Jag brukar undvika frågan om varför det behövs män i förskolan av rädsla för att hamna i anklagelser mot kvinnliga pedagoger. Minst lika infekterad är frågan om vilken funktion fäder spelar i barns uppväxt.
Men det är ett spännande ämne.
https://twitter.com/pellebilling/status/238228757041799168
Hannah Lemoine sammanfattar en rapport om mansfientlighet i olika länder. Intressant läsning och spännande kommentarer.
Frågan är om det handlar om attityder till könsroller eller till hur män egentligen är? Under ytan vilar essentialistiska föreställningar som gör det hela komplicerat.
Studien involverar 8360 medverkande i 16 länder, som via enkäter fått svara på hur mycket eller hur lite de instämmer med uttalanden om kön, utformade enligt 4 kategorier:
1. Hostility towards Men (Min översättning: mansfientlighet)
2. Hostile sexism (towards women) (Kvinnofientlighet)
3. Benevolence towards Men (Mansvänlighet)
4. Benevolent sexism (towards women) (Kvinnovänlighet)
;
Jag fastnar på Retronaut och blir generad över den tidens reklam. Kommer framtiden att döma oss på samma sätt?
Jag har missat femte säsongen av Mad men. Nu är ett bra tillfälle att se den.
Den som vill diskutera könsskillnader i skolans värld får vara beredd på att ta en del kritik. Jag menar att rubriken på Newsmill Det är för många kvinnor i skolans värld är onödigt provocerande och Bertil Törestad gör det inte lätt för sig när han fokuserar på biologiska skillnader (flickor är verbala och pojkar spatiala).
Jag tänker att det är enklare och mindre laddat att tala om skillnader i erfarenheter. Jag citerar min egen kommentar på sidan:
Om vi skalar bort alla retoriska övertoner från en känslig fråga återstår det faktum att Jan Björklund gav HSV i uppdrag att se över frågan. Detta resulterade i den underskattade utredningen “Man ska bli lärare”.
Just nu har Skolverket i uppdrag från jämställdhetsminister Sabuni att presentera förslag som ska minska könsobalansen i förskolan.
Det finns en grupp lärarutbildare som försöker bevaka frågan.
Om vi ska komma vidare måste vi hitta ett nytt och mindre anklagande tonfall. Problemet är inte att det finns för många kvinnor i skolan – däremot tror jag att en stor del av denna grupp har gjort ett traditionellt yrkesval och därigenom har begränsade erfarenheter. Det bekymrar mig.
Bild från retronaut.co
Plura tipsar om den här krönikan av Anna Laestadius Larsson.
Jag tänker att det finns utrymme för motsvarande självkritik inom mansrörelsen.
Andy Warhol och Nico – Retronaut.com
Jag vaknar till ett reportage om rekrytering av kvinnor till gruvor och verkstadsindustri.
De flesta argumenten känner jag igen från arbetet med att rekrytera män till förskolan. Frågan om “kritisk massa” är särskilt intressant – det krävs 25% av det andra könet för att förändringen ska påverka innehållet. Risken är stor att den mindre gruppen fastnar i ett anpassningsbeteende.
Forskaren diskuterar det dominerande mansidealet och menar att kvinnorna innebär stora möjligheter att ompröva machonormen. Jag håller helt med och önskar att samma diskussion skulle funnits inom förskolan. När vågar genusvetenskapen kritisera feminiteten på samma sätt? Jag menar att dessa ideal hindrar männen att arbeta i förskolan och att kvalitetsarbetet därigenom blockeras.
Det är sällan vi ser den här formen av riktad reklam nu för tiden. På femtiotalet var det radikalt att skriva en bok om bilar för kvinnor. Antagligen var språket anpassat för den kvinnliga hjärnan.
Jag är inte säker på om Studebakern på bilden lockade till köp?
Källa: retrocapsule.com
Det har gått några år sedan Torbjörn Messing kallade mig “Barnomsorgens John Wayne”. Det var nog inte tänkt som en komplimang. När jag ser bilden ovan känner jag en viss ömhet för den amerikanske skådespelaren. Antagligen handlar det om att semestern håller på att ta slut och jag undrar hur John Wayne kände sig när han tvingades ta på sig cowboybyxorna och rida bort mot solnedgången?
Idag börjar jag jobba på riktigt. Det finns ingen återvändo.
Alla förslag mottages tacksamt.
Jag funderar på att pröva den här bilden på blivande lärare. Vad ser de? Vad har hänt? Vad händer sen? Vilka associationer väcker bilden?
De flesta av oss är vana vid att avkoda reklambilder utifrån avsändare och avsikt. Inte så lätt här.
Källa Retrocapsule.com
Tysta tankar 