Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100);

Den här formuleringen:

– visa förmåga att tillämpa sådan förskoledidaktik och ämnesdidaktik inklusive metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskole- pedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt för yrkesutövningen i övrigt,

Länk

Vi talar om
EXAMINA PÅ GRUNDNIVÅ
YRKESEXAMINA
Förskollärarexamen

Metodiken är tillbaka. Frågan är hur det påverkar utbildningsplaner och undervisning?

Jag vet inte om det handlar om “beprövad erfarenhet”. Ni vet – sånt som funkar.

Världens bästa förskola?

Länk

Jag är glad att politiker intresserar sig för förskolan, men är osäker på innebörden av de här förslagen.

En förskola med hög kvalitet kan vara avgörande för att ge alla barn en bra start i livet. Därför är satsningar på förskolan en viktig investering för framtiden. Genom ökad tillgänglighet, chefsutbildning och stärkt skolinspektion ska vi fortsätta vara världens ledande förskolenation, skriver Tomas Tobé och Camilla Waltersson Grönvall (M).

Vad är det de föreslår egentligen?

Barn som växer upp i utsatthet eller risk för utanförskap kan ha större behov av förskola än dagens 15 timmar i veckan. Det kan handla om barn vars föräldrar har sociala problem och får stöd av socialtjänsten, det kan handla om barn vars föräldrar är arbetslösa och på heltid åter försöker bli självförsörjande. Det kan även gälla barn med föräldrar som har ett långvarigt bidragsberoende. För barn i dessa familjer kan förskolan betyda extra mycket och de bör därför erbjudas större tillgång till förskolan. Nya Moderaterna föreslår även att förskolans uppdrag kan bli tydligare när det gäller språkträning i svenska för barn till föräldrar med utländsk bakgrund.

Aha – en kompensatorisk insats för barn som växer upp i utsatthet. Låter bra, men kan vara svårt att omsätta i handling. Handlar det om platsgaranti och gratis omsorg för barn till arbetslösa? Hur tänker de som har arbete men inte förskoleplats om åtgärden?

Vi ser med oro en utveckling där barngrupperna på vissa håll blir allt större och personaltätheten allt lägre.

Forskning visar att det framför allt är de yngsta barnen som drabbas negativt av låg personaltäthet och stora grupper. Om de yngsta barnen utsätts för alltför många relationer uppstår stress vilket i sin tur kan påverka deras inlärningsförmåga långt upp i åldrarna.

Det är därför nödvändigt att grupper där flertalet av barnen är under tre år är mindre än grupper med äldre barn. Skolinspektionen bör därför ges ett tydligare ansvar för att vid sin tillsyn särskilt granska barngruppernas storlek och personaltäthet, både vid kommunala och enskilda förskolor.

Jag är osäker på om detta verkligen är en uppgift för skolinspektionen? Det låter enklare att införa regler om gruppstorlek, lokaler och personaltäthet.

Ett fungerande lokalt ledarskap är avgörande för kvaliteten i förskolan. Förmågan att ställa tydliga mål och få medarbetarna med sig ställer höga krav på ett närvarande ledarskap. Därför vill Nya moderaterna att en ny nationell och obligatorisk chefsutbildning för förskolechefer införs. Utbildning ska gälla för chefer både på kommunala och fristående förskolor. Syftet med utbildningen är kompetensutveckling som leder till höjd kvalitet inom förskoleverksamheten.

Utbildningen kan jämföras med den statliga rektorsutbildningen som finns inom grundskolan och gymnasiet. Den är treårig och påbörjas efter det att rektor har tillträtt sin anställning och ska vara genomförd inom fyra år från tillträdesdagen. Utbildningen bedrivs i huvudsak som distansstudier, men innehåller även gemensamma övningar och möjligheter till erfarenhetsutbyte och nätverksskapande.

Här är jag helt överens med författarna. Starta en utbildning för förskolechefer nu!

20140224-030821.jpg

Snart börjar kursen i Entreprenöriellt lärande

Jag brottas fortfarande med begreppet.

20140222-064859.jpg

I år lär det vara många kursdeltagare från förskolan. Det ska bli spännande att se om vi kan tänja på några gränser.

En isolerad företeelse?

Slutklämmen är ganska hård:

Det är många karriärer som plötsligt svajar till. Skandalen väcker dessutom ytterligare frågor. DT hade ett redaktionsråd bestående av flera namnkunniga experter. Anade ingen av dessa oråd när de aldrig ombads granska någonting?

Av den lokala rapporteringen framgår att få vill rota i detta. Forskare som har publicerats i DT vill förstås inte riskera att punktera sina karriärer. Högskolan vidtar inga åtgärder mot Kroksmark utan menar att fällningen i oredlighetsnämnden är ”en påföljd i sig”. Alla skyndar vidare.

Det duger inte. Hela det offentliga samtalet präglas av kris och oro över framtida generationers kunskapsnivåer. I det läget bör vuxenvärlden – i synnerhet den del som bär namnet Högskolan för lärande och kommunikation – ta värden som kunskap, vetenskap och lärande på stort allvar. Ivern att vända blad är stötande.