Äntligen marknad


Vi säljer schalar och filtar den 18-20/7 på Kiviks marknad till förmån för vår indiska fadderfamilj (havet 2 plats 13). Om ni är kommer förbi är ni välkomna att hälsa på!

Jag har en tendens att romantisera 70-talet och en friare form av pedagogik. Jag tror att vi tänkte “alla erfarenheter är bra” och åkte till Kiviks marknad med barnen. Idag tror jag inte många hade vågat tänka tanken och antagligen hade riskanalysen blivit väldigt lång.

Ni får inte missa William Arnes motorcirkus – den är värd en resa!

Jag fotograferade på ett annat sätt tidigare

 

Vi pratar om Goa. Det är en plats med fantastiska människor och färger. I Sverige diskuterar vi entreprenörskap och det finns en statlig ambition att föra ut företagsamhet inom utbildningssystemet. När jag ser bilderna på hur många försöker försörja sig genom handel får jag en annan bild av hur det kan gå till att växa.

 

 

Sådant som gör mig glad

Delar av familjen är på väg till Indien. Den här formen av feminism gillar jag!

Länk

Idag har Gulabi Gang över 200 000 medlemmar. Det började med att Sampat Pal Devi sporrade kvinnor i hembyn att bli ekonomiskt oberoende. Hon startade en syskola och lärde upp sina medsystrar till sömmerskor, drev självhjälpsgrupper. Till slut hade hon ett följe av tusen kvinnor.

– Då beslöt jag att det var dags att ha en uniform, säger hon.

Den blev rosa. Året var 2006, det officiella födelseåret för Gulabi Gang. I början slogs de mot kvinnovåld. Gick ihop mot misshandlande makar, tog dem till polisstationen, tvingade polisen att agera genom demonstrationer. Eller gav sig på de äkta männen med sina bambukäppar – en del av uniformen – om allt annat misslyckades.

Männen blev rädda och ändrade attityd mot sina hustrur. Det fanns plötsligt någon som kunde stå upp för dem. Kvinnorna fick råg i ryggen.

Nu har Rosa gänget vidgat sin horisont till att även inkludera korruption och problem som drabbar hela samhället.

20120301-232618.jpg

Vad kostar en konfiskerad barndom?

Jag vaknar till Tankar för dagen och nickar åt Calle Hårds ord om utbildning i Indien. Det är ett land där föräldrarna är besatta av tanken på att ge barnen de själva inte fick. Följden är att barnen ständigt skickas på kurser – de är ämnen för förbättring.

 

Mina indiska porträtt

Jag bläddrar i bildarkivet och fastnar bland kvinnorna i
Goa. Antagligen är det kylan och snön som får mig att längta efter
färg. Befunky
hjälper till att skapa distans. Kanske är det fel att estetisera
försäljerskornas hårda liv, men det är väl ungefär det bilder är
till för?

This slideshow requires JavaScript.

“Man rundar inte biologismen om Martin Ingvar är med…”

Ungefärt så uttryckte sig en person med god inblick i DEJAS arbete. Delegationen för jämställdhet i skolan presenterar två rapporter som ger en bakgrund till pojkars svaga skolprestationer. I bästa fall kompletterar de varandra och jag tror att det finns förutsättningar för en nyanserad diskussion. Kanske slipper vi de tvärsäkra påståenden om att “kön är till 100 % en social konstruktion” och öppnar för olika förklaringsmodeller. Om ordföranden Anna Ekström lyckas sy ihop den här utredningen är hon värd all beundran – jag är rädd att hon inte vågar stöta sig med de renläriga genusvetarna och då kommer i värsta fall slutprodukten bli lika intetsägande som Delegationen för jämställhet i förskolans texter.

I rapporten Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker (SOU 2010:51) har Inga Wernersson, professor i pedagogik, sammanställt den pedagogiska forskningens förklaringar till att flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar. Rapporten publiceras som nummer 5 i DEJA:s serie av forskarrapporter.

http://www.regeringen.se/download/08eec22b.pdf?major=1&minor=149137&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

I rapporten Biologiska faktorer och könsskillnader i skolresultat (SOU 2010:52) belyser Martin Ingvar, professor i integrativ medicin, biologiska faktorer som kan bidra till att förklara att flickor som grupp presterar bättre i skolan än pojkar. Rapporten publiceras som numme 6 i DEJA:s serie av forskarrapporter.

http://www.regeringen.se/download/baa0017e.pdf?major=1&minor=149148&cn=attachmentPublDuplicator_0_attachment

Det finns anledning att återkomma i ämnet.

Förstora!

Förstora!

Tack för länken Astrid!