Rost sover aldrig 4

rost4

Utanför skjulet står den här skönheten och efter lite detektivarbete får jag en ordentlig förklaring. Tidigare har jag visat en bild på drivknuten och nu får även korgen sin förklaring.

skogshasten

POTATISUPPTAGARE.

Metoden med årderkörning vid upptagningen var arbetskrävande och mest lämpad för husbehovsodlingen. En bit in på 1900-talet blev det allt vanligare med potatisupptagare och i stort sett alla är olika modeller av kasthjulsmaskiner. I jorden under potatisen skär en stor bill loss potatis och jord som kastas åt sidan av roterande gafflar. På sidan av maskinen kan monteras ett löst hängande galler eller dukför att hålla potatisen mer samlad för lättare plockning. Ännu bättre är en rullande trumma av gallertyp som släpper igenom jord och får potatisen att rulla tillbaka och lägga sig i en sträng. Dessa kasthjulsmaskiner är ganska aggressiva mot potatisen och därför konstruerades en maskin med roterande grepar som under hela rotationenbehåller samma vinkel mot marken. Denna maskin tillverkades av Överum på 1920-talet och gavs det passande namnet Up To Date. Vi är lyckliga ägare till en sådan med sidomonterad gallerkorg som får tjänstgöra varje höst med gott resultat.

Citerat från www.skogshasten.com

Rostmusik 4

Hut, förskolan och forskningen

Professor Kroksmark fortsätter att lyfta tokigheter i Lärarutbildningsutredningen HUT .

Länk

I den femte delen kritiserar han förslaget att genom kortare utbildningen utestänga förskollärarna från forskning. Samtidgt pekar alla hans erfarenheter på att intresset från förskolan överstiger grundskolans grovt.

I kommentarerna diskuterar Inga M olika förklaringsmodeller.

mossa

Att rätta tentor

trappor

Trappan upp från stranden i Knäbäckshusen är felbyggd. Steglängden passar ingen och vid varje avsats tvingas jag anpassa mig till en konstruktion som är fullständigt utmattande. Ofta är packningen tung, törsten svår och vid backens krön väntar överfull parkering och en skållhet bil.

Det enda som saknas för att göra eländet komplett  är en hop gnälliga ungar som vill ha glass.

Min definition av ålderdom

grafitti

Jonas Gardell säger att ett tecken på att man håller på att bli gammal är att man undrar över handlingen i en porrfilm.

Jag tror att ett lika säkert på att vara ur takt med tiden är tveksamhet i förhållandet till grafitti. Jag har svårt att förstå vad det är som driver någon att måla om toaletten vid Knäbäckshusen och skulle hellre se huset osprayat.

Därför är jag numera definitionsmässigt gammal.

Paul Simon säger det bättre: Old!

texten

Jag har generat mig…

trad…försatt mig i prekära situationer. Och sällan eller aldrig satt hälsan i främsta rummet.

Ofta har det skett utifrån ett kalkylerat risktagande där jag har försökt väga fördelarna med ett mer personligt förhållningssätt gentemot vinsterna i en striktare mer tjänstemannamässig neutral lärarroll.

Nu står terminen och väger. På fredag lämnas examinationena in.  Då förväntas jag vara den objektive kriterieryttaren som bedömer alla arbeten utifrån upphöjd visdom. Samtidigt startar en kurs vars grundton handlar om lek, kultur och kommunikation.

Jag gör som alla riktiga män – citerar Gudfadern:

– I´ve tried to move out… but it pulled me back!

Frågan är vilken kraft som är starkast? Ordningssamhet, tydlighet och räta linjer eller de mer hotfulla kaotiska känslorna kring lek och lustfyllt lärande?

Jag, som lovat att avstå från alla pekoralistiska naturromantiska metaforer, känner valfrändskap (se där ett annat intressant ord) med den angripna bokstammen.

Antagligen är de små utväxterna ofarliga och kan till och med vara dekorativa. Den pampiga bokskogen är imponerande och vacker i lövsprickningstider – men underligt mörk och livlös på marken under sommaren. För den som inte varit i en riktigt skog är det lätt att förväxla en skånsk bokskog med vildvuxen natur. Jag ser det nog mer som ett uttryck för människans kortsiktiga triumf. Vi lyckas tillfälligt skapa en illusion av ordning.

Om kultur är “odling” så är detta kultur. Jag tänker nog att kulturbegreppet har andra mer vildvuxna dimensioner. Det verkligt spännande händer under ytan.

Hård utanpå – mjuk inuti

stenistock

Naturen erbjuder en stor variation av metaforer för själsliga tillstånd. Den halvruttna pålen, som är fylld av rundslipade stenar,  tror jag beskriver någonting om förhållandet mellan hårt/mjukt och inre/yttre. Kanske handlar det om att hålla ihop något värdefullt och stå pall för yttre påfrestningar.

Mina studenter skriver hemtenta om uppväxtvillkor, identitetsskapande, sampel och utvecklingsmöjligheter. De förväntas använda en vetenskaplig terminologi. Jag tror att de skulle kunna ha användning av John Donnes samlade verk. Ibland kommer poesin närmare sanningen.

Nu tar jag en paus från den överhettade naturromantiken och försöker skaka liv i några andra sidor av mig.