Category Archives: Lgr11

Vad bråkar de om?

Posted on by
5

Jag tänkte försöka förklara diskussionen om #merkateder för studenterna men tvekar. Vad handlar det egentligen om? Finns det en grupp inom skolan som inte vill att barnen ska lära sig något?
Som inte tycker kunskaper är viktiga?
Som inte förstår värdet av arbetsro?

Kanske är det den här texten som upprör känslorna.

Skapa och våga – Skolverket

I den nationella handlingsplanen För framtida företagsamhet
konkretiseras och definieras begreppet entreprenörskap
som en form av företagsamhet och som ett förhållningssätt
till lärande. Handlingsprogrammet utgår
från OECD:s definition och konkretiserar vad en skola
med entreprenöriellt fokus kan innebära, nämligen att:

• Eleven erbjuds utbildning anpassad efter dennes specifika
förutsättningar, erfarenheter och sätt att inhämta
kunskaper.
• Eleven erbjuds och tar själv ökat ansvar för sitt lärande.
Lärarens roll blir därmed mer handledarens än kunskapsförmedlarens.
• Grupporienterat arbete tillämpas, i vilket eleverna lär
sig produktiv samverkan med individer som har andra
kompetenser.
• Undervisningen präglas av ”lära genom att göra” i
kombination med reflektion över de erfarenheter som
gjorts.
• Eleven arbetar med autentiska och komplexa problem
som överskrider ämnesgränserna.
• Samarbete mellan skolan och närsamhället är frekvent
förekommande.
• Arbete i projektform genomförs och där resultatet kan
nyttiggöras även utanför skolan.
• Arbete med uppgifter som är långa och sammanhängande
utförs. Sådana uppgifter, beting, syftar till att lära
eleverna planera, genomföra och utvärdera sitt arbete
och göra dem mer medvetna om sitt eget tänkande
och lärande.
• Eleven får möjlighet att driva ”företag” inom ramen
för utbildningen eller på andra sätt skaffa sig kunskaper
om och färdigheter i företagande.

Dessa punkter speglar intentioner och mål i Lpo94 och
Lpf 94. Det framgår också att huvudmålet inte är att
driva företag utan att det handlar om ett lärande där
både arbetssätt och arbetsformer betonar elevers egen
aktivitet.

Bör en fackförening ta ställning för undervisningsformer?

Posted on by
92

Jan Lenander skrev så här :

Jag har många positiva erfarenheter av den traditionella lågstadieläraren och har sett flera exempel på att h*n kan göra mycket positiva insatser långt ner i åldrarna. LR bör fortsatt försvara denna yrkesroll mot dem som försöker göra radikala ändringar.

Jag menar nog att det är läroplanens krav och de professionella aktörerna som ska avgöra valet av metoder. Kanske tar Metta Fjelkner en viss risk när hon så entydigt tar ställning för katedern som symbol för förbundets linje.

15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad

Posted on by
110

Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:

”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”

Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?

I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. “Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.

Nu med länk

Hur var det nu med evolutionen?

Hur var det nu med evolutionen?

Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.

På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!

Newsmill 2, 1

“Blame the educators movement”

Posted on by
Reply

Ibland är det skrämmande likt.

De senaste veckorna har vi diskuterat vem som bär ansvaret för tillståndet i svensk skola och Helena von Schantz har i en serie inlägg beskrivit tendensen att lägga skulden hos lärarna (Allt är lärarnas fel 1, 2, 3 och 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 och 11, 12, 13.)

I USA finns en motsvarande debatt som jag tror kan hjälpa oss att se mönster. En federal myndighet vill styra upp de yviga delstaternas skolsystem och redskapen är rigorösa kursplaner och omfattande tester. I Sverige motsvarar detta maktkampen mellan stat och kommun. Vi rusar in i förändringen utan att fundera över konsekvenserna på den lokala nivån.

Vad händer när resultaten inte blir de önskade? Diann Woodard sammanfattar i Huffington Post:

In both the assault on public employee pensions and the blame-the-educators movement, the failures of elected officials and their corporate benefactors are projected onto the victims of these failures — and public schools have certainly been among those victimized.

