Unschooling – avskolning

Vad innebär det för ett barn att identifiera sig med ett system?

Rule 31 – Avoid the Stockholm Syndrome
It is not unusual for parents to see the traditional public school in their neighborhood as their only choice. Most recently I experienced this as I was speaking to a man in the airport when our flight was delayed two hours. After discussing my work as an educator, he shared with me that his daughter has become extremely depressed due to school and the doctors now want to medicate her saying she is bi-polar. He shared how she is smart, gifted, and creative, and wanted to know how he could get her to be okay and just finish school. When I explained to him there were options outside of school, he just couldn’t wrap his mind around it…even though school did not lead him to the career he has today. He kept bringing the conversation back to how to make her better with school rather than consider giving her the freedom to learn outside of school. This is not unusual. I have run up against this before when parents can clearly see school is hurting their children, but come up with a million excuses to defend the school rather than consider alternatives. This is reminiscent of the Stockholm Syndrome when victims, who are under total control of a few all-powerful people, develop sympathy toward their captors.

Lärarna och skoldebatten

Anders Mildner ställer en viktig fråga:

https://twitter.com/#!/andersmi/status/165337953177055232

Jag har ofta undrat samma sak och är bekymrad över hur vi beskriver det demokratiska ansvarstagandet under lärarutbildningen. Tyvärr handlar det oftare om allmänna förhållninssätt som tolerans och medmänsklighet än en vilja att ta ställning i komplicerade frågor.

Min slutsats är att vi styrs av myten om den opolitiske och neutrale tjänstemannen.

Det enda som tycks kunna väcka lärarkåren är hotet om att de ska tvinga fullfölja det ingångna avtalet om arbetsförlagd tid.

Dagens fråga är:

Vad krävs för att lärare ska engagera sig i skoldebatten?

 

Skolchatt om VFU och övningsskolor

Twitter är fortfarande fantastiskt. De röriga och vänliga samtalen fortsätter.

Länk

Jag noterar att VFU-organisationen ser olika ut vid landets lärosäten.

En sammanställning från Wikisidan ovan:

18 aug 2011 pratade vi om hur vi kan effektivisera lärarmöten Eftersom länken är tom har jag bara lyckats återskapa halva skolchatt om lärarmöten via Twapper Keeper.
25 augusti 2011 pratade vi om bloggen i undervisningen.
1 september 2011 pratade vi om LPP.
8 september 2011 pratade vi om 1 till 1 och om/hur det påverkar elevernas läsande samt 1 till 1 överlag.
15 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1, nu med fokus på lärares kompetensutveckling.
22 september 2011 fortsatte vi diskussionen om 1 till 1 med inriktning på eventuella stödinsatser till elever och lärare.
29 september 2011 pratade vi om kunskapskraven och dess begrepp.
6 oktober 2011 pratade vi om lärares arbetsvillkor och arbetstid.
13 oktober 2011 pratade vi om forskande lärare och vad forskningsutbildade lärare kan tillföra skolan.
20 oktober 2011 pratade vi om hur allas kompetenser tas till vara i arbetslaget.
27 oktober 2011 pratade vi om de nya allmänna råden.
3 november 2011 pratade vi om hur vi får in elevdelaktighet i våra pedagogiska planeringar.
10 november 2011 pratade vi om den stora HUR-frågan.
17 november 2011 pratade vi om läxor.
24 november 2011 pratade vi om att vara och göra olika.
1 december 2011 pratade vi om lärares deltagande i skoldebatten.
8 december 2011 pratade vi om hur vi dokumenterar elevers lärande.
22 december 2011 pratade vi om studentexamen.
29 december 2011 pratade vi om det utvidgade lärarkollegiet.
5 januari 2012 pratade vi om det entreprenöriella lärandet.
12 januari 2012 pratade vi om ledarskap i klassrummet.
19 januari 2012 pratade vi om hur vi kan utveckla elevernas språk i alla ämnen
26 januari 2012 pratade vi om att jämföra skolor
2 februari 2012 pratade vi om VFU, den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen.

