Category Archives: Högskola

Förskollärarutbildningen – huset som gud inte glömde 2

Posted on by
6

Vi försöker förstå tankarna bakom den nya förskollärarutbildningen, så som de presenteras i propositionen Bäst i klassen. De flesta av oss tycker nog att det är misstänkt likt en väldigt gammal förskollärarutbildning – även om det finns en fernissa av kunskapsromantik som förskjuter fokus från lek och personlighetsutveckling till de mätbara skolförberedande färdigheterna.

Öster om Malmö högskolas högkvarter Tornhuset ligger en liten byggnad som tagit en del stryk under byggnationen av Citytunneln. Nu ska det byggas en parkeringsplats under huset och stadsarkivarien har varit benhård. Huset får inte rivas. Därför har det transporterats 300 meter till andra sidan av Tornhuset.

Jag menar att detta hus är en ytterst sublim symbol för förskollärarutbildningens förhållande till den akademiska världen.

Läs mer om huset här!

Antipluggkultur eller antipojkkultur?

Posted on by
46

Det är snart dags för oss som arbetar inom högskolan att räkna ansökningarna till höstens kursstarter. En kvalificerad gissning är att den könsmässiga obalansen kommer att förstärkas inom högstatusutbildningarna. Motsatsen vore en sensation. Pelle Billing (länk) diskuterar två möjliga förklaringar till utbildningsval och jag citerar utförligt:

Låt oss göra ett tankeexperiment för ett ögonblick. Tänk dig en värld där svenska pojkar år efter år får bättre betyg än flickorna, och därmed lägger beslag på långt fler högskoleplatser. Tendensen är att nästan dubbelt så många unga män tar ut en examen från högskolan jämfört med de unga kvinnorna, och denna trend har accelererat det senaste decenniet. Vilken förklaringsmodell skulle vara mest sannolik från ledande personer i jämställdhetsdebatten?

1)Det finns en strukturell underordning av kvinnor i samhället som gör att skolan och högskolan är manligt kodade domäner som missgynnar flickors inlärning och leder till en betygsdiskriminering i förhållande till deras kunskaper. Vår negativa förväntan på flickorna, och föräldrars prioritering av sönerna, förstärker flickornas systematiska utsatthet ytterligare. Vi måste därför genast vidta åtgärder i skolan och högskolan, och utbilda samtliga lärare i hur dessa områden kan göras mer välkomnande och tillgängliga för flickor och unga kvinnor.

2) Flickorna skapar sina dåliga studieresultat genom att de byggt upp en anti-pluggkultur där det anses coolt att inte plugga. Flickorna överskattar även sin egen förmåga och detta överdrivna självförtroende ligger dem till last. Det skulle vara bra om vi kunde påbörja ett samtal om könsnormer så att denna situation kan förändras på sikt.

Pelle antyder att de flesta nog skulle välja förklaringsmodell 1 om det hade gällt gällde flickors prestationer och det är svårt att inte hålla med honom.

Ordföranden i Delegationen för jämställdhet i högskolan Anna Ekström använder ett mycket smalt perspektiv för att förklara pojkars bristande studieframgångar. Det kallas “antipluggkultur” och tycks vara en starkare determinant än både klass, ålder, geografi och etnicitet. Med en sådan modell behöver vi inte ställa besvärliga frågor om skolans innehåll eller struktur.

Länk till Aftonbladet

I det sorgliga kommentarsfältet diskuteras huruvida pojkarna försöker stjäla offerpositionen från flickorna. Tack – men nej tack!

Rent spel?

Rent spel?

Där går han – bloggaren

Posted on by
Reply

Jag läser senaste numret av Lärarnas tidning och njuter av att känna igen mig i Anne-Marie Körlings ord om hur det är att blogga.

