Den tystlåtne utbildningsministern – uppdaterad

Lars Haikula bekräftar här mina värsta misstankar:

Länk till Lärarnas nyheter

Länk till mitt första inlägg – Fel låt vann

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Jag säger inget - så har jag ingenting sagt...

Skolan byggs om och i centrum för förändringsarbetet står lärarutbildningen. Jan Björklund har drivit en hård och skoningslöst kritisk linje mot den nuvarande utbildningen och förhoppningarna är stora på att den nya modellen 2011 ska vara av högre kvalitet.

HSV har granskat lärosätenas ansökningar och granskarna har tagit sitt uppdrag på stort allvar. De som gick in i den här processen trodde på retoriken om att utbildning inte längre var en del av region- och arbetsmarknadspolitik.

Därför är det med stor förvåning vi läser pressmeddelandet  från HSV om att de som inte har fått sina ansökningar godkända ändå går vidare till “andra chansen” den 15/3. (Länk)

Efter underhandskontakter med utbildningsdepartementet (min kursivering) vill vi bidra till att lösa uppkomna problem genom att genomföra en extra bedömning under komprimerad tid.

Vad hände? Ändrade sig Jan Björklund? Och varför är han så tyst och låter Lars Haikola bära hundhuvudet i den här nesliga historien?

Jan Björklund har nu haft rätt två gånger

Det ogenomtänkta betygsförslaget sågas av Jan Björklund. Jag håller med. Bilden av möjlig millimeterrättvisa kostar för mycket och skapar en orimlig arbetsbörda för betygsättande lärare när det gäller att dokumentera det samlade underlaget i skriftlig form. Dessutom kommer allt mer att inriktas mot det enkelt mätbara.’

På sikt vill jag se en övergång mot extern examination och slutexamen i gymnasiet. Barnen har rätt att veta när det är undervisning och när det är frågan om betygsgrundande examination. På högskolan är det fortfarande ett problem att våra studenter tror att vi belönar plikttrogenhet och ett trevligt leende.

Nu har jag varit överens med Jan Björklund två (2) gånger. Det borde firas!

Länk

Tjo vad det viftar!

Tjo vad det viftar!

Katederundervisningen och eget arbete

I ett annat inlägg har jag kritiserat DEJA för att inte ta upp skolans innehåll och arbetsformer. Det kan ha varit lite förhastat. Kanske borde jag vara tacksam för att Jan Björklund inte har lyckats trycka in sina funderingar om att katederundervisning passar pojkar bättre?

På Skola och samhälle funderar Mats Björnsson över visionen om en annan och modern skola. (Länk)

Slutklämmen uppfattar jag som en kraftig varning för backlash när det gäller alternativa arbetsformer:

Om den nu brett börjar ses som något negativt för lärandet och kanske särskilt för lärandet hos dem med de största skolproblemen och den minsta skolmotivationen, finns det då inte en uppenbar risk att allt detta som heter ”eget ansvar”, ”arbete i projekt” och ”självständigt arbete” buntas ihop och förklaras vara misslyckat? Eller har de debattörer rätt som dömer ut dessa tendenser som ”flum” som möjligen passar dem med goda skolförutsättningar och ser en lärarroll à la tidigt 60-tal som ideal? Jag känner på mig att det kan komma att kastas ut en hel del barn med det badvattnet.

 

Maud + Ilmar = Sant?

Malmös och kommunförbundets starke man Ilmar Reepalu visade sig från sin sämsta sida när han för något år sedan föreslog att barnen skulle sätta betyg på sina lärare.

Några gamla inlägg

Nu återkommer Maud Olofsson med samma korkade förslag och jag hoppas att Jan Björklund hittar ett bra sätt att tysta henne.

Helst utan våld.

Förstora

Förstora

Ab 1, svd, LR, LfAftonbladet Aftonbladet Expressen Expressen SvD SvD SVT SVT SVT DNUppsala Nya Tidning

Aftonbladet SvD DN GP

Lögnmaskinen DN

Skolverket reagerar mot Hans Bergströms sätt att tolka PISA-undersökningen:

Från Skolverkets hemsida

Felaktiga påståenden om PISA

I DN 2010-12-15 kommenterar Hans Bergström resultaten från PISA 2009. Eftersom artikeln innehåller flera felaktiga påståenden om Skolverkets rapportering och slutsatser finns det skäl att kommentera den. DN har dock nekat att ta in Skolverkets replik. Därför publiceras den på Skolverket.se. Det är viktigt att debatten om skolan baseras på så god kunskap och empiri som möjligt, och inte på föreställningar och missförstånd.

DN har en lång historia av att bedriva ideologiserad skolpolitik och ledarsidan var den givna basen för Jan Björklunds svartmålning under tiden fram till makttillträdet.

Barns åsikter om sina lärares metoder är viktiga

Här i Sverige ställde Ilmar Reepalu till det med ett ogenomtänkt och forcerat förslag om att barnen skulle sätta betyg på sina lärare. Reaktionerna var starka och nödvändiga. Det luktade populism lång väg.

