Jag var inte beredd på den här dokumentären. Det är något rörande över den här konstiga familjen. Nästan som stjärndamm.
Jag var inte beredd på den här dokumentären. Det är något rörande över den här konstiga familjen. Nästan som stjärndamm.
Man kan lugnt säga att Stig-Björn går all in.
OM politikerna kräver jämställd styrelserepresentation av våra kära kapitalister, så bör de också se över sitt eget hus.
Idag har förskolorna strax under 5 procent män. Det innebär således att kvinnor dominerar förskoleindustrin upp till 95 procent.
Och detta på ett område där politikerna ändå får sägas ha visst inflytande över verksamheten. Samt det uppväxande släktet får viss inspiration för framtiden.
Ändå är det ett sanslöst bluddrande när politikerna närmar sig denna fråga. De pratar suddigt om nationella strategier, genusbudgetering, jämställdhetsintegrering, jämlik fördelning av forskningsanslag och annat i samma stil.
Och Skolverket! De har tagit i med hårdhandskarna – vilket i den här världen innebär produktion av broschyrer och uppbyggliga filmsnuttar på temat ”fler män behövs”.
Således. Det är uppenbart att vi har politiker som inte tyar med att peka med hela handen när det gäller deras eget fögderi. Ju större inflytande, desto otydligare budskap.
Låt oss därför hjälpa dem att tala klartext. Lagstifta om jämställdhet i företagens styrelser och landets förskolor.
Och om det inte går – se över era resonemang så vi kanske återfår lite respekt.
Lite bakgrund.
En nyhetsrapportering som väcker frågor.
Varför namnges den anklagade kvinnan?
Barnskötare? Dagisfröken?
Jag tänker på den manlige student som välkomnade videoövervakning:
– Det är ett sätt att skydda sig mot ogrundade anklagelser.
Uppdatering
The Pasco County Sheriff’s Office reports 49-year-old Linda Klemm was supervising children Saturday at Kids Stop-N-Play in Holiday when surveillance video captured Klemm kicking the top of a sleeping child’s head and then dragging the bottom of her foot across the left side of the child’s face. About 10 minutes later, after the child falls back asleep, Klemm is seen forcefully kicking the child.
Det låter inte som en förskola (eller “dagis”) och jag tvivlar på att Linda är “barnskötare”.
I våra studenters böcker beskrivs ofta barn som kompetenta. Det tycks ofta vara någon form av slagord och jag ser starka tendenser som pekar åt rakt motsatt håll.
Se filmen om ett starkt barn!
Jag läser om en ny avhandling:
Järnvägsstationer är att betrakta som offentliga platser och regleras av transportpolitiska målsättningar om jämställdhet och tillgänglighet för alla (Prop. 2008/09:93). Trots det saknas forskning om hur genus påverkar resenärer vid deras vardagliga vistelser på järnvägsstationer. Det övergripande syftet med denna avhandling är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur manliga och kvinnliga resenärer i sin vardag använder och upplever järnvägsstationer som fysiska platser och sociala rum. Det empiriska materialet baseras på resedagböcker, intervjuer med resenärer, deltagande observationer och intervjuer med planerare och förvaltare av järnvägsstationer. Kimstad pendeltågsstation, Norrköpings järnvägsstation och Stockholms Centralstation ingår i studien. I avhandlingen kombineras olika teorier som gör det möjligt att betrakta genus som rytm. Genom detta teoretiska ramverk undersöks hur genusmaktordningen återverkar i tid, rum och mobilitet. Resultaten av studien visar att resenärer är påverkade av genusmaktordningen, som återfinns såväl i kollektiva föreställningar som i materialiserade objekt som möter resenärer när de vistas på järnvägsstationerna. Sammanfattningsvis visar studien att såväl manliga som kvinnliga resenärer påverkas av denna maktordning. Även om denna ordning påverkar alla tycks kvinnor vara de som påverkas mest negativt, eftersom de genom en manlig normerad blick betraktas som antingen ärbara eller sexuellt tillgängliga objekt, därutöver att de är tvungna att förhålla sig till risken att utsättas för sexualiserat våld från män. Av dessa anledningar tenderar kvinnors livsrum att inskränkas, oavsett ålder och plats.
Jag misstänker att forskaren utgått från en teori om maktordning och därefter beskrivit konsekvenserna av sitt antagande. Den sexualiserade blicken och rädslan för övergrepp torde vara väl kända fenomen – och om de inte förekom på offentliga platser vore det verkligen anmärkningsvärt.
Jag gillar verkligen rytmmetaforen. Men jag förstår den inte.
Jag är tacksam över att AB inte kallar 20-åringen “förskollärare”. Men händelsen påverkar alla män som arbetar inom förskolan.
Och där sjönk mitt humör ytterligare några grader.