Länk

Bristen på verkliga pedagogiska samtal förde mig ut på nätet. Mitt första trevande blogginlägg föddes ur min vilja att kommunicera mitt yrke och berätta om det som sker inifrån skolan. Mina små, små ord skrevs inte på ett vitt papper utan ut i ett diffust och obekant svart hål. Jag skrev och tryckte på publicera. Ett knapptryck ifrån och jag var bloggare. Men vem som skulle läsa hos mig, med vilka jag skulle gå i dialog och vilka kunskaper jag skulle berikas med ? Om detta visste jag ingenting.

Nu, några bloggår senare, ingår jag i pedagogiska diskussioner, är i dialog med många läsare, skrivande tänkare, praktiker och med en mångfald av perspektiv.

Jag har genom sociala verktyg blivit inkluderad i ett stort utvidgat kollegium där frågorna är många, diskussionerna stora, och där jag själv kan välja vilket fokus jag vill utveckla, läsa om och delta i.

Jag minns den första tidens misstänksamhet och trevande försök att testa gränser. Hur privat ville jag vara? Hur närgånget kunde jag kritisera den egna verksamheten?

Nu, efter snart 2000 inlägg, tänker jag att misstagen har varit förvånansvärt få. Jag tror att bloggen har gjort mig professionellare – om vi använder ordet i betydelsen “yrkesmässigt engagerad”. Den neutralt distanserade lärarrollen intresserar mig inte.

Nästa gång någon frågar om jag är “den där bloggaren?” kommer jag att ta det som en komplimang och foga denna identitet till mina övriga.

Om att synliggöra gränser

Om att synliggöra gränser

P.S. Missa inte de övriga artiklarna om IT och sociala medier i Lärarnas tidning #7 2010

Den verkliga Mymlans bloggskola

Posted on by
Reply

Jag tycker inte om att gå på kurs. Särskilt obehagligt är kollektiva datorkurser där alla förväntas göra övningar i samma tempo. Alternativet är de självinstruerande filmer som finns i många ämnen på Youtube.

Mymlans bloggskola är en bra början för alla som funderar på att börja blogga.

Länk

Nu ska vi lärare höja vår digitala kompetens och möta den nya lärarutbildningens högt ställda krav. Det börjar väl i det egna huvudet och en insikt om att jag behöver lära mig något.

Nästa steg är PIM-utbildning för alla. Sanningens minut – nu räcker det inte med reflektion och vetenskapligt skrivande.

PIM

“Har du legimitation?”

Posted on by
17

Alliansregeringen satsar stort och lanserar kravet på legitimation (se där jag lyckades skriva rätt!) i pompös debattartikel.
DN

Duktiga lärare utför dagligen stordåd i klassrum runt om i Sverige, många gånger utan att få den uppskattning som de förtjänar. De möter varje elev med höga förväntningar och lyckas år efter år lära barn att läsa, skriva och räkna, får dem att upptäcka världen, ett nytt språk eller uttrycka sig kreativt och konstnärligt. Samtidigt vet vi att det finns lärare som inte borde vara lärare men som trots det fortsätter att utöva sitt .

Den vite riddaren har klivit ner från sin allra högsta häst och insett att nu gäller det att kavla upp ärmarna. Förslagen griper in i varandra och jag tror regeringen är på rätt väg. För mig som lärarutbildare innebär tanken på att framtidens lärare måste bekräfta sina kunskaper under ett års yrkesverksamhet innan de får sin legitimation – ja det är faktiskt en lättnad! Den lärarexamen de får efter dagens utbildning är ett ganska vagt “körkort” som inte med automatik innebär att de är mogna att möta alla utmaningar i dagens komplicerade skolvärld. Nu förläggs ansvaret att bedöma lämplighet för yrket utanför högskolan till de mentorer som ska finnas på skolorna.

Frågan är hur rättssäkert ett sådant system är? Kanske innebär det ett ytterligare krav på anpassning till den rådande skolkulturen?

Följ med strömmen?

Följ med strömmen?

Huset som gud inte glömde?

Posted on by
Reply

This slideshow requires JavaScript.

