De norska förskollärarna gör det igen
Reply
Det okynniga samlandet har djupa rötter. Majblommor är en klassisk genre och de var vackrare förr. Tänk att gå ett helt år och vänta på nästa objekt!
Läs förklaringen:
Idag är det inte längre ett manligt privilegium att begrava sig i ett intresse. Tidningen Bang gör ett temanummer om ämnet.
Tidningen the Guardian beskriver de låga förväntningarnas betydelse för de svarta barnen i Storbritannien.
Black children are being systematically marked down by their teachers who are unconsciously stereotyping them, it has been revealed.
Academics looked at the marks given to thousands of children at age 11. They compared their results in Sats, nationally set tests marked remotely, with the assessments made by teachers in the classroom and in internal tests. The findings suggest that low expectations are damaging children’s prospects.
The study concludes that black pupils perform consistently better in external exams than in teacher assessment.
Diskussionen om pojkarnas låga betyg är inte över. Frågan är vad John Lennon skulle ha sagt?
Mer engelsk utbildningspolitik
Teacher racism is rare | John Dunford
Skolfront lyfter fram faktumet att flickor överbelönas betygsmässigt för sina prestationer på de nationella proven. Anna Ekström menar, trots att kursplanerna beskriver det motsatta, att det flickorna är bra på (att läsa av läraren, vara aktiva i diskussioner och visa upp sitt engagemang) är något som pojkar också borde lära sig.
I Aftonbladet lyfter två journalister den motsatta vinkeln och menar att talet om “duktiga flickor” och “prestationsprinsessor” är en härskarteknik för att förlöjliga flickor och bevara den manliga överordningen.
Går de här två teorierna att förena? Jag tänker att det som borde vara en ganska teknisk fråga om betygskriterier har nu blivit väldigt moraliskt laddat – en fråga om skuld. Hur gick det till?
Vissa inlägg förtjänar inte att läsas. Tyvärr väljer Expressens debattredaktion att publicera en text på uppseendeväckande låg nivå. Det statistiska sambandet mellan ökad manlig föräldraledighet och barnolycksfall är mer än lovligt löst. En student som argumenterade på det sättet skulle inte komma långt i dagens lärarutbildning.
Malmö högskola gör en satsning och försöker manliga studenter till socionomprogrammet.
Jag gillar det lekfulla anslaget och tror att filmen kan väcka nyfikenhet. Kanske är det lättare att förklara betydelsen av jämn könsbalans i myndighetsutövningen som socionomerna verkar inom än när det gäller läraryrket? Eller inte?
Myten om lärare som ett könsneutralt yrke lever stark inom skolan. En lärare är en lärare är en lärare….

Jag lägger ner en del tid på att försöka få det här nätverket att fungera. Det känns bra och jag får mycket uppmuntran från olika håll. Ett oväntat stöd är de propositioner om kvalitet i högskolan som lyfter betydelsen av såväl stöd- som rekryteringsinsatser. Formuleringarna i propositionen om ny lärarutbildning är också skrämmande tydlig i sina krav på aktiva insatser från lärosätena.
Frågan är vad det är för insatser som efterfrågas?
För några år sedan sa en vän som jobbade på Skolverket:
– Snart kommer alla prata om skillnaden mellan pojkars och flickors skolprestationer!
Nu när DN tar upp frågan tror jag att han hade rätt. Konstigt att det är medier som sätter dagordningen.
Det har varit en underlig vecka. Jag försöker förstå hur stämningarna går inom Delegationen för Jämställdhet i högskolan och varit med på två konferenser under veckan. Deltagarna är ofta hämtade från den grupp människor som skriver jämställdhetsplaner och vill skapa ordning i organisationerna. I paneldebatterna lyser en otålighet igenom och många vill ta till skarpa metoder som straff och belöning för att skynda på de önskvärda jämställdhetsprocesserna.
På kvällarna läser jag Lars Noréns dagböcker och det är en helt annan värld. Brutalt självutlämnande och motbjudande i sin småaktiga elakhet. Samtidigt är texten helt oemotståndlig i sin föregivet skoningslösa autenticitet. Jag är glad att inte höra till den innersta kretsen och sågningen av Jan Malmsjö är magnifikt rolig.
Kanske är jag lättlurad, men det kommer att kännas underligt att försöka läsa fiktion efter detta. Varför bry sig om påhittelser när det finns dagböcker?
Jag försöker smälta intrycken från alla genusföreläsningar. Det finns en hel del perspektiv som är svåra att förena:
Dahlerup problematiserar begreppet “dominans” och menar att vi enbart bör använda det för utbildningar där obalansen är större än 90/10. Jag tänker att det är ett ganska generöst mått, men att både förskollärare och lågstadielärare antagligen kommer att ligga kvar på samma magiska 5% som de senaste 30 åren. Kanske är toleransen för obalans en aning större när det gäller yrken där kvinnorna håller på att ta över?
Prognosen om hur könssammansättningen kommer att se ut 2030 är intressant:
Samtliga utbildningar där kvinnoandelen ökar mellan 1990–2030
| 1990 | 2007 | 2030 | |
|---|---|---|---|
|
Agronomer, hortonomer
|
29 | 49 | 74 |
|
Apotekare
|
57 | 70 | 76 |
|
Arkitekter
|
31 | 45 | 61 |
|
Civilingenjörer
|
11 | 21 | 26 |
|
Ekonomer
|
31 | 47 | 56 |
|
Grundskollärare, senare år, gymnasielärare
|
55 | 61 | 65 |
|
Grundskollärare, tidigare år
|
80 | 84 | 87 |
|
Högskole- och gymnasieingenjörer
|
8 | 11 | 21 |
|
Journalister
|
51 | 64 | 75 |
|
Jurister
|
31 | 49 | 62 |
|
Konstnärlig utbildning
|
48 | 55 | 58 |
|
Läkare
|
34 | 44 | 52 |
|
Naturvetare
|
31 | 42 | 53 |
|
Poliser
|
12 | 22 | 37 |
|
Samhälls- och beteendevetare
|
46 | 57 | 72 |
|
Skogsvetenskaplig högskoleutbildning
|
7 | 17 | 24 |
|
Socionomer
|
80 | 84 | 88 |
|
Speciallärare, specialpedagoger
|
78 | 86 | 94 |
|
Tandläkare
|
42 | 52 | 68 |
|
Teologer
|
26 | 41 | 53 |
|
Transportutbildning, eftergymnasial
|
6 | 16 | 29 |
|
Veterinärer
|
40 | 64 | 78 |