En svårtolkad artikel

https://twitter.com/genusskolan/status/184257490282758145

Den berömda “antipluggkulturen” diskuteras utifrån en avhandling om högpresterande pojkar på Na-programmet.

– De unga manliga naturvetarna anser att de behöver andra resurser än det som betygsätts i skolan för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden – och där ingår bland annat att odla ett omfattande socialt umgänge, säger Ann-Sofie Nyström, filosofie doktor i sociologi.

Visst strävar många män efter höga betyg och yrken som läkare, jurister eller civilingenjörer. Men om de inte skulle få de högsta betygen så räknar de kallt med att ta sig in på högskolan via högskoleprovet alternativt plugga utomlands.

Jag tror killarna har mer än en poäng. Skolframgång är ingen garanti för anställningsbarhet.

20120326-155324.jpg

Det här reportaget vill ni inte missa!

Jag kommer att sakna Niklas texter i Sydsvenskan. Här balanserar han på en mycket slak lina. Det går att skriva om skolan inifrån utan att bli moraliserande eller en bricka i skolpolitiken.

Ping @zaremba

20120325-180651.jpg

Vad lever många indier på?

 

Vi diskuterar skolprov och min kamrat berättar om läraren som ställde ovanstående fråga till en grupp gymnasister i Eslöv på 70-talet. Ingen lyckades besvara frågan, och ändå var det korrekta svaret hämtat direkt ur skolboken.

 

Aha – det är dureformens fel? Uppdaterad

Nu börjar de stora elefanterna dansa.

Jag framhärdar i rätten att bli duad. Ingen snorkig expeditspoling ska nia mig…

Länk

Uppdatering:

 

Hur kul ska skolan vara?

Den här diskussionen känner jag igen och anar att tanken på att skolan ska vara rolig kan vara provocerande.

Bedömning i förskolan?

Jag leder ett seminarium om bedömning och vi diskuterar huruvida det är barnen eller verksamheten som ska bedömas.

Sedan läser jag ESO-rapporten och känner mig mycket gammal.

Som vanligt är det omtanken om de utsatta barnen som får utgöra den ideologiska överbyggnaden till de här åtgärderna:

Barn från utsatta miljöer och barn med inlärningssvårigheter, beteendeproblematik eller psykisk ohälsa har ofta svårt att klara skolan. Hur ska barn med svårigheter kunna identifieras och stödjas tidigt i livet? Under vilka omständigheter är det möjligt och lämpligt att försöka göra det? Att svenska grundskolelevers prestationer försämras, att andelen som klarar gymnasiet minskar, att vi får fler unga i aktivitetsersättning och att den psykiska ohälsan bland unga ökar, kan delvis bero på att insatser inte vidtas i tid.

20120320-182022.jpg

Mej lurar de inte. De här testerna handlar om en individualiserad kunskapssyn som gör barnen till stödprojekt. Tack – men nej tack!

Misstron mot skolan

Det känns bra att en del människor söker egna vägar när skolan upplevs som stängd.

Many parents are taking their children out of the formal school system in favour of a freer way of learning.

Det känns också mycket sorgligt.

It is not home schooling, where the standard curriculum is taught by parents or tutors. They call it unschooling, where youngsters are encouraged to explore the things they want to learn about or for which they have a specific talent.

20120320-060119.jpg

En Sam gör ingen sommar…

…men många Sam Olofsson skulle nog kunna förändra svensk skola. Han undervisar på IB-programmet i Malmö och hör till mina stora inspirationskällor. Den svenska debatten om studentexamen tycks vara besatt av tanken på sambandet mellan slutprov och traditionell kunskapssyn. Det finns andra värden att lyfta feam.

Länk

Sam Olofsson ser i stort sett bara fördelar med extern bedömning. Den stora vinsten är den tydliga uppdelningen mellan undervisning och bedömning. Lektionerna blir mer kreativa eftersom eleverna inte behöver hävda sig inför läraren och hela tiden säga rätt saker.

— Vi har heller inte något problem med betygsinflation, hävdar Sam Olofsson.

Lärare och skolledning analyserar resultaten från slutproven inte bara för elevernas skull. Sviktande resultat inom ett område blir en signal till läraren om att han eller hon kan behöva se över sin undervisning eller kanske fortbilda sig.

— Det signalsystemet saknas i den svenska skolan. Läraren får aldrig något externt kvitto på vad eleverna egentligen lärt sig, säger Sam Olofsson.

Jag hör till de tacksamma föräldrarna och nickar instämmande.

I soffan i personalrummets hörn sitter en av flera utländska lärare på IB. Danskan Kamilla Löfström har noterat en skillnad mellan svenska och danska elever.

— Svenska elever fjäskar oftare och säger det som de tror att läraren vill höra. Danska elever säger mer vad de själva tycker och det går att diskutera om allt. Jag tror att det beror på att vi har kvar studentexamen i Danmark och att lärarna inte sätter betyg på sina elever, säger hon.

20120301-233833.jpg

Livet från den mörka sidan

Jag läser studenttexter som försöker reda ut vad professionalisering egentligen innebär. De utgår från en märklig text av Stenlås och ska använda hans begrepp för att beskriva läraryrkets utveckling. Jag vill gärna göra en rättvis bedömning men studsar inför det politiserade tonfallet och ensidiga ämneslärarperspektivet.

Ingrid Carlgren är minst lika bekymrad. Här skriver segrarna historia.

Niklas Stenlås försöker försvara sig. Det borde han inte ha gjort.

En LR-pamflett är en LR-pamflett – även i expertgruppsrapportsförklädnad.

Troed Troedsson ger mig en liten smula hopp inför framtiden.

Läs mer om den mörka sidan.