Category Archives: jämställdhet

Genussatsningen som ideologisk diskurs

Posted on by
13

Jag läser Malmö stads utvärdering av satsningen på genuspedagoger.

Länk

Det är en välgjord och eftertänksam genomlysning Camilla Löf och Johan Söderman genomför och den väcker många frågor:

Konturerna av en upplevd ideologisk diskurs kring genus framträder i intervjumaterialet. Detta tar sig bland annat uttryck i att informanterna uttrycker en rädsla över att inte vara tillräckligt genusmedvetna. Det talas om oskrivna regler kring vad som upplevs som rätt och fel i pedagogens arbete när det gäller genus. Pedagogen i föregående utsaga som inte lät sin egen son använda tofsar bröt tydligt mot denna ideologiska diskurs oskrivna regler. Konsekvens och effekt av detta synsätt blir att de anställda genuspedagogerna i Malmö riskerar att betraktas mer som genuskontrollanter än som genuspedagoger.

För informanterna räcker det tydligen inte med att vara “medvetna”. Kanske ska dessa mönsterpedagoger också bära upp “den rätta medvetenheten”. Det verkar besvärligt och jag får en obehaglig känsla av att pedagogerna ser sig som missionärer. Rädslan för att göra fel är ingen bra grund för pedagoger som ska försöka fånga barnens idéer. Risken finns att den här oron för det icke-politiskt korrekt smittar av sig på barnen. De brukar vara duktiga på att läsa av sådana här budskap.

Jag förstår att det uppstår motkulturer.

Norge, Norge, Norge…

Posted on by
Reply

När jämställdhetsarbetet står och stampar i Sverige kan det vara hoppfullt att vända blickarna västerut. Våra vänner i Borås har varit på studiebesök och kommer hem fulla av inspiration.Från LO-tidningen:

FAKTA / Så satsar Norge
1996 gav ett nätverk för barnomsorg inom EU-kommissionen rekommendationen att 20 procent av anställda på förskolor ska vara män. Norge tog den på allvar:

  • Staten har ett uttalat mål på 20 procent män i förskolan. I slutet av 2006 hade 830 förskolor av 6 000 uppnått målet.
  • Mellan 2003 och 2007 ökade antalet män med 50 procent.
  • Staten uppmuntrar också positiv särbehandling av män som arbetar med barn.
  • Staten bidrar med pengar till förskolor som klarar målet om 20 procent, och som därmed blir pilotförskolor under två år.
  • Betha Thorsen är en sådan och får 50 000 norska kronor om året för att föreläsa och marknadsföra i olika former.
  • Inom samtliga län finns ett rekryteringsteam med en kontaktperson och nätverk från för- och högskolor. De marknadsför yrket och pratar mansroller genom att till exempel åka ut till skolor, militäranläggningar och kyrkor.
  • Kommuner, förskolor och högskolor gör reklamfilmer för yrket och utbildningen som bland annat visas på biografer.
  • På lotidningen.se kan du se exempel.

FAKTA / Så lockar förskolor fler män

  • Marknadsför förskolan och använd medier.
  • Visa upp arbetsområden som anses attrahera män. Flera män lockar nya.
  • Utforma platsannonser som anses tilltala män.
  • Använd särbehandling vid utlysning av tjänster och anställningar.
  • Uppmuntra vidareutbildning för manlig personal.
  • Sök manliga studenter som praktikanter.
  • Sök pojkar från grundskolans praktik.
  • Efterfråga manliga lärlingar som ska bli barnskötare.
  • Samarbeta med nätverk och högskolor.
  • Få upp ämnet på kommunens dagordning.

Tips från norska förskolor där minst 20 procent av de anställda är män

Läs mer i LO-tidningen och intervjun med Fredric Gieth

“Det värsta är att jag är fin i nästan allt!”

Posted on by
13

Min nya idol Maria Montazami  ska klä sig fin inför en galaföreställning, men har svårt att hitta något som känns festligt:
–  Det värsta är att jag är fin i nästan allt!

Länk till Hollywoodfruar

Motvilligt faller jag för den här underbara jättebebisen. Vi har mycket att lära oss av Marias självförtroende.

Mitt omväxlande liv – genus och musik

Posted on by
7

Fredlig samexisten?

