Så här uttrycker man sig i Skottland. Det är nog inte möjligt i Sverige.
De är handlingsinriktade och lägger inte mycket energi på att problematisera maskulinitet.
Jag möter legenden Kenny Spence
1
Category Archives: Förskola
Vilket land saknas?
Vårt förhållande till tysk forskning
Jag försöker samla tankarna efter en lång kväll i bullrig miljö. Min bordsgranne Tim Rohrmann har publicerat en hel del i frågor som jag intresserar mig för. Han är dessutom en av arrangörerna för konferensen Maenner in kitas.
Sveriges forskning är provinsiell – eller i bästa fall inriktad på anglosaxisk litteratur.
Varför väljer män att arbeta med barn?
Jag lyssnar på Ulla Gerner Wohlgemuth och drabbas av vissa insikter.
Länk till presentation av hennes avhandling.
Hun peger på, at mændene efterspørger kontakt med andre mænd, der kan fortælle om fagene. Hvad laver man på pædagoguddannelsen og på jobbet?
“Deres undren sammenholdt med de fordomme, de møder, får mig til at sige, at der må være et meget begrænset billede af, hvad den her uddannelse går ud på og giver af muligheder”, siger Ulla Gerner Wohlgemuth, som er ansat på pædagoguddannelsen i Kolding og har forsvaret sin ph.d. afhandling ved Syddansk Universitet for to uger siden. Hun fortsætter:
“Når de siger, de godt vil tale med en faguddannet mand, som er glad for sit fagvalg, og når mænd ofte kommer til infomøderne på uddannelsen, så var det jo oplagt at få nogle studerende eller færdiguddannede mænd til at stille sig op og fortælle.”
Jag gillar hennes ganska enkla inställning. Vi krånglar inte till det i onödan. Den svenska specialgrenen “att problematisera och dekonstruera maskuliniteten” känns ganska avlägsen.
Mænd vil ikke kun bidrage – også definere.
Ifølge Ulla Gerner Wohlgemuth er mændene i hendes undersøgelse enige om, at der er stærkt brug for dem. De oplever, at brugere og pårørende er meget glade for dem. Men når de netop synes, at omsorgsarbejdet er for både kvinder og mænd, så efterspørger nogle af dem også, at de får mere indflydelse på uddannelsen og jobbet:
Så här uppfattade jag hennes slutord:
Den danska kampanjsidan skiftjob är en nyttig påminnelse för alla dem som tror männen bör tillhöra en särskilt medveten grupp. Vi vet väldigt lite om vilka motiv männen har. Efter 600 intervjuer tycks det fortfarande vara en komplex fråga.
Efter att samtalat med femtio män som avbrutit sina lärarstudier är jag fortfarande famlande. Vad är det som driver oss människor.
Twitter från KITAS
Jag borde ha frågat om det finns någon officiell hashtag.
Det känns lite ensamt på Twitter.
Jag förenklade hashtaggen till #KITAS
Och skriver på svenska.
This lunacy
Tyska tankar
Jag tänker åka på konferens i Berlin den 27-28/9 om män i förskolan.
Är det någon annan som har sådana planer?
Förskolan får för lite – uppdaterat
Uppdaterat – stöd uppropet genom att skriva under det här!
Från Lärarnas tidning 2012-09-20 16:18
Vad hände med satsningen på barns tidiga lärande? En grupp debattörer är kritiska till att regeringen struntar i förskolan.
Regeringen avsatte i augusti 148 miljoner kronor för att stimulera till bättre undervisning i naturvetenskap och teknik i skolan. Men varför nästan helt utesluta förskolan?Inom hela OECD-världen har barns tidiga lärande uppmärksammats under de senaste åren. Satsningar riktas allt tydligare mot de yngre barnen, vars vetgirighet och lärandekapacitet är väl kända.
Tidiga välunderbyggda insatser ger utdelning i senare måluppfyllelse och framgångar, både för barnet, eleven, förskolan, skolan och samhället.
Den svenska regeringen har varit framsynt vad gäller satsningar på lärande i de tidiga åldrarna. Med den nya lärarutbildningen som nu genomförs på sitt andra år, utbildas också alla blivande förskollärare för första gången i matematik, teknik och naturvetenskap för att bättre kunna stödja barnens kunskapsutveckling.
