Sommaren är möjlig att skönja nu när snön smält bort – korna kommer snart att vara tillbaka i hagen.
Eller mer vidvinklat
Min lille vän har en tendens att dominera alla bilder – men han gör sig väldigt bra i profil!
Sommaren är möjlig att skönja nu när snön smält bort – korna kommer snart att vara tillbaka i hagen.
Eller mer vidvinklat
Min lille vän har en tendens att dominera alla bilder – men han gör sig väldigt bra i profil!
En solig och snöig promenad gav dagens skörd. Alla bilder går att förstora.
Fullt av ålagarn på stranden i Vitemölle!
Fullt av bojar och ankare till garnen.
Fullt av ålasumpar på hamnpiren
Mer fototriss
Utanför leken bidrar jag med två väldigt tomma båtar. Det är här det kommer att hända.
Jag befinner mig i 740-landet här på Österlens glesbygd och under drivorna tronar stolta Volvobilar. Det är aldrig för sent att plocka reservdelar. Antagligen är detta den sista svensktillverkade bil som är möjlig att skruva med själv. Så säger i alla min händige granne.
Ett bra hö är den bästa huvudkudden. Eller:
– Se till att vända och torka höet ordentligt innan du balar det om du vill ha friska och glada djur under vinterhalvåret.
Min lille vän och jag har tagit årets första utomhusfika. Vem behöver Österrike?
Fler bilder på min lille vän
Mer fototriss
Vi diskuterar ibland bloggens privata karaktär och nu testar jag några gränser. Alla bilder går att förstora.
Positionerna växlar i genusdebatten. KDU:s ordförande försöker beskriva en borgerlig jämställdhetspolitik och möts av stormande bifall från bloggar och kommentarer.
Claes Borgström försöker skydda det socialdemokratiska och radikalfeminsitiska reviret från moderata inbrytningsförsök i en ganska desperat debattartikel.
Per Schlingmann och Hillevi Engström (M) (länk) slår nästan knut på sig i sina försök att kombinera individualistisk retorik med traditionell feministisk kritik av förtryckande strukturer:
Vi vill att alla barn redan från födseln bemöts som individer och behandlas som just den han eller hon är och att fler människor får makt att forma sitt eget liv. I vägen för detta står bland annat föreställningar om kön som gör att många tjejer och kvinnor (min kursivering) inte enbart bedöms utifrån den individ de är.
För mig är det ytterst gåtfullt att de moderata talespersonerna väljer att osynliggöra pojkarna och männen i sin kritik av “föreställningarna”.
Nästa steg borde vara att någon från vänster formulerar en trovärdig kritik av radikalfeministisk genusideologi – annars är jag rädd att den stora vinnaren i slaget om jämställdheten kommer att heta KD.
Uppdatering:
Maria Ludvigsson gör ett hedervärt försök att skaka liv i ett liberalt perspektiv: (Länk)
Jämställdhetsdebatten har länge pendlat mellan statsfeminism och punschverandans konservativa särartsfeminism. Sällan har den klassiska liberala feminismen varit med.
Utrymme finns alltså för en feminism som utgår från individen och inte från en strukturell så kallad könsmaktsordning.
En borgerlig feminism bör vara en feminism som handlar om rätten att vara sig själv, att bedömas, berömmas och bemötas som en individ. Inte att ständigt bemötas som del av ett kollektiv med en rad förutfattade egenskaper häftade vid sin person.
Med detta som utgångspunkt är särbehandling motiverad av jämställdhet en självmotsägelse. Om individers lika rättigheter alltid är rätt, kan särlagstiftning aldrig någonsin vara något annat än det jämställdas raka motsats.
En promenad i Malmö ger utrymme för spridda tankar. Alla bilder går att förstora.
Malmös mest fotograferade konstverk är Optimistorkestern på Södergatan från 1985. När det presenterades för allmänheten hotade lokala konstnärer att vandalisera verket – jag minns inte varför. Bilden är smygtagen bakom några japanska turister.
En annan höjdpunkt i Malmös konsthistoria var när en svensexa lyckades lura Kvällsposten att den berömde konstnären Christo skulle packa in skulpturen. Brudgummen som fick uppdraget att linda in figurerna med toapapper hette inte Christo – hans namn var Christer.
Baltzargatan är Malmös gamla mediecentrum. SR ligger här och UR:s skylt pryder väggen trots att verksamheten är svajig. Mediepedagogen Lars Fernebring sägs upp och jag kommer att sakna honom.
På Kockumsområdet skapas den nya mediemetropolen. Här håller SVT på att flytta in i den gamla ubåtshallen. Utanför ligger torn till vindkraftverk. Malmö vill gärna förena gammalt och nytt, men industriell produktion ingår inte i stadsplanen.
En ny bild från dagens promenad – sten finns i överflöd norr om S:t Olof.
På kyrkogården har gravstenarna tagits ner av arbetsmiljöskäl.
De indiska fiskhandlarna vet att detaljerna är viktiga
Mer fototriss
Jag tänker att de två första bilderna har något gemensamt i logotyperna. 50-talet möter 90-talet.
En gammal tidning – med ett bildspråk som förnyade svensk journalistik.
I Goa ligger en del lyxvillor. Att döpa sitt hus till Coca-La-La tyder på en sorglös nyrikedom.
Mer fototriss
Vad är det som händer när en människa blir fotograferad? Kvinnorna på marknaden var lite avvaktande och en del av bilderna har en försiktig och nästan misstänksam ton.
– Varför vill du fotografera mig?
Jag är full av beundran inför de här driftiga affärskvinnorna.
Jag kan inte låta bli att återanvända mina indiska bilder. Kanske för att det är starka och självständiga kvinnor som skapar sig ett liv genom att göra affärer.
I Indien är svart en väldigt ovanlig färg.
När jag var liten fanns det klackbarer på många ställen i staden. Var tog dom vägen?
Kolla klänningarna i bakgrunden. Prinsessor finns i alla storlekar.
Woops – det blev fyra bilder.
Mer fototriss