Jag smög in på ett seminarie om genus och etnicitet under konferensen Musik och samhälle. Det tycks vara en högt prioriterad fråga att det ska finnas lika många män som kvinnor inom den musikverksamhet som studieförbunden organiserar inom landet. Fyra glada göteborgare delade med sig av sina erfarenheter och viljan att bryta upp strukturer med okonventionella metoder var påtaglig.

En spännande och kontroversiell väg är att vid rekrytering sortera bort alla med svenskklingande namn innan den blivande arbetsgivaren går igenom meriterna. Vi är några stycken som menar att detta handlande liknar diskriminering och nog ligger utanför lagens ramar. Dessutom finns det en uppenbar risk att en del invandrare som har bytt namn hamnar i fel hög.

Den goda viljan skrämmer mig.  Alla medel  tycks vara tillåtna i kampen för att… ja vad var det nu de ville?

Antipluggkulturen och Anne-Maries frågor

Posted on by
49

Myten om pojkarnas “antipluggkultur” börjar ifrågasättas. Mina etnologkamrater undrar över hur ett sådant begrepp uppstått? Kan det vara både analysredskap och beskrivande samtidigt?

J. menar att det påminner om det hopplösa begreppet “invandrarkultur” som rymde allt från falafel till hedersmord. Ordet förklarar ingenting men antyder ett vagt samband och låter oss som representerar normen förfasa oss över det vi inte förstår.

Tyvärr blockerar ordet “antipluggkultur” en djupare förståelse av problemet med pojkarnas svaga skolprestationer.

Anne-Marie är extremt frågvis och funderar över den klassiska skolstrategin att sätta snäll flicka vid bråkig pojke.

Länk – äsch jag citerar hela listan! Kommenterar gärna hos A-M. Jag vill inte stjäla hennes diskussion.

– Jo de löste det med att sätta den bråkiga killen med en tyst och snäll flicka, hörde jag någon säga.

Jag måste tänka.

  1. Vad ger det här för signaler?
  2. Hur förstår man sig själv som pojke?
  3. Hur förstår man sig själv som flicka?
  4. Vad lär sig pojken av flickan?
  5. Vad lär sig flickan av pojken?
  6. Vilken norm råder?
  7. Vad händer om den tysta flickan vill säga att hon inte vill vara ett kompensatoriskt stöd för den bråkiga killen?
  8. Vad händer om den bråkiga killen får den beskedliga flickan att bli underbart bråkig och stökig och pratsam?
  9. Vad händer om den tystlåtna flickan börjar viska och skratta med den busige pojken?
  10. Vilken får skulden om båda blir bråkiga och pratiga?
  11. Hur låter det på ett utvecklingssamtal när föräldrarna frågar varför läraren har gjort som läraren har gjort?
  12. Vad händer om pojken som är bråkig har gjort så den tysta flickan inte vill gå till skolan längre?
  13. Vad händer om den bråkige killen inte längre vill gå till skolan?
  14. Varför är pojken bråkig just här och nu?
  15. Varför är flickan tyst just här och nu?
  16. Hur var det igår?
  17. Var det så att flickan var pratig igår?
  18. Var pojken inte bråkig igår?
  19. Var i rummet placeras de två?
  20. Varför placeras de där?
  21. Varför sitter den tysta flickan där hon sitter?
  22. Varför sitter den bråkiga pojken där han sitter?
  23. Var sitter fröken?
  24. Hur mycket påverkar tillrättavisningarna av den bråkige pojken den tystlåtna flickan?
  25. Om den bråkige pojken får många tillrättavisningar är det inte kritik mot den tysta flickan som inte fick ordning på den ”bråkiga” pojken med sitt ”blida” väsen?
  26. Hur löser en manlig lärare samma problem?
  27. Hur löser en kvinnlig lärare samma problem?
  28. Hur ser en manlig lärare på klassrummets dynamik?
  29. Hur ser en kvinnlig lärare på samma dynamik?
  30. Är klassrummet dynamiskt eller dramatiskt? (kunde inte låta bli att leka)
  31. Hur kommer den tystlåtna flickan till tals om hon sitter alldeles intill den pojke som bråkar och pratar mest?
  32. När pratar den tysta flickan?
  33. Har man undersökt när den tysta flickan pratar?
  34. Hur låter den tysta flickan?
  35. Syns den tysta flickan i klassrummet?
  36. Vem får mest uppmärksamhet?
  37. Vad får uppmärksamhet?
  38. Vad är innehållet i uppmärksamheten?
  39. Vad berättar uppmärksamheten för eleverna?
  40. Hur är jag mot dessa elever?
  41. Vad händer om inte pojken lugnar sig intill den lugna flickan, är flickan ansvarig för det då?
  42. Hur känner sig pojken om inte han blir lugnare tillsammans med flickan, känner han sig sämre då?
  43. Varför klarar inte läraren av uppdraget att vara lärare för såväl pojken som flickan?
  44. Varför gör läraren så här?
  45. Vilken teori råder?
  46. Hur kan vi tänka om lärarens roll och kursplanens innehåll?
  47. Hur kan vi tänka kring barnkonventionen och artikel 12?
  48. Hur är det för de andra pojkarna och flickorna?
  49. Vad lär sig de andra pojkarna och flickorna av denna modell – tyst flicka jämte bråkig pojke?
  50. Var i kursplanen finns stödet för åtgärden?
  51. Tycker läraren inte om pojken?
  52. Hur får läraren flickan att vara mer pratig?
  53. Lyssnar läraren till innehållet i det flickan säger?
  54. Lyssnar läraren till innehållet i det pojken säger?
  55. Vem blir tystad oftast i klassrummet?
  56. Hur gör man som elev om man skriker men inte blir lyssnad till?
  57. Hur gör man som elev om man är tyst men har mycket att berätta?
  58. Varför pratar inte flickan?
  59. Tänk om läraren skriver i elevens utvecklingsplan att den tysta flickan ska våga mer i klassrummet?
  60. Är det tysthetsklimatet som är norm?
  61. Vad händer om eleven som bråkar får en annan lärare som har andra teoretiska tankar om vad som händer i klassrummet?
  62. Hur mår flickan och pojken tillsammans då de ska kompensera varandras ”brister”?
  63. Vem pratar med eleverna om vad de har för lösningar?
  64. Finns det några andra sätt att pröva på?
  65. När är en flicka stökig i ett klassrum?
  66. Får flickor stöka och bråka i klassrummet?
  67. Hur är det med den tysta killen, när får han uppmärksamhet?
  68. Får den tysta killen kompensera den bråkiga flickan?
  69. Vem kompenserar vems brister?
  70. Får jag kompensera en annan lärares brister?
  71. Om jag är en kvinnlig stökig lärare får jag sitta intill en lugn och sansad manlig kollega då rektorn har genomgångar?