Nedanför Malmö högskolas pampiga högkvarter Tornhuset tar den nya stationen till citytunneln form. Allt verkar löpa enligt planerna. Marken skakar och kraftfulla maskiner rör sig i hemlighetsfulla danser.

Mitt i kaoset står ett bräckligt hus kvar och någon har bestämt att just detta hus ska sparas åt eftervärlden. De kraftfulla stålbalkarna lyfter och skyddar byggnaden. Nästa helg ska det lyftas upp och ge plats för ett underjordiskt garage. Därefter placeras huset tillbaka. Under över alla under!

Den här berättelsen har en moral: Vi kan om vi vill!

Photoshop on line - oemotståndligt!
Photoshop on line – oemotståndligt!

Upside down – utbildningsvetenskaplig kärna?

Posted on by
2

Diana Ross – Upside Down

Rötterna, stammen, barken och parasiten

Den uppochnedvända världen gör tillvaron svår att begripa. Vi planerar en framtida lärarutbildning och brottas med något som kallas “utbildningsvetenskaplig kärna” (UVK). Någon menar att UVK  är ungefär det samma som “Allmänna utbildningsområdet” (AUO) och det är i så fall illavarslande. HSV kritiserade lärosätena intensivt för att AUO var diffust och det finns inga förutsättningar för att  tydligheten ska bli större i det nya förslaget. Samma vaga definitioner och förhoppningar om integration och fusion.

Vad är kärnan i UVK? Vad är fruktkött? Vad är skal? När blev lärarutbildningen en persika? Eller är det ett hallon med många kärnor?

Risken är stor att vi försöker pressa in ett gammalt innehåll i en ny form. Frågan är om den är så ny? Det är nog mest form och yta.

Jag saknar bildningstanken och snubblar vidare i modulträsket.

Rule Britannia!

Posted on by
Reply

England ligger 15 år före oss. År 2025 kommer landets ledare slå larm om testraseriets katastrofala effekter på undervisningens kvalitet.

Länk till the Guardian

Ministers are stripping primary school children of their basic human right to a well-rounded education, a teachers’ leader warned today.

Christine Blower, general secretary of the National Union of Teachers, said national tests for 10- and 11-year-olds, formerly known as Sats, contravene the United Nations Convention on the Rights of the Child.

Under the Convention, which Britain signed in 1991, children are entitled to a broad education which develops their “personalities, talents and abilities to their fullest potential”.

Blower told the NUT annual conference in Liverpool that Sats only gave children the right to pass exams, not the right “to be educated in the round”. They reduced children to “little bundles of measurable outputs trained in a mechanistic model of education,” she said, repeating words used last month by the children’s commissioner, Maggie Atkinson.

Frågan är om det måste ta så lång tid att erövra den här insikten? Det borde finnas ett snabbare sätt.

Jag skulle vilja citera några rader om en berömd trollkarl:

Det skedde i misshugg som ni nog förstår
och det har han ångrat i 700 år!

Trollkarlen i Indialand-Astrid Söderbraum

Skriet och språkutvecklingen

Posted on by
23

Kursstart för Språk och meningsskapande. De här skarvarna är underliga – studenterna håller på att skaka av sig föregående kurs examination och det tar en stund att ta sig in i den nya modulen.

Fokus ligger på ständigt aktuella läs- och skrivutveckling, men jag är inte säker på att kursens litteratur pekar i samma riktning som utbildningsministerns tankar om dessa färdigheter. Det finns en stark betning av något som vi kallar “meningsfulla sammanhang” och formaliserad träning är glest representerad i litteratur och undervisning. Kanske borde vi ta in företrädare för denna riktning? På skolorna lever traditionen i högönsklig välmåga (Vad är det?)

Nästa vecka ska vi prata om studenternas egna läsminnen och det är ett spännande ämne. Jag tror att de flesta lärde sig läsa – trots skolan.

P.S. Märks det att jag har ett trädtema?