Pojkar läser!

Men de kanske inte läser på samma sätt som flickor. Charles London skriver spännande om pojkars läsning i Huffington Post

Boys don’t read. Except when they do.

The fact is that boys are reading. Just like girls, boys are hungry for stories that speak to them, that excite their imaginations and reflect their experiences. They are hungry for information to help them make sense of the world, or achieve a goal or just to geek-out on whatever is holding their attention at that moment. How could I read about the weight of elephant poop and not feel the ground shaking under a stampede of massive beasts or giggle at a pile of poop twice my size? How could I battle a spider-shooting monster heart on the last level of CONTRA, and not dream up my own elaborate monsters to battle?

Boys today are consuming more text than at any time in human history. Adults simply are not valuing the reading that boys are doing. Teachers, librarians, writers like me, and even boys themselves, have privileged the literary novel above all other forms of literacy.

A researcher at the University of Ontario recently looked into the reading lives of boys and found that almost all of the boys in her study described the reading they enjoyed, just like young Matt De La Peña and I did — game manuals, fact books, graphic novels, sports magazines — as “not really reading.”

As Professor Thomas Newkirk observed in his groundbreaking 2002 book, Misreading Masculinity: Boys, Literacy and Popular Culture, “Our students are awash in narratives — they are dexterous channel surfers…”

He argues passionately that schools need to broaden the tent of “what counts and does not count as a valid literacy activity,” inviting so-called ‘low culture’ into the classroom alongside ‘great literature’ and showing that the interests, needs, and tastes of boys are valued and have a place in a reading life.

När delegationen för jämställdhet i skolan talar om pojkarnas antipluggkultur känns det som ett eko från en svunnen tid. Vi behöver diskutera vad läsning är och vilka texter som räknas!

Små barn möter bokstäver på ett annat sätt. Jag har gjort två filmer som ger lite perspektiv på läsning utanför skolan.

Tidig läs- och skrivlek

Ännu tidigare läs- och skrivlek

Christian och jag

Christian Eidevald och jag föreläste tillsammans på konferensen INCLUDE om bedömning av manliga lärarstudenter. Det gick bra och inga deltagare skadades vid diskussionen. De bästa samtalen sker mellan personer som har ett gemensamt intresse och olika teoretiska utgångspunkter.

Läs Christians avhandling Det finns inga tjejbestämmare.

Jag fortsätter att utforska gränserna för min maskulinitet.

This slideshow requires JavaScript.

Barry Manilow – Copacabana (At The Copa) – Long Version

Ljuset kommer från väster – Norge igen!

Det kom ett trevligt brev från Norge.

Jennie Furulund från Lundgaardsløkka barnehage beskriver hur de arbetat med att anställa manliga pedagoger och erbjuder föreläsningar för dem som vill veta mer

I Norge agerar stat och kommun strategiskt för att rekrytera män till förskolan medan Sverige tycks se frågan ur ett annat perspektiv. Om männen kommer in i förskolan finns en risk att de utför traditionellt manliga sysslor och det kan hända att barnens stereotypa syn på könsroller förstärks. Därför ses det inte som en viktig jämställdhetsfråga enligt de delegationer som har arbetat med jämställdhet i skola och förskola.

Kommer Anna Ekström att driva samma linje i sin nya roll som Skolverkets chef?

DN var en bra papperstidning den 24/4

Däremot är det trist att viktiga artiklar inte finns på nätet! Lenita Jällhage beskriver skillnaden mellan jämställdhetsarbetet i Norge och Sverige när det gäller synen på betydelsen av att rekrytera män till förskolan.

Du kan leta reda på Dagens Nyheter  –  2011-04-24  –  Sida: 8-9 eller söka dig fram genom biblioteket och Presstext.

Min gode vän Fredric Gieth berättar om nätverksarbetet på Borås högskola och vi möter en blivande förskollärare som tackar nätverket för att han tagit sig igenom utbildningen.

