Don´t give away your best shots!

Sydsvenskans granskning av rektorstillsättningen vid Lunds universitet går in på sin tredje dag och dramaturgin skruvas upp. Idag avslöjas jävsförhållandena bland de personer som valde Per Eriksson och det är ingen vacker bild som tonar fram.

Länk

Däremot är det utmärkt journalistik.

Samtidigt söker Malmö högskola en ny rektor och jag anar att styrelsen följer debatten om Lund med stort intresse. Vad är det för person man söker? Hur viktiga är de vetenskapliga meriterna i en värld där det mesta handlar om kontaktnät och förmåga att ragga pengar?

IT-entreprenören Dan Olofsson skriver i kommentaren till rektorns förklaring:

När man läser kommentarer mm kring Per Eriksson finns det anledning att kommentera en aspekt på ledartillsättning som historiskt varit en belastning för den offentliga sektorn.

Låt mig först för att undvika missförstånd säga att det självklart är viktigt att man lämnar riktiga uppgifter samt att gedigen fackkompetens inkl formella meriter och god förmåga att leda forskning är viktigt för en professor.

Själv har jag levt i näringslivet och byggt upp företag med att antal tusen anställda och därmed skapat mig viss erfarenhet av ledarskap. När vi talar om ledarskap för ett stort antal människor är det många aspekter som är viktiga. Låt mig nämna några: Förmåga att entusiasmera, utveckla och målstyra medarbetare, förmåga att lyssna samtidigt som beslut också tas, förmåga att se möjligeter för verksamheten, förmåga att lösa problem etc. Ja, många faktorer kan nämnas, vilket gör ledartillsättning svårt och frågan ska nalkas med ödmjukhet. Jag har sett detta i näringslivet, i idrotten och i politiken. Här har man empiriskt lärt sig att det inte är de formella meriterna som är det viktigaste för ledare.

När man så kommer till offentliga sektorn så finns det en tradition med överdrivet fokus på formalia utan egentlig betydelse för att leda en stor organisation. I spetsen tycks den akademiska världen gå, där diverse vältaliga formalister, sannolikt utan egen erfarenhet av att framgångsrikt leda en stor organisation, får stort utrymme. De blandar ihop formalia vid facktillsättning med ledartillsättning.

Per Eriksson har närmare 40 års erfarenhet av forskning, utbildning, ledarskap och forskningsfinansiering. Ändå för man på denna sida resonemang om att han inte borde vara rektor för han har inte passerat en kontrollstation med 10 veckors pedagogisk utbildning.

För en utomstående betraktare drar detta tyvärr något av löjets skimmer över den akademiska världen. Det sagda hindrar inte att jag tycker att en rektor för Lunds Universitet bör ha god tidigare erfarenhet såväl av forskning och högre utbildning som hur intäkter kan tillföras universitet. Även om andra kan bedöma det bättre än jag, så har styrelsen för universitetet med Allan Larsson i spetsen så långt jag kan bedöma gjort en god utvärdering och ett gott val.

Dan Olofsson
Malmö

Från min position är det rimliga argument – men om jag som adjunkt skulle säga samma sak?  Då är jag rädd att bli avfärdad som anti-akademisk eller i värsta fall mot forskning (och tro mig – det vill man inte vara).

En bra dag i Malmö – uppdaterat

Polisen griper en 38-årig man som på sannolika skäl är misstänkt för mord och mordförsök i Malmö. Presskonferensen är allvarlig men det går att ana en viss optimism och stolthet hos talespersonerna. En stad andas försiktigt ut. Den gripne är av svensk härkomst och snart kanske vi får veta mer detaljer.

På eftermiddagen kör vi mot Malmö norrifrån. Ett mörkt moln ligger över staden men högst däruppe är himlen ändå blå – himmelsblå.

Vid kommungränsen ändrar himlen karaktär och molnen blir mörkare och mer hotfulla. Samtidigt är det svårt att inte tolka det gulaktiga skenet som en guldkant – ett förebud.

18.30 blåser domaren slutsignalen och Malmö FF är åter svenska mästare. Om det är rätt person som polisen har gripit skulle jag kanske ha nöjt mig med silver…

På Flashback pekas en svenskfödd person med finlandssvensk bakgrund ut – tyvärr är de trådarna nästan oläsbara. Den överhettade politiska tonen skämmer ut alla försök till informationsspridning.

Facebookvänskap i skolan

Jag är lite naiv och har inget stort behov av att skilja mina olika jag åt – men samtidigt inser jag värdet av att lärare vill skydda sina privatliv från insyn. Och att barn vill hålla distansen till nyfikna lärare.

Jag läser en artikel med goda råd till lärare (länk) och inser att det blir många DON´T!

Don’t:

  • Don’t FB chat – you can’t save it and therefore you are not protected against any accusations or inaccurate recollections.
  • Don’t ever ‘friend’ students yourself – not even as your “teacher” presence
  • Don’t message pupils (other than your initial friends message – or birthday wishes). If they message you, post something back on their wall. It’s just not sensible private messaging pupils – keep everything public. (although you can message a whole group – for example your form class to say they are wonderful, or to say thankyou – that can be very effective)
  • Don’t look at pupils’ Facebook pictures (apart obviously from their profile picture) – and make it clear that you can’t / won’tever do that. If you saw something inappropriate you would have to report it and the whole chemistry of the relationship would change – this is not a place for that kind of monitoring.
  • Social networks in school are not places for criticisms, or wingeing. Remember that you are there as your “teacher” presence, with all that implies for leadership and morale.
  • Don’t accept complete ignorance of Facebook as an excuse for dangerous school policies like blanket bans – instead offer to be an action researcher, and try it out for a year
  • Don’t ever think you can refine and evolve these simple notes without talking to your students – they will know of problems and dangers you are unaware of, but that doesn’t mean you shouldn’t model safe behavior for them.
Min gata - mitt jag?

Min gata - mitt jag?

Kanske är livet så komplicerat att vi behöver alla de här reglerna. Skolans uppgift handlar då om navigering och i artikeln nämns Sydkorea som ett land där det mesta utgår från nätetikett.

Den bästa ställningen?

Malmö 29 20 4 5 57 24 33 64
Helsingborg 29 20 4 5 49 26 23 64

På söndag ser jag Malmö spela årets sista allsvenska match mot Mjällby. Vi behöver bara vinna, sen är det klart. Några frågor?

Staden skulle må bra av en serieseger och de som vill diskutera integrationens möjligheter hämtar kanske inspiration från MFF:s laguppställning. Tidigare köpte Malmö i hög grad färdiga fotbollsspelare från hela världen. Nu är en stor del av truppen egna talanger.

25. Dusan Melichárek

27. Johan Dahlin

30. Dejan Garaca

2. Ulrich Vinzents

4. Joseph Elanga

5. Miljan Mutavdzic

6. Markus Halsti

7. Daniel Larsson

8. Daniel Andersson

9. Wilton Figueiredo

10. Rick Kruys

11. Jeffrey Aubynn

14. Guillermo Molins

15. Pontus Jansson

16. Yago Fernandez

17. Ivo Pekalski

20. Ricardinho

21. Jimmy Durmaz

22. Filip Stenström

24. Agon Mehmeti

26. Jiloan Hamad

28. Alexander Nilsson

29. Jasmin Sudic

36. Muamet Asanovski

44. Dardan Rexhepi

Kampen om det där nätet

I kväll ser jag på teve. Kunskapskanalen sänder ett spännande program om Internet.

Länk

Om ni inte litar på mig kanske Andreas Ekström är mer övertygande?

Länk

Den är inte alls tekniskt nedtyngd i sitt berättande; tänk inte att ”det där programmet handlar om teknik, det är inte för mig”. Internet är inte en teknik, internet är en revolution, en samhällsförändring på så många nivåer.

Vill man ta i lite kan man kanske kalla det ett slags medborgerlig plikt att förstå åtminstone grunderna – hur ska vi annars stå rustade när slagen om demokrati, sanningsdefinition, stora affärsidéer och kultur står?