Presens particip – igen

Den akademiska världen består till stor del av gränsdragningsproblem. Var börjar och slutar forskningsfältet? Om vi ska kunna söka bidrag måste omvärlden förstå hur ämnet är uppbyggt och hur det förhåller sig till andra konstruktioner.

Jag läser en debattartikel av Per Tryding som är doktor i lärande. Jag suckar och undrar hur det ämnet förhåller sig till pedagogik, pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap?

Efter tio år på lärarutbildningen är jag ganska trött på ordet lärande, som återkom i många av våra huvudämnen.

Bild och visuellt lärande
Den fria tidens lärande
Engelska och lärande
Geografi, miljö och lärande
Matematik och lärande
Naturvetenskap och lärande
Religionsvetenskap och lärande
Samhällsorienterande ämnen och barns lärande
Samhällsvetenskap och lärande
Tyska och lärande

Nu ska Lärarutbildningen i Malmö byta namn till Lärande och samhälle. Jag har absolut inga åsikter i frågan.

Per Trydings förslag är jag mer skeptisk till:

Det finns en lösning inom räckhåll. Vi kan börja skapa en god spiral genom att sluta fokusera på hur många lärare vi har och börja fokusera på hur bra de är. Allt inom samma budgetar som idag. Lärarna måste få bättre betalt så att talangerna lockas av yrket. Sedan ska vi låta dem jobba i fred.

I Malmö stad lär det dessutom finnas ett förslag om att belöna framgångsrika skolor ekonomiskt. (ingen länk än) Igår hånade jag Maud Olofsson för liknande tankar och Boråsforskarna beskrev i gårdagens tidning de långsiktiga konsekvenserna.

Förlåt Maud. Idag kan man inte lita på någon. Inte ens socialdemokratiska kommunpolitiker.

Skollyftet – förskoleraset? – Uppdaterad med länk

I Sydsvenskan läser  jag om hur de nationella satsningarna på att höja elevers skolresultat har resulterat i att resurserna styrts mot skolan. I Rosengård har förskolorna inte fått ett öre av de 12 öronmärkta (se kommentar) miljonerna. Förskolecheferna beskriver svårigheterna att rekrytera kompetent personal.

Länk 1 Länk 2

Margaretha Müngersdorff tycker inte det är konstigt att så många av stadsdelens elever inte blir behöriga till gymnasiet.

– All forskning visar att om ett barn inte lär sig sitt modersmål i tidig ålder är det mycket svårare att lära sig sitt nya språk och tillgodo­göra sig kunskap i skolan. Modersmålsstödet till förskolebarnen borde vara mycket större.

Hon har en egen teori om varför inga av alla miljontals kronor har gått till förskolorna under årens lopp.

– Man får inte betygsätta eller utvärdera barns utveckling på förskolan. Därför är det svårt att mäta om en satsning har gått bra eller dåligt. Att satsa på eleverna i högstadiet är enklare, deras kunskap kan mätas i slutbetyget.

Under tiden fortsätter ett av lärarfacken att anklaga förskollärarna för att ha lagt beslag på löneutrymmet.

Katarina disputerar på fredag

På fredag lägger kollegan och vännen Katarina Schenker fram sin avhandling om idrottsämnet i skolan.

Läs mer här

Vi måste skapa nya begrepp när vi talar om undervisning i idrott. Forskaren Katarina Schenker saknar samhällsperspektivet i skolan och ifrågasätter om idrott och hälsa i dag kan kallas ett ämne för alla.

–Undervisningen är obligatorisk men närvaron är ojämn och alla finner inte sin plats. Man måste som lärare veta varför man gör som man gör.

I avhandlingen ger sig Katarina Schenker på jakt efter en tydligare definition av begreppet idrottsdidaktik. Viktigt inte minst när den nya ämneslärarexamen kräver att studenterna ska kunna bidra till kunskapsutvecklingen inom ämnesdidaktik.

På den här bilden står Katarina längst bak. Det lär hon inte göra på fredag.

Förstora - idrottare på Orkanens tak

Förstora - idrottare på Orkanens tak

Jag ser fram emot att spela på disputationsfesten och håller på att öva in hammondorgelsolot i den här låten:

Del Shannon – Runaway

Konsthögskolans årsutställning och lärarrollens gränser

Jag turistar i min egen stad och besöker Konsthögskolans årsutställning. Det är en generös utställning och jag imponeras av hur olika konstnärerna tänker. Kanske är jag fast i vår utbildningsretorik om uppdrag och roll? De här studenterna verkar inte ha likriktats i någon bolognaprocess.

Eftersom jag bara är en vanlig besökare slipper jag ha en åsikt om de olika konstnärernas prestationer. Lokalerna tycker jag mycket om och minns filmen Lust och fägring stor som spelades in här på dåvarande Mellersta Förstadsskolan.

Här på bloggen diskuterar vi ofta gränsen mellan privat och personlig. Låt oss komma överens om att Marika Lagercrantz rollkaraktär gick för långt några gånger.

This slideshow requires JavaScript.

Och utanför blommar syrenerna. Både lusten och fägringen är mycket stor.