I USA tycks det finnas mer substans i försöken att hitta ett samband mellan metoder och resultat. Från N.Y Times

One notable early finding, Ms. Phillips said, is that teachers who incessantly drill their students to prepare for standardized tests tend to have lower value-added learning gains than those who simply work their way methodically through the key concepts of literacy and mathematics.

Teachers whose students agreed with the statement, “We spend a lot of time in this class practicing for the state test,” tended to make smaller gains on those exams than other teachers.

“Teaching to the test makes your students do worse on the tests,” Ms. Phillips said. “It turns out all that ‘drill and kill’ isn’t helpful.”

För säkerhets skull skriver jag det igen:

  • “Teaching to the test makes your students do worse on the tests,”
  • “Undervisning mot prov gör att dina elever klarar sig sämre på prov,”
  • “Undervisning til test gør din studerende klarer sig dårligere på testene,”
  • “La enseñanza de la prueba hace que sus alumnos les va peor en las pruebas”,
  • “Lehre zum Test macht Ihre Schülerinnen und Schüler nicht das Schlechteste auf die Prüfungen”
  • “Insegnare al test rende gli studenti fare di peggio, sulle prove”,
  • “آموزش به دانش آموزان خود را آزمایش می کند در آن بدتر در آزمون ،”
  • “Kennsla í próf gerir nemendum gengur verr á prófunum,”
  • «Διδασκαλία από τη δοκιμή κάνει τους μαθητές σας κάνουν χειρότερα σχετικά με τις δοκιμές,”
  • “应试教育使你的学生们在考试恶化”
  • “परीक्षण करने के लिए शिक्षण बनाता है अपने छात्रों के परीक्षणों पर भी बुरा नहीं है,”
Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Är det fortfarande någon som inte förstått budskapet?

Sprickorna i muren – Finland igen

Glöm inte det höga priset för finländska skolans resultatinriktning – skolskjutningar och utslagning, varnar Fredrika Åkerö, ordförande för Svenska Folkpartiets ungdomsförbund (i Expressen)

Heidi Avellan:

Det finns med all säkerhet mycket att göra på skolans område. Det finns definitivt grundkunskaper, kalla det gärna allmänbildning, som alla behöver med sig ut i samhället. Det finns skäl att se över den svenska pedagogiken och skolpolitiken när både goda och svagare elever presterar sämre. Det finns skäl att diskutera bristen på arbetsro i klassen.

Men för den skull behöver inte den finländska skolan eller den alternativlösa skolan förhärligas reservationslöst.

Barnet riskerar strax att åka ut med badvattnet.

Länk

Under tiden ropar forskarna i öknen. Newsmill

Nu vädrar de storslaget reaktionära skoldebattörerna morgonluft

De storslaget  reaktionära skoldebattörerna tror att tiden är mogen för att hämnas alla oförrätter som begåtts i demokratins namn under de senaste sextio åren. PISA-undersökningen ger den perfekta anledningen att dra vilka slutsatser som helst och vissa är mer grandiosa än andra. Från början var det den nya lärarutbildningen som stod i centrum för kritiken, snart nog utvidgades måltavlan till att omfatta kommunaliseringen av skolan och nu är det dags att ta nästa steg i hetskampanjen

Malin Lernfelt menar att skolans förfall inleddes på 60-talet. Det är en tidpunkt som sammanfaller med införandet av grundskolan och avskaffandet av agan.

Länk till GP

PISA 2 – en fördjupad analys

Sydsvenskans Emma Leijnse beskriver svårigheten med en utbildningsminister som inte riktigt tror på likvärdigheten – eller förstår betydelsen av den så kallade kamrateffekten.

Länk

Sambandet mellan socioekonomisk bakgrund och prestation. (I Sverige var det klart svagare än ett genomsnittligt OECD-land år 2000, nu är det klart starkare än genomsnittet).

Elever med samma bakgrund men på olika skolor jämförs, så kallade skolnivåeffekter. (Sverige har gått från att ha bland de minsta skillnaderna mellan dessa elever, till att ligga strax under medel i OECD).

Det finns många orsaker till den här utvecklingen.

En minskad likvärdighet är ett pris vi får betala för det fria skolvalet, säger forskaren Anders Jakobsson på Malmö Högskola. På Skolverket uppmanar tillförordnade generaldirektören Helén Ängmo politikerna att se över om åtgärderna för ökad likvärdighet är tillräckliga.

Men utbildningsminister Jan Björklund tycker inte att en minskad likvärdighet är det stora problemet. I en rejäl känga till Skolverket kommenterade ministern igår:

– Det är i Sverige som att om alla går till botten jämlikt så är det bra.

Kanske har Jan Björklund rätt, kanske inte. Men tittar man på det land som lyckats allra bäst i Pisas undersökningar, Finland, så förklaras deras framgångsrecept till stor del av en likvärdig skola. Där spelar det liten roll vem du är eller var du kommer ifrån. Du kan lyckas ändå.

Mer om PISA: