Detaljstyr mindre

Mats Alvesson i DN

20140508-083842.jpg

Det är ungefär en samanfattning av allt jag tänkt de senaste åren.

En stor mängd förbättringsförsök inom skolområdet har över åren satts i gång av reformsugna politiker. De har ofta gjort ont värre. Ofta är vad som framställs som lösning en källa till problem. Standardiseringsförsök blockerar till exempel kreativitet och situationsanpassning. Dokumentationsraseri tar tid från väsentligheter. Krav på behöriga lärare hindrar anställning av duktiga men obehöriga lärare. Långa lärarutbildningar hindrar rörlighet: det blir svårt att såväl ta sig in i som ut ur läraryrket. Oftast väljs lätt insålda och tandlösa lösningsförsök, till exempel läroplansomskrivningar, pedagogiskt ledarskap, legitimering av lärare eller värdegrundsprat.

Nästan alla reformer och lösningar gäller input. Policyer, regler och formell utbildning förväntas styra och förbättra. Nackdelarna är välkända från organisationsforskning: övertro på planer och formella mål, koncentration på att göra allt formellt rätt, utvärdering och inspektion av ”bocka av att allt ser bra ut”-karaktär, bristande engagemang, flexibilitet och låg kreativitet.

Jag älskar att hitta på utmanande uppgifter för studenterna

Just nu arbetar de med att bygga hus åt en superhjälte. De ska använda återvinningsmaterial och lägga särskild vikt vid avfallsfrågan. Utbildning handlar om att skapa förutsättningar för kreativitet.

Länk till Mah:s hemsida.

Team Hasse installerar värmeväxlaren i källaren.

20140507-122250.jpg

Jag saknar lådbilsbyggande på lärarutbildningen

20140428-074051.jpg

Länk

Genus handlar även om innehåll – inte enbart om kunskap och medvetenhet. Om vi ska motverka traditionella könsmönster måste flickorna få chans att pröva på manligt kodade aktiviteter. Och utveckla en hantverksskicklighet när det gäller konstruktion.

Jonas Vlachos behövs

Länk till Skolporten

20140424-073537.jpg

Vad gäller ekonomisk styrning är principerna ”likvärdighet” och ”marknad” faktiskt varandras motsatser, påpekar han. Tanken med marknadsstyrning är att resurser ska styras från sämre utförare till bättre, vilket kommer att öka avståndet mellan dem. Styrning utifrån likvärdighetsprincipen innebär det omvända: att sätta in åtgärder för att höja kvaliteten hos svaga skolor, så att spannet mellan bra och dåliga skolor minskar.

– Motsättningen går inte att komma ifrån. Man kan inte styra enligt båda principerna, utan måste bestämma sig för vilket paradigm som ska få vinna.

Att rida på två kameler samtidigt kräver en viss skicklighet.

Utvärderingströttheten

Länk till DN

I skoldebatten brukar Finland framhållas som ett gott exempel. Där har lärarna fått stor frihet att utforma sin undervisning – utan skolinspektion (SOU 2014:5). I Sverige däremot granskas våra lärare och skolor bland annat via kommunal revision, SCB, Statskontoret, Riksrevisionen, ESO, utredningsväsendet, Skolverket, IFAU, Skolinspektionen, Specialpedagogiska skolmyndigheten och nu senast en ny myndighet för skolforskning. Utrymmet för våra lärare att i stället stärka sin kompetens (Löwing och Bennet, DN Debatt 10/4), och att utveckla sin professionalism riskerar därmed att trängas undan. Förvaltningsforskaren Lena Lindgren varnar exempelvis för att det i Sverige uppstått en ”trängsel” av utvärderande myndigheter som till slut kan motverka syftet med utvärderingarna. Vi kan lätt hitta exempel.

Det största hotet mot verklig skolutveckling stavas idag :
S K O L I N S P E K T I O N E N