Jag brukade jubla över sådana här nyheter

“Ju tidigare desto bättre”
Ulf Fredriksson har studerat de svaga läsarna i Pisa-rapporten, och den visar att betydligt fler av dem – en av fem – inte har gått i förskolan.
Att barn tidigt får språklig stimulans och får möta rim och ramsor och höra sagor och lära sig känna igen bokstäver gynnar läsinlärningen.
-Ju tidigare barn får den här stimulansen desto bättre. Ju senare man upptäcker barn som har problem desto större är risken att det inte går att göra nåt åt det, säger Ulf Fredriksson.

Frågan är om de lyckats studera vilka aktiviteter på förskolan det är som ger de här effekterna? Jag är rädd att vi kommer att få ännu mer struktur och träning. Risken är stor att det sker på lekens bekostnad.

20120123-082128.jpg

Vi kommer att diskutera anställningsformer vid högskola

På facebookgruppen Högskoleläckan hittar jag den här texten:


Why God doesn’t have a Ph.D.

1) He had only one major publication.
2) It was in Hebrew.
3) It had no references.
4) It wasn’t published in a referreed journal.
5) Some even doubt he wrote it by himself.
6) It may be true that he created the world, but what has he done since then?
7) His cooperative efforts have been quite limited.
8) The scientific community has had a hard time replicating his results.
9) He never applied to the ethics board for permission to use human subjects.
10) When one experiment went awry he tried to cover it up by drowning his subjects.
11) When subjects didn’t behave as predicted, he deleted them from the sample.
12) Some say he had his son teach the class.
13) He expelled his first two students for learning.
14) He rarely came to class, and he just told students to read the book.
15) Although there were only 10 requirements, most of his students failed his tests.
16) His office hours were infrequent and usually held on a mountaintop.

Tack Ulf!

20120120-090332.jpg

Skolchatt och de pedagogiska samtalen.

På kursen ställde Torgny Roxå frågan var vi för våra pedagogiska samtal. De informella dialogerna som ger liv åt utbildningarna och som ofta är den dolda faktorn bakom det vi kallar kvalitet – när för vi dem? Hur ser mötesplatserna ut?

Många vittnade om problematiken med uppdelningen frontstage/backstage. Lärare verkar vara skickliga på att kunna anpassa samtalet efter kontexten – det är också en avgörande svaghet.

Det är lite sorgligt att de samtal jag skulle vilja föra med kollegor pågår på nätet.

https://twitter.com/anna_kaya/status/160093076243742720

Dagens ämne var svenska som andraspråk och Pauline Gibbons namn dök upp.

20120119-225429.jpg

Jag rättar handskrivna tentor…

…och slås av hur prydligt de flesta kvinnorna skriver. Det finns inget bevisat samband mellan handstil och intellektuell kvalitet (hoppas jag) och själv skriver jag fulare än de flesta.

Jag anar att en del manliga studenter upplever det som ganska förnedrande att behöva skriva för hand. Risken finns att någon tror att de tänker lika illa som de skriver.

Kanske finns det en ledtråd till många pojkars bristande skolframgångar här. Varje handskriven text de lämnat ifrån sig är ett litet estetiskt misslyckande.

Jag anstränger mig för att hålla tillbaka en besviken suck när jag ser mönstret upprepas hos våra studenter.

FOKUSERA PÅ INNEHÅLLET!

Skolverket skämtar?

Antingen är lagen tokig eller så är det någon som driver med oss.

Från Skolverkets klargörande på hemsidan:

@Detta har fått till följd att några lärare har reagerat och inte känner igen sin behörighet eller känner att de på många år inte arbetat med ett ämne som ingick i utbildningen. Ett exempel på lärare som får behörighet i många ämnen är de som har en mellanstadielärarexamen från t.ex. 1980-talet. Många mellanstadielärare med den utbildningen får behörighet i hela 14 ämnen, om dessa ingår i examensbeviset. Ofta får de också behörighet för högstadiet i två av dessa ämnen, beroende på vilka tillvalskurser som ingick i utbildningen. Detta hänger samman med hur högskolor och universitet utformat examensbevisen.”

Jag är inte cynisk. Jag är inte bitter. Jag är lite förvånad.

Den som tror att Skolverket har ett enkelt uppdrag bör ta del av förordningen om introduktionsperioden.

Man kanske skulle satsa på en karriär inom bemanningsbranschen. Här kommer att finnas utrymme för tolkningar.

20120116-163842.jpg

En-till-en? Niklas Loman reder ut!

Jag har en tendens att bli lite sentimental vid den här tiden på året. De studenter som nyss stod darrande och nyantagna vid Orkanens port lämnar högskolans trygga fram för att kasta sig ut i en osäker lärartillvaro.

Niklas har skrivit ett spännande examensarbete om skolornas datorsatsning.

Nu börjar dansen!

Entreprenöriella frälsningsläror?

Helena bekymrar sig över att en del av Skolverkets satsningar på Entreprenöriellt lärande har karaktären av frälsningsläror. I debatten prövas åsikter och jag tycker nog att det finns en viss öppenhet mellan positionerna. Samtidigt puttrar den gamla korkade motsättningen mellan fakta och förståelse under ytan. Alla tycker om baskunskaper men ingen vågar definiera vilka de verkligen är.

Själv lutar jag åt att ansluta mig till pastor Janssons hållning.

Vad är digital kompetens?

Vad är skolans uppgift när det gäller datorer och digital kompetens. I England signalerar utbildningsministern en nyorientering:

In a speech, the education secretary will say the existing curriculum in Information and Communication Technology (ICT) has left children “bored out of their minds being taught how to use Word and Excel by bored teachers”.

Instead he will, in effect, create an “open source” curriculum in computer science by giving schools the freedom to use teaching resources designed with input from leading employers and academics, in changes that will come into effect this September.

Frågan handlar naturligtvis också om vad en lärare ska kunna. Detta måste vi prata mer om.