Jag har en romantisk idé om att vi skulle kunna leva i harmoni med naturen. Det går inte så bra. Under sommaren har jag (och anticimex) kämpat mot envisa getingar som försöker bygga bo bakom panelen på vår stuga.

I helgen inser jag att det var dags igen att försvara sin egendom.

En Större hackspett hackar upp panelen under takskägget. Den blänger förorättat på oss när vi försöker avbryta vandaliseringen. Jag googlar och hittar deprimerande skildringar som beskriver hur fåglarna inte låter sig nedslås av desperata åtgärder från husägare.

Några föreslår vimplar och remsor.

Jag testar men anar att det krävs starkare medel och tillverkar en profil med hjälp av laserskärare. Enligt Internets rådgivare ska den målas och skruvas upp på ett högt läge.

Den här berättelsen kanske har en moral eller budskap som handlar om människans utsatthet. Anticimex sysslar enbart med små skadedjur och hänvisar till kommunens skyddsjägare (Hackspettar är naturligtvis fridlysta). Försäkringsbolaget frågar om fågeln tagit sig IN i huset – annars är det inget försäkringsärende. De besvärar sig inte med panelskador.

Det kan bli en lång höst.