelmanns trädgård är svåra att motstå. Ull är svårsålt, men går att använda som marktäckning.
Det är inte synd om mig. Den som ger sig in i diskussionen om dyslexi och lärarutbildning får räkna med att befinna sig i projektionernas centrum.
Jag är mycket glad över att Niclas beskriver att det är möjligt att ta sig igenom utbildningen och etablera sig i yrket med värdighet.
Jag vaknar till ett upprört reportage om villkoren inom nagelbyggarbranschen och vinkeln är nationalistisk. Outbildad thailändsk arbetskraft hotar hederliga svenska nagelterapeuter och nu griper SEYF in.
Det känns tryggt att Sveriges estetiker har ett eget yrkesförbund. Jag behöver verkligen lära mig att nagelbyggning är ett hedervärt yrke och skäms över min fördomsfulla inställning.
Jag hittar en bild från årets spelning på amfiteatern i Lindängen och blir väldigt glad. Den här orkestern borde spela oftare.
#1 Tjurrusning i Pamplona
Ett återkommande ämne här på bloggen är maskulinitet och dess skiftande uttryck. Jag har ingen stor medkänsla med de här grabbarna som utsätter sig för obegripligt stora faror av anledningar som jag bara dunkelt kan ana.
För att demonstrera min moraliska överlägsenhet sneddar jag genom en hage. Några kalvar är obehagligt nyfikna och vi är ganska nöjda när vi krupit under staketet till den skyddande friheten.
På loppmarknaden finns många leksaker och de flesta är prisvärda. En Barbieliknande jättedocka har fått ny ägare.
Jag ser en pappa som kämpar med de gummiaktiga högklackade skorna och de orimliga fötterna inför barnens beundrade blickar.
Loppmarknaden, badet, fotbollsplanen, rotundan och barnen – det är mycket vackert.
Tysta tankar 