En isolerad företeelse?

Slutklämmen är ganska hård:

Det är många karriärer som plötsligt svajar till. Skandalen väcker dessutom ytterligare frågor. DT hade ett redaktionsråd bestående av flera namnkunniga experter. Anade ingen av dessa oråd när de aldrig ombads granska någonting?

Av den lokala rapporteringen framgår att få vill rota i detta. Forskare som har publicerats i DT vill förstås inte riskera att punktera sina karriärer. Högskolan vidtar inga åtgärder mot Kroksmark utan menar att fällningen i oredlighetsnämnden är ”en påföljd i sig”. Alla skyndar vidare.

Det duger inte. Hela det offentliga samtalet präglas av kris och oro över framtida generationers kunskapsnivåer. I det läget bör vuxenvärlden – i synnerhet den del som bär namnet Högskolan för lärande och kommunikation – ta värden som kunskap, vetenskap och lärande på stort allvar. Ivern att vända blad är stötande.

Jag brukade klaga på Legos figurer

“Allt var bättre förr – ni vet när barnen fick använda sin fantasi och inte fick allt serverat… Blablabla “

Min idé om slumpmässig meningsfullhet

Vi går ut. Alltid har det hänt något i vår by.

20140215-220522.jpg

Elkraftsleverantören har grävt ner ledningarna och upp stolparna. Kanske går det att se som det sista stadiet i elektrifieringen av landsbygden. Inga strömavbrott kommer att förmörka höstarna – må stormarna komma.

20140215-220907.jpg

Vårt lokala bad är halvtömt – eller halvfyllt. Till sommaren kommer jag att delta i vattenzumba här på tisdagskvällarna. Folkligare än så blir jag inte.

20140215-221249.jpg

Vi har städat ut julpysslet. I byn finns rester från ett ivrigt firande och tomten blickar mot fjärran från sin släde. Men till nästa år igen – kommer han tillbaks vår vän – för det har han lovat.

20140215-221553.jpg

I grannbyn Vitebro betar en flock långhårig och långhornad boskap. Tjuren är verkligen stor och kalven är överraskande liten.

Från homosocialitet till inkluderande maskulinitet

Jag fortsätter att tugga mig in i maskulinitetsutredningen och studsar inför en del formuleringar.

S. 64:

En aspekt av frågan om män och makt handlar om hur män i organisationer och socialt liv skapar manliga nätverk, informella eller i föreningar, där man bekräftar varandra och knyter affärs- kontakter. Homosocialitet används inom forskning som begrepp för hur män många gånger söker bekräftelse från andra män på bekostnad av att kvinnor utesluts. Det kan som nämnt gälla i arbetslivet, men också i killgäng på jobbet eller i vänskapslivet. Begreppet homosocialitet kan användas för att beskriva mäns både ekonomiska och känslomässiga investering i manliga gemenskaper, som manliga klubbar och nätverk i näringslivet.13 Homosocialitet är en term som också används för att visa mäns kollektiva agerande när det gäller våld. Huliganbråk, att slåss på stan eller manliga initiationsriter på skolor kan ses som processer där en manlig gemenskap svetsas samman genom former av våldsutövning och grupptryck.14 Men homosocialitet kan även användas för att beteckna hur män gemensamt förhandlar fram andra typer av normer kring genus/maskulinitet – exempelvis kring omsorg och vänskap.15
Samtidigt ger genusforskning om män, som nämnts ovan, nyanserade analyser av kopplingen mellan maskulinitet och makt. Det finns en stor variation i mäns livssituationer. Mäns faktiska makt och resurser varierar mellan olika individer och grupper av män. Män kan – liksom kvinnor – uppleva vanmakt eller maktlöshet. Mäns fördelar varierar beroende på situation och sammanhang.
Frågor om män och marginalisering handlar bland annat om hur män påverkas av att befinna sig i utsatta positioner, det kan gälla allt från arbetslöshet eller erfarenheter av diskriminering till frågor om ohälsa, våld eller missbruk.

Min erfarenhet är att männen INTE är skickliga i att ta stöd hos varandra. Det är fortfarande dubbelt så vanligt att män avbryter sina studier till att bli förskollärare jämfört med motsvarande kvinnliga grupp.

På sidan 67 presenteras begreppet “inkluderande maskulinitet”

Ett begrepp som lanserats inom genusforskning för att synlig- göra hur traditionella mansstrukturer förändras är inkluderande maskulinitet. Traditionellt har män och killar uppmuntras, ja programmerats, att bygga upp gemenskap genom att tävla i att visa tuffhet, homofobi och sexism. Här sker också förändringar där pojkar idag i större utsträckning uppmuntras att värdera intimitet och inkludering. Framförallt betonar forskning att det är vuxen- världens förväntningar på hur killar och tjejer ska vara som på många sätt påverkar ungdomar att bekräfta stereotypa mönster.19
Att uppmärksamma hur män engagerar sig i relationer, intimitet och omsorgsgivande behövs för att ge en rättvisande bild av män och även för att synliggöra hur förändring av mansnormer är möjlig. Ett ensidigt fokus på män som bristfälliga när det gäller frågor om relationer eller intimitet riskerar att förstärka bilden av stereotyp manlighet och därmed förväntningarna som män, inte minst unga män, möter. Detta ska däremot inte ske på bekostnad av att problem och maktstrukturer förbises. Sexism och ojämställda attityder får inte tolereras i något sammanhang.

Oj – här frodas normativiteten. Men bakom fromlandet anar jag en uppriktig vilja att säga något viktigt om hur samhället hoppas se pojkar utvecklas till män.

IMG_2016

från den danska rekryterinskampanjen.

Maskulinitetsutredningen

Det ska bli spännande att läsa. I värsta fall onödigt spännande.

Men det är en fin bild på omslaget.