Den där undflyende maskuliniteten

DN beskriver gubbtrenden bland unga hipsters:

För gubbtrenden håller sedan länge unga män med tydliga trend-ambitioner i ett järngrepp. De går klädda i tweedkavajer, skräddarsydda skjortor, hängslen, rutiga kepsar, virkade slipsar och flugor – allt med en touche av brittisk rävjaktsgreve.

På tallriken ligger givetvis raggmunkar med fläsk, strömningslåda eller annan bastant husmanskost. Och tennislektionerna är för länge sedan utbytta mot en avancerad kurs i korvstoppning.

Katarina Graffman analyserar:

Hon menar att det också kan handla om en strävan efter att, i feminismens farvatten, återerövra traditionell manlighet:

– I det moderna svenska samhället där män kan vara mjuka och känsliga kan detta kompenseras med ett gubbigt yttre. Till saken hör också att konfirmationen förr var en ritual då man gick från barn till vuxen. I dag måste vi själva uppfinna den typen av symboliska handlingar och en sådan kan då bli att välja gubbstilen.

Jag diskuterar gärna riternas betydelse. I artikeln ges Melodikrysset en symbolisk position som vattendelare. Klockan 10.00 gäller det!

20120324-085032.jpg

There’ll come a time…

Jag är melankolisk och tycker allt går för långsamt. Då brukar Nina Simone muntra upp. Hon är den minst inställsamma sångerska jag vet.

Och introt bör spelas oftare!

Heberlein i DN 2

https://twitter.com/nietzschequotes/status/181935341320671233

Heberlein

Billing</a

Wikipedia om idiot

I det antika Aten kallades den som inte ville/kunde delta i det politiska livet för detsamma.

I äldre svenska kyrkoböcker, husförhörslängden finns ofta en sida på slutet med socknens idioter; “byfånarna”.

“sårbarhet är inte svaghet”

Det händer saker. Pär Ström tar time out och Pelle Billing är inte lika lätt att demonisera.

https://twitter.com/pellebilling/status/181703677797597184

Jag gillar rörliga positioner. Livet blir mer spännande så.

Ann Heberlein tycks vilja ta Svelands tes några steg till.

Pär Ström, Pelle Billing, Marcus Birro och Karl­ Ove Knausgård får i vanlig ordning företräda kvinnohatarna. Att Ström och Billing ger uttryck för både rädsla och förakt för kvinnor framgår med all tydlighet, men Knausgård? Mer än en gång har jag undrat om alla de debattörer som pekar ut Karl Ove som en kvinnohatande, rasistisk mansgris egentligen har läst honom.

“Let’s round up the usual suspects…”

Stil om nagellack

Jag är full av beundran inför Susanne Ljungs förmåga att utvinna nya vinklar på fenomenet mode. I veckans avsnitt av Stil möter vi Charles Revson och historien bakom Revlon. Annonserna lär ha varit stilbildande:

20120317-095250.jpg

I en intervju möter vi en kvinnlig copywriter som beskriver skillnaden mellan att skriva för svensk och utländsk marknad:
– I andra länder kan en prins rida in i badrummet och vilja gifta sig med en kvinna som målar naglarna. De svenska kunderna är mer rationella och vill veta exakt vad de har för nytta av produkten.

Jag misstänker att det mer handlar om uppblåst självbild än verkligt kritiskt tänkande.

20120317-100244.jpg

Efter #hairriot kanske det är dags för ett litet #sminkriot ?

Det är inte VAD du säger utan HUR

Jag är fascinerad över hur den trevlige och intelligente Steven Pinker lyckas charma Skavlan och gäster – trots att Pinker är minst lika mycket biologist som den ökände John Gray. Men det var ett trevligt program och jag är glad över att slippa de värsta konfrontationerna.

Länk till program

Hen – summering

Mikael Parkvall knyter samman trådarna i årets mest förvirrade pseudodebatt.

Länk

Ett möjligt sätt att testa sambandet skulle kunna vara att undersöka jämställdheten i kulturer med könsneutrala pronomen. I rapporten Global Gender Gap, utarbetad av World Economic Forum, kvantifieras jämställdheten i 135 länder med utgångspunkt från ett stort antal faktorer (inkomst, politisk representation, utbildningsgrad, livslängd, med mera), och om vi jämför detta med det mest utbredda modersmålet i respektive land blir slutsatsen glasklar – det finns helt enkelt ingen som helst korrelation mellan pronomensystemet och jämställdheten i länderna i fråga.

Vi släpper det här ämnet nu!

Vi släpper det här ämnet nu!

Marie Nordberg skriver om män i förskolan

För några år sedan kritiserade jag Maries bok Manlighet i fokus och menade att den hade ett ensidigt problemfokus på män i förskolan. På den tiden var jag ganska arg och besviken på ett vetenskapssamsamhälle som hade begravt frågan om män i förskolan under ett berg av kritisk maskulinitetsforskning.

Nu finns en annan öppenhet och jag rekommenderar Marie Nordbergs text i tidningen Förskolan.

Jag ser ett utrymme för en en diskussion om män i förskolan som inte utgår från ett misstänsamt perspektiv.

20120315-174834.jpg