Det känns som om värdet av de här besöken urholkas om vi skapar dubbla system.
Tur att jag inte har anlag för bitterhet och cynism.

Det känns som om värdet av de här besöken urholkas om vi skapar dubbla system.
Tur att jag inte har anlag för bitterhet och cynism.

– Jag fick lite tid över under föräldraledigheten och tänkte att den här dräkten kunde vara en kul grej.
…och är angelägen om att inte bagatellisera övergrepp mot barn.
Men den här texten från i onsdags innehåller några tveksamheter.
Först rubriken “misstänkt barnvåldtäkt” utreds. Språkligt sett är det kanske möjligt att se “misstänkt” som synonym med “påstådd” men för de flesta av oss är det nog så att utredaren ska undersöka något som har hänt och klarlägga detaljer – hur gick det till. Men inom juridiken är det kanske möjligt att utreda något som kanske inte har ägt rum?
I ingressen klargörs det detaljerat för vad åklagaren misstänker den utpekade för. I dagens artikel är tonen helt annorlunda.
Vi kan ju spekulera i betydelsen av det lilla ordet “än”, men här tycks finnas en uppriktig vilja att inte gå händelserna i förväg.
Åklagaren intar en mycket försiktig hållning:
Om det som beskrivits inte alls hänt är det ju fruktansvärt för den som är utpekad, säger Helena Lundström.
Men jag kan höra debatten om sociala medier och kommunala informationspolicies.
(Klickbar bild)
Kanske måste vi såga ner en del träd för att förändra bilden av förskolans verksamhet?
Jag brottas med frågan. Går det att skapa kurser på högskolenivå som inbjuder till lekfullhet och ett utforskande arbetssätt?
Kollegor har länge talat om att “designa” kurser och jag har tyckt det varit ett lite märkligt uttryck. Samtidigt anar jag att det handlar om just design – vilka förutsättningar ger vi för att studenter och kolleger ska våga leka med varandra?
…är den här postern en bra utgångspunkt.