En annan hjälte

Jag brukar vara misstänksam mot listor med goda råd. De här duger kanske som utgångspunkt för att diskutera?

In the December 16, 1951 issue of the New York Times, British philosopher/logician/ mathematician/historian (a quadruple thought leader threat) Bertrand Russell shared his ten commandments of teaching.

  1. Do not feel absolutely certain of anything.
  2. Do not think it worth while to proceed by concealing evidence, for the evidence is sure to come to light.
  3. Never try to discourage thinking for you are sure to succeed.
  4. When you meet with opposition, even if it should be from your husband or your children, endeavor to overcome it by argument and not by authority, for a victory dependent upon authority is unreal and illusory.
  5. Have no respect for the authority of others, for there are always contrary authorities to be found.
  6. Do not use power to suppress opinions you think pernicious, for if you do the opinions will suppress you.
  7. Do not fear to be eccentric in opinion, for every opinion now accepted was once eccentric.
  8. Find more pleasure in intelligent dissent than in passive agreement, for, if you value intelligence as you should, the former implies a deeper agreement than the latter.
  9. Be scrupulously truthful, even if the truth is inconvenient, for it is more inconvenient when you try to conceal it.
  10. Do not feel envious of the happiness of those who live in a fool’s paradise, for only a fool will think that it is happiness.

20120503-083142.jpg

Spänningen stiger

Under väntetiden funderar jag över hur stor del av de här forskningsmiljonerna som har kommit förskolan till del?

Och undrar över hur det nya numret ska illustreras!

20120502-175036.jpg

En dansk råsop mot förskolan

https://twitter.com/trinejr/status/196474961651707904

Jag gillar engagerade forskare som vågar ta ut svängarna. Samtidigt finns det något moraliserande i texten som gör mig bekymrad.

Ole Henrik Hansen fortæller sine tilhørere i Korsgadehallen om en anden af sine observationer i en vuggestue, som set udefra virkede meget tjekket. Vuggestuen havde et tema om natur, og alle børnene havde en krydderurt med, som skulle plantes ud. Ole Henrik Hansen var begejstret, han gemte sig bag en busk for at følge udplantningen. Pædagogen overtog hurtigt arbejdet med at plante ud og forsynede hver plante med et lille plasticskilt med barnets navn. Så blev barnet anbragt mellem pædagogens ben foran planten, og en anden tog et foto, som mødte forældrene, når de tjekkede ud på en iPad-lignende-computer om eftermiddagen.

20120429-083740.jpg

Jag är ofta stolt över professorer från Malmö

Den här texten sammanfattar min kritik mot svensk skolpolitik och nu känns det som om det mesta är sagt. Jag låter Bo Rothstein sköta debatten.

Sammantaget innebär detta att vi kan lägga ner jakten på ”supermodellen” för den svenska skolan och i stället börja fundera över hur vi kan skapa förutsättningar för lokala skolledare att ta fram olika slags pedagogiska modeller som passar för, och framför allt kan vinna förtroende för, just deras skola med dess lärare, elever och föräldrar.

20120428-082226.jpg

Do you like swedish sloyd?

Jag rekommenderar Vetandets värld om Otta Salomon och hans insatser för att sprida svensk slöjd över världen. Särskilt spännande är diskussionerna om sandpapprets vara eller inte.

Länk

Anna Alm vid Lunds universitet har just avslutat sin doktorsavhandling om Nääs och utbildningen där. Den fanns kvar ända fram till 1960 talet och lockade folk från ett 40-tal länder. Här i Sverige kallades pedagogiken oftast Nääs-systemet, utomlands blev idéerna kända under begreppet ”Swedish sloyd”. Systemet gick ut på att eleverna skulle göra funktionella saker, som de fick ta med sig hem och som skulle fungera i deras vardag.
Genom att utgå från färdiga, noggrant måttsatta modeller, skulle barnens arbete börja i enklare tekniker för att allt eftersom bli allt svårare. Undervisningen skulle ske individuellt, läraren skulle ta sig bort från sin kateder och hjälpa eleverna en och en.
Men Nääs var också ett socialt experiment. Här samlades lärare från alla världens hörn, både kvinnor och män, och därtill människor ur helt olika sociala klasser, för att under några intensiva veckor arbeta och umgås tillsammans. Än idag finns det skolor i till exempel England, USA och på Kuba, som arbetar enligt Nääs-metoder, berättar Lennart Martinsson, som är lärare på slöjdlärarutbildningen i Göteborg.

Böcker på spanska och engelska om Nääs-metoden. Foto: Elisabeth Renström

Böcker på spanska och engelska om Nääs-metoden. Foto: Elisabeth Renström

Sven, Sven, Sven!

Läs Sven Perssons förslag till förbättring av förskolan i Malmö.

Länk

Gör förskolan mer jämlik – gynnar de mest utsatta barnen
—Höj lönen så de duktigaste förskollärarna placeras på de mest utsatta områdena i Malmö.
—Höj utbildningsgraden bland förskolepersonalen generellt.
—Minska barntätheten i småbarnsgrupper och stärk modersmålsundervisningen.

Här borde rapporten ha funnits

20120424-185036.jpg

Mätbara mål för jämställdhetsarbetet?

Jag funderar över hur Skolverket kommer att organisera arbetet för att öka andelen män i förskolan. En bra början skulle kunna vara att studera skillnaderna mellan de olika lärosätena. Nästa steg bör vara att sätta upp mätbara mål.

I tabellen har jag räknat ut andelen män i procent av de totala söktalen. Siffrorna till höger gäller förstahandssökande. Jag har sorterat bort en del distansutbildningar med små antagningar.

Nu börjar jakten. Jag anar att det finns olika åsikter om värdet av de här insatserna.

20120424-182053.jpg

Som excel:

Jag gräver i statistiken för sökande till förskollärarutbildningen!

Antagning2012förskollärarekön

Eller excel:
Antagningsstatistik2012

Nu ska vi bara se till att de fullföljer sin utbildning och blir bra lärare.

Tack Anna för tipset! Jag rekommenderar er att själva söka ut på VHS – det finns fler parametrar.

20120423-214146.jpg