När jag började jobba på Lärarutbildningen ägnade vi huvuddelen av den första kursen åt att diskutera “En skola för alla”. Idag lever begreppet en undanskymd tillvaro.
Läs Anna Kayas text på Skollyftet
En skola för alla
Reply
Category Archives: Mobbning
Svårtolkat om konflikter i skolan
Hälften av eleverna hade nyligen upplevt konflikter. Betydligt fler flickor än pojkar hade hamnat i någon form av dispyt med lärare eller skolkamrater. Men oftast ville och kunde barnen själva lösa problemen. Det visar de första resultaten av en stor forskningsstudie om konflikthantering i skolan.
De allt fler anmälningarna om kränkningar kan göra skolorna avtrubbade, menar professor Antoinette Hetzler.
Svårtolkat och högintressant.
Läxorna i skolan – (fiskarna i havet?)
Anne-Marie Körling rivstartar skoldebatten. Få saker väcker lika mycket känslor som läxor och jag ane att ämnet är ständigt aktuellt på landets skolor.
Nu är ett bra tillfälle att diskutera frågan.
Jag försöker återskapa mig som skolintresserad. Just nu är jag fruktansvärt arg över behandlingen av Sture Bergwall och vill helst diskutera Hannes Råstams fantastiska bok.
Läs den!
Jag försöker vänja mig vid tanken
Så nära – så svårt att distansera sig ifrån. Det är nog lika bra att lära sig älska eländet!
Barnmogen skola?
Åsa Anderberg Strollo skriver fint om hur det är att få sitt barn testat.
1994 kunde statliga utredningar heta något så provocerande som Barnmogen skola.
Det känns mycket avlägset.
En del nyheter gör mer ont
Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, det visar patientregistret.
Samma gäller för läkemedel; 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret.
Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter som tagit del av ny statistik från Socialstyrelsen.
Idag behöver jag ta några djupa andetag för att bygga upp min tro på skolan som institution. Det hjälper för stunden.
Som förälder till decemberbarn har jag starka minnen från en oändlig rad utvecklingssamtal som alla inleddes på samma sätt:
– det märks att han är född sent på året…
I ljuset av de här siffrorna kanske jag borde vara tacksam för att pedagogerna inte valde diagnosticeringens väg?
ADHD – uppdaterat igen och igen
Jag försöker undvika ämnen där mina kunskapsluckor blir alltför uppenbara och där risken för överhettning är stor. Därför nöjer jag mig med att länka till inledningen av Sydsvenskans serie om ADHD.
Länk 1
Uppdatering.
Frisk luft och en klar himmel är vad min kropp behöver idag. Jag önskar att de här frågorna vore lika enkla. Som lärare får jag ofta bromsa studenternas lust att använda de här svårfångade begreppen.
Men vi kommer inte undan. Vad handlar ökningen om?
Uppdatering 2
Länk 5
Serien ställer viktiga frågor. Ingen av dem lämpar sig för enkäter.
Uppdatering 3
– Vad var det jag sa?
2007 presenterade en ivrigt trumpetande Jan Björklund kraftfulla åtgärder mot mobbning i skolorna och jag var på ett underligt möte där representanter från Skolverket skulle förklara och inplementera de evidensbaserade och godkända metoderna. Stämningen var ganska besvärad och jag ställde en del misstänksamma frågor. De ansvariga var nog lite generade över de krampaktiga försöken att skapa en vetenskaplig stämning över spektaklet. Jag citerar bloggen från april 2007:
En djupare fråga är vad det är för syn på vetenskapen som Björklund för fram. Finns det forskare som kan tänka sig att stå till tjänst här? Finns det någon yrkesheder som skulle kunna hindra styrningen av forskningen mot detta fält? Inom journalistiken kan en reporter åberopa en paragraf om förnedrande uppdrag – finns det en motsvarighet inom akademin? Eller är allt tillåtet i jakten på forskningsbidrag?
Jag tycker det är beklämmande att ungdomar kallar varandra ”hora” – men för forskare som väljer att legitimera sådana här påhittelser… nej, det är kanske för grovt.
