Jag gillar facebookgruppen Men in childcare.
Dagens tips
Reply
Category Archives: Förskola
Utbildningsdepartementet och förskolan?
Pressmeddelande från Utbildningsdepartemenetet:
Regeringen har idag utsett Ulrika Stuart Hamilton till statssekreterare på Utbildningsdepartementet hos jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm. Hon tillträder sin anställning den 18 februari.
Ulrika Stuart Hamilton kommer närmast från en tjänst som vice VD på Entreprenörskapsforum, en oberoende tankesmedja med inriktning på entreprenörskap, innovationer och småföretag. Hon var i början av 90-talet stabschef hos finansminister Anne Wibble och har bland annat varit chef för analys och opinion hos Företagarna. Ulrika Stuart Hamilton har varit styrelseledamot i bland annat börsnoterade bolaget Cloetta. Hon är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm.
Jag är lite bekymrad över att förskolefrågorna försvinner från den politiska dagordningen. Sabuni hade ett tydligt ansvar – nu blåser andra vindar?
Säg att jag har fel.
Ett historiskt twitterinlägg
https://twitter.com/lararnas/status/294161342007480321
Den som inte följt mina diskussioner med Zoran Alagic inser nog inte betydelsen av denna oskyldiga ordväxling.
Jag letar efter spår av förskolan…
Vår nya biträdande utbildningsminister analyseras i media. Många är både entusiastiska och förväntansfulla. Jag är förvånad över att ingen reporter ställer frågor om förskolan som låg på Sabunis bord.
Var det förslaget om att rekrytera män till förskolan som gjorde Sabunis position ohållbar? Kommer Maria Arnholm att fortsätta den djärva förnyelsen av svensk jämställdhetspolitik i förskolan som Skolverkets förslag innebär?
Jag har skrivit ganska mycket om utredningen. Trots en del kritik är jag mycket positiv till de förslag som läggs fram. Det värsta som kunde hända är att utredningen glöms bort av ideologiska skäl.
Godkänt – med beröm!
Läs boken!
Full av förväntan på den nya förskoleministern!
Jag lyssnar på presskonferensen med vår nya minister Marie Arnholm och blir en smula bekymrad. Vi som arbetar med förskolan är lite känsliga och vill gärna bli omnämnda som en viktig sektor. Men det är en brokig portfölj och jag anar att det finns andra frågor som är mer spännande.
Särskilt nyfiken är jag på hur ministern kommer att hantera Skolverkets rekryteringsförslag!
Matematik i funktionella sammanhang?
Jag fortsätter att botanisera i den underbara clipartsamlingen
http://etc.usf.edu/clipart/galleries/620-story-problems
Det är ingen ny tanke att matematik utvecklas i meningsfulla sammanhang.
En manlig revolution?
Jag läser en engagerad text om män och manlighet på Sydsvenskans aningen förutsägbara kultursida. Utifrån möten med en hycklande man på en kulturkonferens och en våldtäktsförsvarare drar Joumana Haddad slutsatser om hur mansrollen behöver förändras:
Det är därför vi behöver en ny sorts män: en sort som inte kräver kvinnans underordning, som inte behöver beröva henne hennes rättigheter eller förnedra hennes känslor för att känna sig ”manlig”. Vi behöver också en ny sorts kvinnor: en sort som kan slåss med näbbar och klor för sina rättigheter utan att utpressa eller utesluta männen. Kvinnor som inte strävar efter att ersätta patriarkatet med ett matriarkat utan efter ett verkligt partnerskap med det manliga könet.
Verkligt mod har ett pris. Och många män förstår inte vilket detta pris är. De förstår inte att det handlar om att motstå machismons enkla lockelse och istället stå upp för en anständig, ädel och rättvis uppfattning om sin egen makt, liksom ett frigörande erkännande av sina svagheter.
Det som behövs nu, jämsides med den kvinnliga revolutionen, är inget annat än en manlig revolution: en radikal, strukturell, fredlig och inte bara frasradikal revolution som leder till en mognare och mer tillfredsställande relation mellan könen.
