Good bless America!

USA:s utbildningsminister Arne Duncan skriver ett öppet brev till lärarkåren – och som han gör det!

Länk

Det finns något i tonläget som gör mig både glad och stolt över att arbeta med undervisning. Ministern talar om allvarliga problem på ett sätt som visar att han förstår och vill lyssna.

En dag kanske svenska lärare kommer att få en liknande hälsning från Jan Björklund? Jag kan till och med tänka mig att betala för budskapet!

Är dagens skolpolitik “borgerlig”?

Per T Olsson diskuterar det laddade ordet och utgår från Bertil Ohlins invändningar på 50-talet.

Ohlin, som under många år personifierade alternativet till Socialdemokraterna, ogillade emellertid begreppet borgerlig. Det är inte, skrev han i sina memoarer, ”en terminologi som hör hemma i en objektiv framställning”.

Ohlins aversion mot ordet är förståelig. Det har en marxistisk klang: bour­geoisien, eller borgerskapet, var Karl Marx benämning på kapitalismens härskande klass.

(…)

Och utöver en gemensam antisocialistisk grundhållning har de partier som avses så olika idémässiga rötter att ett samlingsnamn blir missvisande: en värdekonservativ kristdemokrat representerar en annan sorts borgerlighet än en kulturradikal folkpartist; en urban moderat och en centerpartist på landsbygden gör olika prioriteringar.

Jag tror att många gärna vill se dagens upphetsade skoldebatt som opolitisk. Den handlar om barnens lycka, lärarnas status och nationens framtid. I en stor opolitisk omfamning förfasar vi oss över Zarembas skräckskildringar och värms av att tillhöra den goda sidan – vi som vill att det ska vara ordning och att barnen ska lära sig något.

Men frågan återstår: är det verkligen en borgerlig politik att vilja öka kontrollen och förstatliga skolan? Idag beskrivs misslyckandena som en följd av socialdemokratins dåliga politik och den usla forskningen. Hur ser den borgerliga visionen ut? Friskolor till alla?

Per T fortsätter:

Bertil Ohlin hade rätt. Termen borgerlig är ett elände. Det är något med själva ordet som spökar; det är liksom belastat av en förlorarstämpel från det förflutna som inte ens alliansen har lyckats radera.

För om man blundar och tänker på ordet borgerlig, vad ser man då för sitt inre?

Flimrande bilder från den ena valvakan efter den andra där molokna partiledare konstaterar att det inte blev maktskifte den här gången. Heller. Thorbjörn Fälldins svettiga anlete. Ola Ullsten, hjälplös som en tappad äggula. En arrogant Carl Bildt som pekar ut den ”enda väg” som slutar vid 500 procents ränta. En förvirrad Olof Johansson, vilt fäktande mot Öresundsbron.

Till de här bilderna fogar jag en stridslysten och segerviss utbildningsminister i färd med att återskapa gårdagens skola.

Jag väntar på en facklig crossboll!

Igår såg jag Malmö FF besegra Halmstad och idag vinner Manchester united över Chelsea.

Fotboll är nästan lika spännande som utbildningspolitik och på twitter är “inspel” det nya modeordet.

Själv längtar jag efter en befriande facklig crossboll.  Spelet behöver öppnas upp på flankerna. Någon måste göra en oväntad löpning mot den fria ytan bakom backlinjen.

Publiken börjar bli otålig.

#merkateder

Är “katederundervisning” ett okontroversiellt begrepp?

Jag möter kloka personer som inte ser kopplingen till oreflekterad maktutövning, faktatragglande och förmedlingspedagogik. Hamnar i hopplösa diskussioner om betydelsen av fakta. Älskar frågesporter och är stolt över min breda bildning. Känner mig förflyttad 40 år tillbaka i tiden och famlar efter tröst på nätet. Det måste finnas värdigare sätt att förhålla sig till utveckling och lärande.

http://twitter.com/#!/briankotts/status/56427426460336128

Alfie Kohn släpper in lite luft i den pedagogiska gravkammaren.

Det är jag som är “somliga”

Aftonbladet har dragit igång sin olustiga kampanj Skolraset:

Klicka på bilden

Klicka på bilden

Så här inleds texten:

Somliga verkar tro att vi tänker rasa mot lärarna och smutskasta skolan. Det stämmer inte riktigt. Vi vill granska skolan tillsammans med lärare, elever och föräldrar! Raset syftar på hur den svenska skolan faller i internationella mätningar, som PISA-undersökningarna.

Min misstänksamhet delas av många. Följ #skollyftet på twitter och hemsidan.

Merkateder känner ni väl redan till?

Det är svårt att bevisa att en utbildningsminister har fel

Marie Linder gör ett väldigt bra försök:
länk

Jag anar att diskussionen om katederundervisningens effektivitet inte är över. Just nu diskuteras om Aftonbladets sunkiga hashtag #skolraset ska kompletteras med #skollyftet. Det är inte så lätt att skapa meningsfulla trådar med 140 tecken på Twitter.

Vi är på väg!

Vi är på väg!

 

Woooops!

Länk till dokumentet som presenterar den nya utbildningspolitiken för uppförande i brittiska skolor .

Behaviour in good schools is not a serious problem but overall it remains a big concern for parents. Evidence shows there is much to do. For instance:

  • Nearly 1,000 children are suspended from school for abuse and assault every school day.
  • Persistent disruptive behaviour accounts for nearly a third of all cases of permanent exclusions in secondary schools.
  • Major assaults on staff have reached a five-year high with 44 having to be rushed to hospital with serious injuries last year.
  • False allegations have been made against one-in-four school staff by a pupil. One-in-six have had an allegation made by a member of a pupil’s family.
  • Two thirds of teachers say bad behaviour is driving professionals out of the classroom.
  • Previous behaviour and search guidance was more than 600 pages long. It left teachers confused about their powers under the law. It also made it much harder for schools to have clear and effective discipline policies.

The Government’s new guidance is 50 pages long. It clearly sets out the roles and responsibilities for governing bodies, headteachers and teachers regarding behaviour and discipline. It unequivocally restores adult authority to the classroom.

The new guidance clarifies teachers’ powers. It makes clear the following:

  • Schools should not have a ‘no touch’ policy. It is often necessary or desirable for a teacher to touch a child (e.g. dealing with accidents or teaching musical instruments).
  • Teachers have a legal power to use reasonable force. They can use force to remove a pupil who is disrupting a lesson or to prevent a child leaving a classroom.
  • Heads can search for an extended list of items including alcohol, illegal drugs and stolen property.
  • Heads have the power to discipline pupils who misbehave outside the schools premises and outside schools hours.

The guidance also protects teachers from malicious allegations and strengthens their authority in the classroom. It makes clear:

  • Heads can temporarily or permanently exclude pupils who make false allegations. In extreme circumstances they may even press criminal charges against the pupil.
  • The default position should be to assume the teacher has behaved reasonably unless a complainant can show that a teacher has behaved unreasonably.
  • Schools should not automatically suspend teachers accused of using force unreasonably.
  • All but the tiny number of the most complex cases should be resolved within three months and the vast majority should be resolved in four weeks.
  • Malicious allegations should not be included in employment records.

Katederdebatten var nog bara ett förspel.

Dessa hjältesagor!

Zaremba tar ett stort grepp på svensk skola i sin andra artikel och målar med bred pensel. Den fege rektorn, de okunniga kommunpolitkerna och de ignoranta lärarutbildarna demoniseras  omsorgsfullt – medan en tunnhårig västförsedd vaktmästare, en läsforskare  och en målinriktad skolchef hyllas som framtidshopp.

DN är maktens megafon och just nu gläfser hundarna i kapp. Dramaturgin är lite väl genomskinlig.

Länk