Det var ganska hårda ord av en nybliven och upphetsad bloggare – men idag kanske det är nödvändigt att fundera över hur det kunde gå så fel. Läs i Skolvärlden:
Inget program mot mobbning fungerar tillfredsställande. Åtgärder som kamratstödjare och medling har till och med visat sig öka mobbningen på skolor. Det visar en stor utvärdering som Skolverket har gjort.
Skolverket, Lärarnas nyheter, DN, Svd, AB
Från Skolverkets hemsida citerar jag med glädje:
– De manualbaserade programmen är ett trubbigt verktyg i kampen mot mobbning. Vi förespråkar istället att man utgår från Skolverkets allmänna råd och systematiskt skapar en strategi utifrån skolans unika förutsättningar, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.
Fyra år har slösats bort i tron på att vetenskapen skulle presentera generella lösningsmetoder på specifika problem.
Min cyniske arbetskamrat sa:
– Jag förstår inte varför man ska gå på kurs om mobbning. Det är väl bara att ta den minste killen och slå så hårt man kan…
Dagens ord – fördrivna
De främlingsfientliga krafterna breder ut sig i Europa. Sverigedemokraterna framstår än så länge som ett gäng trevliga grabbar. Kanske går de att dra in i demokratin genom kommunalt grovarbete?
Lyssna på Azur Ray – Displaced
I Sydsvenskan skriver Lars Dencik om den danska sjukan. Länk
Jag citerar utförligt:
Dansk Folkeparti med dess politiska mix av främlingsfientlighet, välfärdsstatschauvinism och populism står idag som segrare i den ”kulturkamp” man menar sig ha fört mot kulturradikalismen, ”smakdomarna”, ”eliten” och multikulturalismen i danskt kulturliv. Men segern har inte vunnits i kraft av partiets egen storlek eller styrka utan i kraft av dess förmåga att smitta andra större partier i samhället. Eller snarare i de större och redan etablerade partiernas oförmåga att mobilisera sitt eget immunförsvar mot lockelsen att – för att bevara eller vinna den politiska makten – acceptera först små och sedan allt större portioner av de komponenter som ger Dansk Folkeparti dess politiska identitet.
Jimmie Åkesson har utmärkt förstått detta. Tyvärr kan han ha alldeles rätt när han nu segervisst säger att Sverigedemokraterna i kraft av att de vunnit insteg i parlamentet – och alldeles oavsett hur det nu pågående spegelfäkteriet om regeringsbildning utfaller – redan har uppnått att djupgående ändra förutsättningarna och riktningen för det politiska samtalet i Sverige.
Till en början är danska sjukan smygande, och till synes obetydlig. I dess slutstadium eroderar den de humanistiska, liberala och sociala värden vi menar oss bygga det svenska samhället på.
Alla partier talar nu om att ta ansvar. Frågan är om de som har avgörandet i sin makt till slut verkligen förmår att göra det. Eller om de låter sig så blockeras av sin blockpolitik att smittan och danska sjukan också når hit.
– Hade jag ingen aning om…
Vuxna vet inte särskilt mycket om barns lekar och bilden av den idylliska barndomen hindrar oss från att se vad som händer bakom kulisserna. I dagens Sydsvenska presenteras en bok om barns maktlekar och samtidigt hålls en konferens i ämnet som ordnas av ALMAEuropa.
Några vanliga maktlekar:
- Nadish eller slavlek. En person utses till kung eller härskare och får bestämma vad de andra ska göra. Den som inte lyder blir slagen. Det är nästan alltid samma personer som är härskare respektive slavar.
- Svimningsleken, strypleken eller blackout. Lekar som går ut på att få en deltagare att svimma genom att strypa luftintaget.
- Ryckleken. En deltagare slänger fram en arm framför någon som passerar. Om den som passerar rycker till får han eller hon ett slag på överarmen.
- Gul bil eller boxdelivery. Om man ser en gul bil får man slå sin kompis på armen. Den som slår först slipper bli slagen.
Tysta tankar 