Jag har varit lite hängig…

Posted on by
6

…men nu känner jag kammen resa sig igen.

Kanske behöver jag höra AndersBWestin förklara varför män behövs i skolan? Teorierna om påfågleri gör mig en smula yr i huvudet och jag möter lärarstudenter som inte vill eller kan leva upp till de här bilderna. Deras position blir fort besvärlig.

Jag har i uppdrag att ringa upp avhoppade manliga lärarstudenter och undersöka vilka orsaker som ligger bakom avbrottet. Det är en väldigt heterogen grupp som är svår att beskriva med ord.

Jag mötte Raewyn Connell

Posted on by
8

Sannolikheten att världens ledande genusteoretiker skulle föreläsa på Malmö högskola är inte så stor. Min forskarvän himlar med ögonen och utbrister:

– Det är ungefär som om U2 skulle spela på fritidsgården!

Raewyn Connell är inte oväntat kritisk mot en manlighet som ofta hämtar inspiration från idrottsvärlden och tar med sig dessa förhållningssätt ut på livets övriga arenor. Om livet var en rugbymatch kanske detta vore rationellt.  Som avslutning lyfter hon bodysurfing som den ultimata sporten. En aktivitet som utövas i en tävlingsfri miljö, långt bortom genus- och ålderdiskriminering.

Jag är skeptisk.

Läs mer om konferensen

Den sexualiserade barndomen?

Posted on by
Reply

Vi diskuterar sexualundervisning och är verkligen inte överens om vem som bär ansvaret för att barnen får rätt information och vilket som är den rätta tidpunkten. Den vuxnes behov av kontroll krockar med barnets rätt till integritet. I princip är vi för att barn har en positiv kroppsuppfattninmg och att de får utlopp för sin nyfikenhet.

Men bara i princip.

I Sverige skyller vi ofta sexualiseringen av barndomen på kommersiella krafter. Efter att ha sett den här filmen vet jag inte vad jag ska tycka. Kanske ligger synden i betraktarens ögon?

Länk till film

Tack för tipset Kim!