When federal experiments with school curricula fall short, the thrust of the attack on educators and students is to label them “failures” when the experiments themselves have failed largely as a result of excluding front-line educators from the design of reforms.

And when poorly designed data-driven tests are adopted by Democrats as well as Republicans as a panacea, it’s difficult not to conclude that the same corporate interests that now dominate both parties are dominating the debate about the best way to educate our children.

Jag är rädd att Helena inom en snar framtid kommer att tvingas skriva en ny serie med den ironiska rubriken Det är barnens fel!


 

 

Är skolan ett kloster?

Posted on by
8

This slideshow requires JavaScript.

I Spanien har en 54-årig nunna förvisats från sitt kloster efter 35 års tjänstgöring. Hennes brott är alltför mycket tid på internet och abedissan  är mycket besviken. De hade skaffat datorn för att SLIPPA ge sig ut i samhället och nu visade det sig att Syster Maria svikit hennes förtroende genom att interagera med omvärlden.

Länk

Varför kan jag inte låta bli att tänka på alla lärare som trodde att datorn skulle vara ett träningsredskap för att effektivisera skolarbetet, och plötsligt upptäckte att datorn öppnade klassrummet mot världen?

Edith Södergrans dikt Dagen svalnar är ständigt aktuell:

Du sökte en blomma
och fann en frukt.
Du sökte en källa
och fann ett hav.
Du sökte en kvinna
och fann en själ –
du är besviken.

http://twitter.com/#!/briankotts/status/38986670527348736

Den glade och patriotiske ministern

Posted on by
13

Länk till Rapportinslag, Svd -förslaget

Jag möter en ovanligt munter minister i Rapports 18-sändning som presenterar förslaget om nationella prov i fler ämnen. Jan Björklund slår med ett skälmskt (?) leende fast  att:

– Det jobbas för lite i svensk skola!

– Eleverna måste anstränga sig mer!

– Nationella prov i fler ämne  leder till större ansträngningar!

– Fler prov ger  bättre resultat och ni vet hur det går för Sverige i den internationella konkurrensen om vi inte skärper oss

Jag menar att det måste finnas en balans mellan undervisningstid och examinationstid. Idag riskerar lärarnas arbetstid att fyllas av administrativa uppgifter. Amerikanska undersökningar visar att en stor del av det som skulle vara undervisningstid ägnas åt provförberedande åtgärder som på sikt innebär ett förytligat lärande. The Wire säsong fyra är en lysande gestaltning av problemet.

Huffington post om faran att undervisa mot prov

Min oro handlar framför allt om att vi försöker kombinera två svårförenliga system. Om proven konsekvent används som bedömningsunderlag och rättas av utomstående skulle det kunna innebära en verklig maktförskjutning. Barnen skulle tvingas att ta ansvar för sina studier och de undervisande lärarna kan skaka liv i den  handledarfunktion som idag riskerar att komma i skuggan av bedömningsfunktionen.

Läraren får i ett renodlat  system respons och coachning utifrån sina elevers resultat. Men det är inte givet att läraren ska garantera att barnen ska lyckas. Dagens komplicerade ansvarssystem med IG-varningar och stödåtgärder är svåra att förena med ett utvidgat elevansvar. Det är proven som gäller.

Barnet måste få rätt att misslyckas.

Det amerikanska exemplet förskräcker. (Länk igen)

Peter Gärdenfors sätter ord på lärandet

Posted on by
20

Ibland pratar vi kolleger om hur den nya optimala lärarutbildningen borde vara konstruerad:
– Vi måste börja med ämnet!
– Nej, allt handlar om att de först ska få göra egna erfarenheter i praktiken!
– Nej, det viktigaste är att vi tidigt lär studenterna det vetenskapliga hantverket!
– Glöm inte metodiken och didaktiken. Hur fångar du uppmärksamheten och bygger upp en lektion!
– Vi måste ha ett historiskt perspektiv på institutionen skola och dessutom analysera maktförhållandena som de uttrycks i styrdokument!
– Värdegrunden och kunskap om relationernas betydelse, allt handlar om möten!
– Utvecklingspsykologin är grunden för pedagogiken! Om vi inte vet var barnen befinner sig kan vi inte lära dem något!
– Engelska, vi måste vänja dem vid engelsk litteratur!
– IKT, annars kommer Sverige bli ett U-land!