Du kan också hitta våra gamla chattar här och numera även hela #skolchatt-flödet på Twingly Live.

Jag rättar handskrivna tentor…

…och slås av hur prydligt de flesta kvinnorna skriver. Det finns inget bevisat samband mellan handstil och intellektuell kvalitet (hoppas jag) och själv skriver jag fulare än de flesta.

Jag anar att en del manliga studenter upplever det som ganska förnedrande att behöva skriva för hand. Risken finns att någon tror att de tänker lika illa som de skriver.

Kanske finns det en ledtråd till många pojkars bristande skolframgångar här. Varje handskriven text de lämnat ifrån sig är ett litet estetiskt misslyckande.

Jag anstränger mig för att hålla tillbaka en besviken suck när jag ser mönstret upprepas hos våra studenter.

FOKUSERA PÅ INNEHÅLLET!

Studentexamen – jag är fortfarande för

Min dotters lärare Sam Olofsson berättar om hur det är att undervisa på IB- programmet.

Som IB-lärare har det varit en närmast revolutionerande erfarenhet att undervisa utan att behöva sätta betyg. Undervisningen blir plötsligt ett gemensamt projekt med eleverna där vi tillsammans skall klara ett bra resultat i den kommande slutskrivningen. Går det inte bra för eleverna går det inte bra för mig som lärare. För mig som lärare blir det nämligen mycket negativt om jag har en grupp elever på sista raden som inte följer undervisningen.

Jag kan dessutom fråga eleverna om hur de uppfattar olika metoder vi använt och var de känner att de lärt sig mest. Svaren uppfattar jag som mycket ärliga, eftersom eleven givetvis vet att kunskapen de får en dag ska externgranskas.

Skulle jag underprestera år efter år måste åtgärder vidtas. Elever och föräldrar får nämligen snabbt kunskap om hur det går för min grupp i examina. Det tvingar arbetsgivaren att vidta åtgärder. Alternativet som så många av oss sett i det svenska systemet, är att eleverna år efter år får betala priset för en undermålig undervisning. Rektorn kan lätt förklara bort elevers och föräldrars klagomål, eftersom det inte finns siffror som tydligt belägger dessa klagomål. Det är ett system som ingen tjänar på

Helena försvar sin position väl i papperstidningen.

Vem inspekterar inspektören?

Efter kritiken mot Skolverkets sätt att hantera legitimationsärenden har nu turen kommit till Skolinspektionen.

Vilket bemanningsföretag är det som har hand om tillsynen?

Länk till debattartikel i Sydsvenskan.

Kollegan vid Malmö högskola David Rosenlund skriver:

Att Skolinspektionen trots sin bristfälliga kompetens på för undervisning centrala områden har det yttersta ansvaret för den pedagogiska och didaktiska verksamheten i Sverige är problematiskt. För att Skolinspektionen skall kunna utföra sina uppgifter måste man ta in den kompetens som krävs för att göra granskningar av god kvalitet. Endast då kan de bidra till att förbättra undervisningen i Sveriges skolor.

Jag vet en bra inspektör…

20120117-085830.jpg

Samtidigt presenterar Jan Björklund ett förslag om en ny myndighet som ska granska högskolorna.

Att han orkar…

Dagens debattartikel

Jag hittade en kommentar från Fredrik i skräpfiltret och lyfter upp inlägget!

Det är ett klokt gäng som undertecknat och jag hade gärna hållit med dem.

Men det gör jag inte

Det är inte första gången frågan diskuteras här.

Börja här

Skolchatt

20120110-064824.jpg

Entreprenöriella frälsningsläror?

Helena bekymrar sig över att en del av Skolverkets satsningar på Entreprenöriellt lärande har karaktären av frälsningsläror. I debatten prövas åsikter och jag tycker nog att det finns en viss öppenhet mellan positionerna. Samtidigt puttrar den gamla korkade motsättningen mellan fakta och förståelse under ytan. Alla tycker om baskunskaper men ingen vågar definiera vilka de verkligen är.

Själv lutar jag åt att ansluta mig till pastor Janssons hållning.