Forskning visar tydligt på vikten av lärarens kunskaper och förtrogenhet med de olika ämnesområdena för barnens lärande. Regeringen har också aktivt stött denna utveckling genom bidrag till ett antal forskarskolor som syftar till att stimulera förskolans och skolans kunskapsutveckling inom bland annat naturvetenskap och matematik. Här står vi nu inför ett gott tillskott av studier och kompetens för att vidareutveckla förskolans och skolans didaktik.
Det senaste riktade stödet till barns och ungas lärande är alltså regeringens satsning om 148 miljoner kronor till skolans undervisning inom naturvetenskap och teknik. Här inträffar dock ett logiskt fel. Regeringen bryter mot de tidigare sjösatta ambitionerna och släpper uppföljningen av sina egna tidigare satsningar.
Av det som kunde bli verkningsfullt och kumulativt i förhållande till det som påbörjats, blir det ingenting. För uppbyggnadsperioden av utvecklingsinsatserna år 2012 får, som det formuleras, högst 0,5 (!) av 28 miljoner (enligt uppdraget till Skolverket) gå till förskolan, det första steget i skolsystemet. Det steg som bildar bas för senare intressen och bejakande av dessa kunskapsområden — och som visat sig särskilt betydelsefullt i dessa ämnesområden. Förskolans andel motsvarar cirka en krona per barn.
Beslutet är motsägelsefullt i förhållande till regeringens tidigare utbildningspolitiska satsningar inom området. Ryckighet i de utbildningspolitiska satsningarna är generellt förödande för framgången.
I detta fall ger den också felaktiga signaler till alla som nu arbetar med att förverkliga de tidigare satsningarna i lärarutbildning, forskning och forskarskolor för förskollärare. Dra nytta av dessa i stället! De är förebildliga internationellt.
Ta vara på påbörjad kunskapsutveckling och ge förskolan en starkare roll i dessa satsningar! För trovärdighet och en hållbar framtid.
Ingegerd Tallberg Broman
Professor, Malmö högskolaIngrid Pramling Samuelsson
Professor, Göteborgs universitet
Att begrava ett uppdrag – uppdaterad
Jag citerar ur pressmeddelandet från förskole- och jämställdhetsminister Sabuni:
Regeringen har beslutat att ge Skolverket i uppdrag att genomföra insatser i syfte att främja jämställdhet i skolväsendet. Regeringen föreslår att 16 500 000 kronor avsätts för uppdraget 2012.
Ett av insatsområdena, som inte funnits med i tidigare satsningar för jämställdhet i skolan, handlar om att Skolverket utifrån en kartläggning och analys ska föreslå åtgärder för att öka andelen män som arbetar som förskollärare och barnskötare i förskolan.
-Förskolan ska vara en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män. Det är viktigt att barn i förskolan får möta kompetent personal och vuxna förebilder som är både kvinnor och män, säger Nyamko Sabuni.
Skolverket fick uppdraget den 19/11 2011. Nu har ger de Inga Wernersson i uppdrag att utreda frågan. Jag menar att frågan är grundligt analyserad och kartlagd redan. (Länk 1 och 2). En komplikation är att Skolverkets GD Anna Ekström var ordförande i Delegationen för jämställdhet i förskolan, som avfärdade frågan om att rekrytera män till förskolan som ointressant. (det var viktigare att hitta “rätt” män)
Dessutom har Inga Wernersson i sin delrapport till DEJA tagit ställning mot att pedagogens kön skulle vara en viktig fråga för skolprestationer och det finns ingen anledning att misstänka att hennes engagemang för könsbalans i förskolan skulle vara större.
“Det viktiga är att det är duktiga vuxna människor med lite olika egenskaper som arbetar i förskolan”.
“Det spelar inte så stor roll för barnen”
Jag är inte långsint men undrar var den vetenskapliga underbyggnaden finns för de här påståendena? Att enstaka män inte påverkar förskolekulturen, det kan vi vara överens om – men vågar Inga Wernersson verkligen påstå att förskolan är en könsneutral arbetsplats med könsneutralt innehåll och könsneutrala metoder?
Vilka undersökningar stödjer den tesen?
Om Skolverket inte tycker om uppdraget hade det varit ärligare att säga det direkt till ministern. Och billigare.
Det går lika bra med selleri?
Uppdatering:
Tysta tankar 