Och medan ni gör det, kära män, kom ihåg det här: machismo handlar inte om män mot kvinnor. Det handlar om pojkar mot män. (min kursivering!)
Det är intressant att jämföra perspektivet med tonläget hos några av de mansgrupper jag följer på Facebook.
http://www.facebook.com/MenSupportingMen
http://www.facebook.com/meninchildcare
Det finns olika uppfattningar om vilken roll män ska spela i barnens liv. Migrationsverket har en del att förklara.
Digital ensamhet
Sherry Turkle är en av föregångarna när det gäller att diskutera barn och datorer. Hon hör inte till de inskränktas skara.
Thus my worry for kindergarten-tech: the shiny objects of the digital world encourage a sensibility of constant connection, constant distraction, and never-aloneness. And if you give them to the youngest children, they will encourage that sensibility from the earliest days. This is a way of thinking that goes counter to what we currently believe is good for children: a capacity for independent play, the importance of cultivating the imagination, essentially, developing a love of solitude because it will nurture creativity and relationship.
In our still-recent infatuation with our mobile devices, we seem to think that if we are connected, we’ll never be lonely. But in fact, the truth is quite the opposite. If all we do is compulsively connect, we will be more lonely. And if we don’t teach our children to be alone, they only know how to be lonely.
I worry we have yet to have a conversation about what seems to be a developing “new normal” about the presence of screens in the playroom and kindergarten. When something becomes the new normal, it becomes hard to talk about because it seems like second nature. But it’s time to talk about what we want childhood to accomplish.
Föräldrainflytande på Söder?
Idag har jag rättat tentor där blivande förskollärare presenterat sina tankar om samarbetsformer mellan föräldrar och förskola. Jag är inte säker på att de är förberedda att möta det hårda klimatet på Söders höjder.
Lärarna hinner knappt öppna munnen innan föräldrarna börjar kisa misslynt med blicken, rynka pannorna och ställa kritiska frågor som visar lärarna och framför allt de andra föräldrarna att här sörni, här har ni någon som man inte dribblar med hur som helst.
Så småningom börjar föräldrarna hitta varandra i lysrörsskenet, trigga varandra till ÄNNU vassare frågor, och snart kommer de första spydigheterna; när lärarna presenterar något nytt projekt säger en förälder halvkvävt, men så att alla ska höra, att DET LÅTER MEST SOM ETT SÄTT ATT SPARA PENGAR TYCKER JAG, och de andra skrockar HÖHÖHÖ.
Nej, det handlar inte om att Bidra Med Kritiska Synpunkter. Det handlar om att till varje pris stoppa upp allt som kan påminna om en framåtrörelse, och att framhäva sig själv.
Om lärarna säger att det här året ska vi satsa på matte börjar någon förälder lägga ut texten om hur illa det står till med barnens historiekunskaper. Och om lärarna skulle säga vet du vad, du har rätt, vi satsar på historia i stället, då skulle snart en farsa invända på hemtrevlig söderdialekt att glömmer vi inte gympan? Ungarna sitter ju så mycket stilla framför datorerna och undersökningar visar att man lär sig effektivare om man får röra på sig emellanåt.
Lärarna, som fortfarande svävar i föreställningen att det ska gå att göra föräldrarna nöjda, antecknar synpunkter som de lovar att föra vidare. Då dröjer det inte länge innan någon förälder säger, okej, nu har vi föräldrar kommit med en massa förslag. Har inte ni LÄRARE några visioner om hur undervisningen ska bedrivas?
HÖHÖHÖ, gillande blickar, där FICK de.
Studenterna är väldigt oskuldsfulla och tror att det går att tillfredställa föräldrarna genom att erbjuda god verksamhet och riklig information. Frågan är väl om föräldrarna verkligen vill ha inflytande och ansvar eller om det är mer lockande att se sig som krävande och kritiska kunder som shoppar i den stora utbildningsbutiken?
Bengt Ohlsson avslutar sin krönika med en underlig eftersläng mot vänstern. Jag tolkar det som en lokal uppgörelse.
Tysta tankar 