Det känns bra att en del människor söker egna vägar när skolan upplevs som stängd.
Many parents are taking their children out of the formal school system in favour of a freer way of learning.
Det känns också mycket sorgligt.
It is not home schooling, where the standard curriculum is taught by parents or tutors. They call it unschooling, where youngsters are encouraged to explore the things they want to learn about or for which they have a specific talent.
Vad har hänt med världen? Det fanns en tid när DN:s ledarsida ogenerat backade upp Jan Björklunds skolpolitiska utspel. Nu smyger det sig in kritiska tankar. Vart är vi på väg?
Jag hatar folk som säger “Vad var det jag sa!!!!” – men har svårt att låta bli. Det är svårt att beskriva hur mycket pengar och energi spektaklet har kostat. Misslyckandet är ett bakslag för dem som tror att ett förstatligande av skolan skulla vara en snabb lösning. Bemanningsfirmor och ostbrickor kommer att vara en belastning i den fortsatta debatten.
Troedsson tror inte att legitimation kommer att höja yrkets “status” – ett ord som behöver vila upp sig några år.
LR är som vanligt uppfyllda av framtidstro – och en smula angelägna om att fiaskot inte ska stänka på den egna organisationen.
…men många Sam Olofsson skulle nog kunna förändra svensk skola. Han undervisar på IB-programmet i Malmö och hör till mina stora inspirationskällor. Den svenska debatten om studentexamen tycks vara besatt av tanken på sambandet mellan slutprov och traditionell kunskapssyn. Det finns andra värden att lyfta feam.
Sam Olofsson ser i stort sett bara fördelar med extern bedömning. Den stora vinsten är den tydliga uppdelningen mellan undervisning och bedömning. Lektionerna blir mer kreativa eftersom eleverna inte behöver hävda sig inför läraren och hela tiden säga rätt saker.
— Vi har heller inte något problem med betygsinflation, hävdar Sam Olofsson.
Lärare och skolledning analyserar resultaten från slutproven inte bara för elevernas skull. Sviktande resultat inom ett område blir en signal till läraren om att han eller hon kan behöva se över sin undervisning eller kanske fortbilda sig.
— Det signalsystemet saknas i den svenska skolan. Läraren får aldrig något externt kvitto på vad eleverna egentligen lärt sig, säger Sam Olofsson.
Jag hör till de tacksamma föräldrarna och nickar instämmande.
I soffan i personalrummets hörn sitter en av flera utländska lärare på IB. Danskan Kamilla Löfström har noterat en skillnad mellan svenska och danska elever.
— Svenska elever fjäskar oftare och säger det som de tror att läraren vill höra. Danska elever säger mer vad de själva tycker och det går att diskutera om allt. Jag tror att det beror på att vi har kvar studentexamen i Danmark och att lärarna inte sätter betyg på sina elever, säger hon.
Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.
Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.
Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.
En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.
Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.
Jag har lovat mig själv att dra ner på det slappa och slentrianmässiga björklundhackandet. Därför är det med en viss tvekan jag länkar till reportaget från Rapport.
En annan gång vill jag diskutera hur demokration på landets högskolor. Idag är jag intresserad av förhållandet mellan utbildningsdepartementet och högskolorna.
Vet Jan Björklund om detta? Kan vi förbjuda förkortningar i svenska skolor?
När jag började på Lärarutbildningen var det någon som sa:
– Välkommen till förkortningshelvetet!
Det var en annan typ av förkortningar.
https://twitter.com/#!/Morrica/status/167600399736504320
Få ämnen har diskuterats så mycket av så många. Vågar vi hoppas på att utbildningsministern hoppar in?
Slaget om skrivplattorna rullar vidare. Stockhaus nyanserar på sin blogg och Jan Björklund försöker skaka av sig ryktet som teknikfientlig genom att påpeka att han faktisdkt redan har en iPad.
Han avslutar med en kraftfull truism:
“Böcker tillhör inte forntiden”
Om jag tolkar Wikipedia rätt är det just bristen på böcker som är själva definitionen av forntiden:
Förhistorisk tid eller forntid (begreppen används ofta synonymt[1]) kallas den tid där de skriftliga källorna är obefintliga eller alltför bristfälliga för att ge en täckande bild av historien.
Vad innebär det för ett barn att identifiera sig med ett system?
Rule 31 – Avoid the Stockholm Syndrome
It is not unusual for parents to see the traditional public school in their neighborhood as their only choice. Most recently I experienced this as I was speaking to a man in the airport when our flight was delayed two hours. After discussing my work as an educator, he shared with me that his daughter has become extremely depressed due to school and the doctors now want to medicate her saying she is bi-polar. He shared how she is smart, gifted, and creative, and wanted to know how he could get her to be okay and just finish school. When I explained to him there were options outside of school, he just couldn’t wrap his mind around it…even though school did not lead him to the career he has today. He kept bringing the conversation back to how to make her better with school rather than consider giving her the freedom to learn outside of school. This is not unusual. I have run up against this before when parents can clearly see school is hurting their children, but come up with a million excuses to defend the school rather than consider alternatives. This is reminiscent of the Stockholm Syndrome when victims, who are under total control of a few all-powerful people, develop sympathy toward their captors.
Tysta tankar 