Jag är glad över att våren är här och hälsar varje fågel med glädje, men just nu är det många starar som sitter i boken ovanför vår bil. Det märks.
Förstora!
Trastarna, trädet och huven
Reply
Category Archives: Österlen
Fredagsfärger – gult och rosa
Förstora - hitta det rosa inslaget!
Det här glada gänget är ute på sin årliga påskmarch:
Långfredagen är en stor familjehögtid för mig och den religiösa barlasten känns väldigt avlägsen. Idag är det fest!
Ytan är viktig
Jag har fått lära mig att livet finns längst inne och att det är kärnan vi ska vara rädda om. När det gäller träd är förhållandet motsatt. Om du verkligen vill döda ett träd är det bästa sättet att ringbarka stammen och avbryta näringstillförseln.
Den här boken på Stenshuvud tycks klara sig utmärkt utan innehåll. Jag tycker det är lite skrämmande att ett skal fungerar så bra.
Det är nu jag brukar dra någon långsökt parallell till utbildningsvärlden. Idag avstår jag.
Träd är mjuka – stenar är hårda
Jag tänker att det är möjligt att beskriva naturen i metaforen “krig”. Det är en ständig kamp om utrymmet, näringen och ljuset.
Stenshuvud var för inte så länge sedan ett kalhygge, men nu frodas träden på den branta klippan. Just den här stenen har antagligen försökt hävda någon form av äganderätt till platsen långt innan eken växte upp och krävde utrymme. Nu är de förenade i en symbiotisk omfamning enligt gangstervärldens motto:
– If you can´t beat them, join them!
Skrevsnö, blåsippa, rastplats och parasiter
Öster om Stenshuvud går en klippig stig. Vi brukar koka korv vid fyren under påsken. I år provgår vi rundan och inser att vintern är på tillbakagång. Äkta skrevsnö ser man inte ofta i dessa trakter. (Alla bilder är klickbara)
Klimatet är milt och vi knockas av de verkliga vårtecknen – jättelika tranflockar och enstaka blåsippor.
Ännu är det lugnt i skogen och vi hälsar artigt på de mötande. Rastplatserna är inte överutnyttjade.
Norr om Stenshuvud ligger en liten skog med märklig natur. Berget erbjuder lä och havet tar udden av de kalla vintrarna. Därför växer en hel del exotiska växter i ett vilt arboretum. På andra sidan staketet är det nationalpark och där får endast garanterat icke-importerade träd finnas. Ett vackert möte mellan ek och parasit – eller är det en saprofyt?
Hjul utan skjul
Förstora - hjulkonst
Detta kan vara en installation inför påskens konstvecka här på Österlen, men jag tror det är en bättre gissning att skjulet har rasat efter vinterns snöstormar. Nu står vagnshjulen oskyddade i vårregnet.
Bildserien Rost sover aldrig
Långt farväl
Mitt första möte med den vita Volvo 740:n var en stark och omskakande upplevelse. Den hade okända finesser som luftkonditionering och elektriska fönsterhissar. Plötsligt framstod vår gamla SAAB som sorgligt omodernt och trafikfarlig. Jag förstod varför sonen inte ville att vi skulle erbjuda skjuts till bortamatcherna.
Tiden gick och många andra bilar gick sönder, men inte Volvon som allt mer framstod som en verklig evighetsmaskin. Alla vet att en bil äldre än 15 år är en rullande sparbössa – åtminstone om man inte tar in bensinkostnader och miljöaspekter. Det går liksom inte att göra sig av med en bil som fungerar.
Här på Österlen är 740 den givna bilen för bondpojkar med ambitioner att göra enkla reparationer. (filmen om RacerFrasse!)Därför lämnar Volvon nu storstadens hets och rullar mellan byar på Skånes landsbygd.
Ägarna tror de har bytt upp sig till tysk kvalitet och om 15 år vet vi om de har rätt.
Jag kommer aldrig mer att bli lika imponerad av en bil.
Förstora - hitta ägaren!
Är inte “åkerö” ett ovanligt vackert ord?
Förstora!
Inte alla vet att en åkerö är just en ö i en åker. I bästa fall en skyddad plats för vilt.
Hästarna är ovanligt små i år?
Förstora - hitta hästarna!
Allt är relativt – allt är tolkning. Att förstå delen genom helheten och helheten genom delen. Hermeneutiken regerar.
Utom i ESC där folket bestämmer.
Svärmor svävar på skaren
Helgens viktigaste ord är: S-K-A-R-E
Antagligen vet få skånska barn vad som menas med detta ord och jag tänker att fenomenet måste upplevas för att kunna förstås. Den oländiga terrängen öppnar sig och det är möjligt att gå rakt över sankmark. Efter en vecka av snösmältning har kylan slagit till igen och än bär isskorpan på snöytan.
Men se upp – tryggheten är förrädisk och du kan lätt sjunka igenom.
Skarpoesi – tror jag.
Det är ungefär som undervisning. Ibland är det lustfyllt och spännande – ofta tar det mekaniska över. Owe Thörnkvist hamnar på fel sida strecket. Den här låten har inte åldrats i skönhet.
Tysta tankar 