Den blivande utbildningsministern associerar lite oväntat till kvotering:

Nyamko Sabuni (FP), jämställdhetsminister och biträdande
utbildningsminister, poängterar att
regeringen anser att det är viktigt
att motverka den starkt könssegregerade arbetsmarknaden:
– Vi ser gärna fler män inom förskolan, men vi tror inte att detta
uppfylls bäst genom kvantitativt
mål, som i sin tur kräver kvotering.
Det kan dock finnas anledning att
närmare studera en del av de åtgärder Norge vidtagit, säger hon.

Jag tror inte att någon har nämnt kvotering. Det är inte så man arbetar i Norge.Var får hon den idén ifrån?

Kanske kommer Nyamko Sabuni och Anna Ekström en dag att vilja bryta det ideologiska dödläget som vi befinner oss i.

Borås besöker Malmö

Borås besöker Malmö

Det finns hopp om genusvetenskapen

Jag har ibland kritiserat genusvetenskapen för att inta en bevakande hållning gentemot andra perspektiv.  Om någon (som jag) drivit frågan om betydelsen av att olika kön är representerade inom lärarkåren har det kolliderat med en likhetsfeministisk teori om att det egentligen inte är någon skillnad mellan män och kvinnor.

Den här hållningen är teoretiskt intressant men stämmer dåligt med de flesta människors erfarenhetsvärld. För många av oss är det viktigt med någon form av könsidentitet och vi bryr oss mindre om ifall den är biologisk eller socialt konstruerad.

Nu läser jag om en ny avhandling av Mia Liinasson som problematiserar bristen på självkritik inom genusvetenskapen (länk):

Det svåra har varit att det på vissa håll finns ett slags kåranda, berättar hon. Feminister har alltid betonat vikten av att hålla ihop mot förtryck och orättvisor. Därför har kritik mot det egna ämnet viftats bort. För att åstadkomma förändring har många menat att man måste fokusera på gemensamma erfarenheter och målsättningar istället för interna olikheter och konflikter, berättar Mia Liinason. Det har funnits en rädsla för att självkritik ska försvaga den feministiska rörelsen. Därför har Mia Liinason ibland haft svårt att tolka kritiken på sitt avhandlingsarbete.

– Vid mina presentationer under doktorandtiden kände jag mig ibland osäker på om jag fick kritik för att min forskning inte höll måttet eller om det var för att mina resultat provocerade. Men idag uppfattar jag den kritiken som ett uttryck för förhandlingar om vilken sorts kunskap man vill producera, säger hon.

Dagens Zoran

https://twitter.com/zoranalagic/status/64073967484407809

Gunilla Ladberg skrev boken “Daghem – förvaringsplats eller barnmiljö” 1974. Margareta Winbergs förre informatör ger feminismen ständigt nya ansikten. Just det här känns ganska gammalt.

Förskolan är en del av utbildningspolitiken – inte familjepolitiken!

Det är roligt att ha fel

Jag var bekymrad över att den nya förskollärarutbildningen inte skulle locka män till yrket. Därför ringde jag till VHS och fick statistiken för höstens antagningar.

Av de 4254 förstavalssökandena är 357 män. Jag ser fram emot att möta en del av dem till hösten.

Excelfil män kvinnor ht2011

Några förskollärare

Några förskollärare

Striden om jämställdheten

Sydsvenskan skriver om hur olika de politiska blocken ser på jämställdhet i Malmö.

Stefan Lindhe:

Om Moderaterna hade haft makten, hur skulle ni gjort?

– Jag tror mycket på att arbeta med attityder. Att rekrytera fler män till skolan och fler kvinnor till mansdominerade yrken. Vi skulle arbeta mer praktiskt inom utbildningsväsendet till exempel. I dag kan barn och unga i Malmö gå igenom hela sin utbildning utan att träffa en enda manlig lärare.

Martina Nilsson (V) fokuserar på genuspedagogiska åtgärder:

I förskolan är det stora skillnader på hur flickor och pojkar behandlas. Pojkar kan få order om att ta på sig mössan. Till en flicka säger man: det är himla kallt ute, ta på mössan, jag vill inte att du fryser. Man lär flickor att vara mer omvårdande och pojkar mer utåtagerande. Det påverkar språkutvecklingen, visar studier.

Tur att det inte är val i år.