Nu börjar vårt kvalitetsarbete

Det har stormat kring HSV:s sätt att mäta högskoleutbildningars kvalitet och vi var många nyfikna som lyssnade på Maria Sundkvists och Magnus Hjorts presentation av hur det ska gå till i framtiden. Jag försökte twittra men anar att den fragmentariska formen inte är rättvis mot deras försök att beskriva reformen. (Länk till pdf – sidan 5-3, läs baklänges!) Men det finns spännande frågor i materialet. Maria Sundkvist betonar vikten av transparans och förutsägbarhet vid granskningen – samtidigt vill HSV inte vara styrande. Magnus Hjort beskriver det som en omöjlig ekvation

Det är nog mer effektivt att gå till HSV:s sida och ta del av originalinformationen. Här finns instruktioner för självvärdering och en fyllig sida med frågor och svar.

Lärosätena ges även möjlighet att beskriva hur de arbetar utifrån “studenternas förutsättningar”. Det vi kallar “breddad rekrytering” får alltså inte vara en ursäkt för att sänka kraven.

Till sist verkar det mesta handla om det självständiga arbetets kvalitet och jag är osäker på vilka konsekvenser denna fokusering får för övriga delar på en professionsutbildning. Mycket osäker.

Vad är det som blir mindre viktigt i framtiden? VFU, ämneskunskaper, metodik, pedagogik, praktiskt-estetiska ämnen, psykologi, personlighetsutveckling, forskningsanknytning, internationalisering, IKT, ledarskap, kommunikation, dokumentation, personlighetsutveckling, etik, bedömning…

Jag säger som Brasse:
– Vad ska bort?

Vad är väl en bal på slottet…

…jämfört med en konferensmiddag på rådhuset?

Drink i den storslagna landstingssalen tillsammans med alla kungarna på väggarna och 300 personer. Ljudnivån pendlade mellan 85 och 90 dB.

Middag i Knutssalen och Malmö högskolas akademiska kör överraskar med några fantastiska sånger som fyller det magnifika rummet.

Jag har varit en flitig twittrare och du hittar min tolkning av Jan Björklunds anförande ganska tidigt här:

Länk till Twinglysearch #hsvkonf11

“Högre utbildning formar individ och samhälle”

Utsikt från biblioteket

Utsikt från biblioteket

Jag är på konferens här i Malmö. Det är HSV, Malmö högskola och Lunds universitet som ordnar och det är ett ambitiöst program som började med att Pierre Godin berättade om EU.s regionala policy  för högre utbildning.

Den franska powerpointtekniken är inte imponerande och den bildade församlingen verkade en aning brydd över det breda anslaget. Jag är ganska lättroad och tycker att hans sätt att säga “böddjedd” (budget) är förtjusande,

Efter några förvirrade minuter lyckades vi hitta en hashtag för twitter och nu ser jag fram emot att följa andra deltagares kommentarer.

#hsvkonf11

Twinglysearch

Liveflöde

Här följer det imponerande programmet för morgondagen:

Tisdag 15 mars

Jan Björklund inleder och jag undrar om han kommer att tala om katederns betydelse i högre utbildning?

Vi har egna utbildningspengar

Vi har egna utbildningspengar

Det här med lärarlegitimation? Uppdaterad

Idag togs beslutet om lärarlegitimation i riksdagen. Många kommuner har försökt ligga före och tolkat bestämmelser som inte funnits. Jag har inte läst lagtexten och Jan Björklund gör sitt bästa för att avdramatisera de nya reglerna:

Beslutet om lärarlegitimation har gjort att många lärare är oroliga för att inte uppfylla kriterierna. Utbildningsminister Jan Björklund påpekar att man samtidigt arbetar med övergångsbestämmelser.

– Ska man göra en sådan stor förändring som lärarleg måste vi beakta att vi haft tre olika lärarutbildningssystem på 40 år med olika inslag. De som är erfarna i yrket och duktiga ska vi inte jävlas med. Det är inte avsikten, säger han till TT.

Vem är det Jan Björklund egentligen vill jävlas med? Räcker det inte med att vara duktig för att slippa trakasseras? Hur erfaren måste man vara?

Jag får samtal från oroliga studenter som undrar om deras lärarexamen nu har blivit värdelös och jag pratar med kommunala tjänstemän som svär över detaljstyrning och byråkratisering. Ibland är det rätt skönt att bara vara en lite kugge i systemet. Jag har verkligen ingen aning om konsekvenserna.