Själv tror jag på kognitionsvetenskapen som startpunkt för lärarstudier. Vi måste kunna beskriva lärande utifrån begreppen motivation och förståelse. annars faller våra ansträngningar platt till marken.

Peter Gärdenfors intervjuas i Skolvärlden (Länk) och jag kan inte nog rekommendera hans bok Lusten att lära.

Jag lånar hans önskelista från Skolvärlden:

GÄRDENFORS ÖNSKELISTA TILL JAN BJÖRKLUND

1. Utgå från människans naturliga lärande
Skolans institutionella struktur med läroplaner, scheman och lektioner bygger på tradition och inte på vetenskap. Det finns ingen forskning som säger att denna struktur är den bästa för lärande. Det mesta av vad vi lär oss, lär vi utanför skolan. Därför bör man studera det informella lärandet för att bäst förstå hur skolans verksamhet skall organiseras.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre och yttre motivation. När man drivs av inre motivation gör man något för att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse. När man styrs av yttre motivation gör man något för att det leder till något annat som är värdefullt men som inte direkt är kopplat till aktiviteten.
3. Låt eleverna uppleva att de har kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen är att de ger användaren stor kontroll över förloppet men spelet är samtidigt en utmaning.
4. Satsa på förståelse i stället för på faktakunskaper
Debatten har kretsat kring elevernas kunskap – där kunskap ofta ses som att eleverna skall kunna återge en mängd fakta. Men en elev kan aldrig skapa fullständig förståelse av ett område enbart genom att lära in fakta – han eller hon måste tränga in i de underliggande mönstren och se hur kunskapsområdet hänger samman.
5. Använd IT för att öka motivation och förståelse
Datorerna har en stor pedagogisk potential som tyvärr är väldigt dåligt utnyttjad. Datorerna kan användas för att visa och berätta på nya sätt, till exempel genom olika typer av visualiseringar och simuleringsprogram.
6. Bredda lärarutbildningen
Jag önskar att lärarutbildningen omformas så att människans naturliga sätt att lära sätts i fokus. Resultat från modern psykologi, kognitionsvetenskap, hjärnforskning och speldesign måste in som en del av utbildningen.
Källa: Datorn i Undervisningen.

Att sätta ord på det informella lärandet

Att sätta ord på det informella lärandet

Den tystlåtne utbildningsministern – uppdaterad

Posted on by
67

Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar:

Länk till Lärarnas nyheter

Länk till mitt första inlägg – Fel låt vann

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.

HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.

Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet  från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)

Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.

Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?

Spelet om lärarutbildningarna

Posted on by
Reply

Majken Humle sammanfattar de sorglustiga turerna kring den nya lärarutbildningen och beskeden om vilka lärosäten som inte beviljats examensrättigheter (Länk)

Vad var det egentligen som hände när lärarutbildningen annekterades av Stockholms universitet?

Institutionsstrukturen slås nu åter sönder i januari 2011. Ett vackert, funktionellt och för ändamålet nyskapat campus ska utrymmas. Flytten går mot Frescati, Stockholms universitets område. Men det här handlar om annat än en lokalflytt och ett investerat kapital i ett campusområde. Den kunskap och erfarenhet som fanns inom lärarutbildningen har inte tagits tillvara. I stället användes den urgamla härskartekniken Historien – Börjar – Med – Mig. Universitet hade inte förmågan eller viljan att forma en organisation som i bästa mån skulle passa en yrkesutbildning. Tvärtom stuvades professionsutbildningen in i universitetets strukturella villkor och detta bryter sönder en sammanhållen utbildning. Den söndras och splittras, liksom den kunskap och erfarenhet som fanns samlad.

Jag gissar att detta mönster inte är helt olikt Umeå som också förlorar sina examensrättigheter. Något borde vi kunna lära oss av det här – kanske att det finns ett värde i att behålla lärarutbildning som samlad organisation.

Och att inte låta DN:s ledarsida sköta dagordningen.

- Jag tar vad jag vill ha!

- Jag tar vad jag vill ha!