SvDGP, Newsmill, DN

Uppdatering:

Jan tolkar annorlunda än jag. Detta är mitt försök att definiera de möjliga grupperna som befolkar skolorna. Nu vet vi vilka det är Jan Björklund INTE vill jävlas med. Hur är hans förhållande till övriga grupper?

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vem är det Björklund vill jävlas med? Förstora!

Vi är nere på detaljnivå – läs Lärarförbundets chat

15 hp Stavros? (som inte är kreationist) uppdaterad

Den eländiga skoldebatten rullar vidare. Zoran på LR länkar glatt till socialdemokraten Alexander Nordgrens debattartikel på Newsmill:

”Det är dags för socialdemokraterna att ta initiativ till en omfattande diskussion om lärarutbildningen och med öppna armar bjuda in kunniga lärare, som till exempel, Stavros, Lärarnas Riksförbund och andra organisationer liksom forskare på området. Förhoppningsvis leder det fram till en ny och mycket bättre lärarutbildning. I en sådan diskussion bör frågan vara: Hur och var kan den pedagogiska undervisningen bäst bedrivas?”

Om socialdemokratin inte har vassare tänkare kanske det är lika bra att de fortsätter sin passiva strategi och överlåter idéarbetet åt Björklund?

I Sydsvenskans söndagsbilaga får Stavros (ständigt denne Stavros!) svara på 20 frågor. Mest förvånande är kanske att han utser evolutionsteorin till vår tids största bluff. “Men det betyder inte att jag är kreationist och tror att världen skapades för några tusen år sedan”. Det känns tryggt. Men min kvot av grekisk visdom är fylld nu.

Samtidigt kan jag inte låta bli att undra över HUR många tusen år sedan det är jorden skapades enligt Stavros? Om vi nu ska göra honom till auktoritet i skolfrågor verkar det vara en rimlig följdfråga.

Nu med länk

Hur var det nu med evolutionen?

Hur var det nu med evolutionen?

Jag tröstar mig med senaste numret av Pedagogiska magasinet och Anneli Frelins nyanserade diskussion om auktoritetsbegreppet.

På Newsmill finns det många åsikter om evolutionen – diskussionen om skolans värdegrund tänker jag är mer intressant!

Newsmill 2, 1

Drömmen om att utbilda “kompletta lärare”

Bloggen Ordklyverier formulerar dilemmat mycket bra (Länk)

När blir du komplett som lärare? Aldrig är det spontana svaret, men med stöd från en mentor, kollegor och chefer kan vägen från det nya och osäkra till det säkra och kompetenta gå snabbare och dessutom förhoppningsvis vara mindre smärtsam.

I Lärarutbildningens ljusgård finns en skulptur som heter Patterns of failure. Det är ett helt nödvändigt perspektiv. Strävan efter perfektion är en av läraryrkets värsta fiender.

Hur skapar lärare könsskillnader i klassrummet?

Jag kollar den där gratisläroboken i Educational psychology och tycker om den resonerande tonen i avsnitt som jag inser är politiskt svårhanterliga. Gender differences in the classroom (s. 70) är ett minfält och författaren försöker verkligen gardera sig mot anklagelser om generalisering och kategorisering.

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Gender differences also occur in the realm of classroom behavior. Teachers tend to praise girls for “good”behavior, regardless of its relevance to content or to the lesson at hand, and tend to criticize boys for “bad” orinappropriate behavior (Golombok & Fivush, 1994). This difference can also be stated in terms of what teachersoverlook: with girls, they tend to overlook behavior that is not appropriate, but with boys they tend to overlookbehavior that is appropriate. The net result in this case is to make girls’ seem more good than they may really be,and also to make their “goodness” seem more important than their academic competence. By the same token, theteacher’s patterns of response imply that boys are more “bad” than they may really be.

At first glance, the gender differences in interaction can seem discouraging and critical of teachers because they imply that teachers as a group are biased about gender. But this conclusion is too simplistic for a couple of reasons.One is that like all differences between groups, interaction patterns are trends, and as such they hide a lot ofvariation within them. The other is that the trends suggest what often tends in fact to happen, not what can in facthappen if a teacher consciously sets about to avoid interaction patterns like the ones I have described. Fortunatelyfor us all, teaching does not need to be unthinking; we have choices that we can make, even during a busy class.

Vi har val att göra – även i besvärliga klasser.