Jag är på temadag om breddad rekrytering (WP=widening partizipation). Penny Jane Burke beskriver hur det engelska klassamhället reproducerar sig själv vid intervjutillfällen.
Barn som är födda sent på året får oftare en adhd-diagnos och läkemedel mot adhd än barn som är födda tidigt på året och som alltså är äldre vid skolstarten.
För pojkar födda i december är risken 34 procent större att de ska diagnostiseras med adhd än för barn födda under första halvåret, det visar patientregistret.
Samma gäller för läkemedel; 35 procent fler decemberpojkar får adhd-medicin än genomsnittet av barn födda första halvåret.
Trenden är densamma för flickor men skillnaderna något mindre, skriver Dagens Nyheter som tagit del av ny statistik från Socialstyrelsen.
Idag behöver jag ta några djupa andetag för att bygga upp min tro på skolan som institution. Det hjälper för stunden.
Som förälder till decemberbarn har jag starka minnen från en oändlig rad utvecklingssamtal som alla inleddes på samma sätt:
– det märks att han är född sent på året…
I ljuset av de här siffrorna kanske jag borde vara tacksam för att pedagogerna inte valde diagnosticeringens väg?
Oproportionerligt många decemberbarn får adhd-diagnoser. Beror det på godkäntgränsen? http://t.co/710IdFWz
Det finns en uppgivenhet över debatten som gör mig trött. Jag har svårt att skilja de fackliga poserna från politiska utspel. Inger Enkvist säger samma sak en gång till.
På fredag ska jag diskutera breddad rekrytering – frågan är om vi inte borde börja med “rekrytering”?
Idag ons 9/5 17:00 http://t.co/S5FKnVWG till Skolborgarråd Lotta Edholm. Alla lärare som inte är nöjda med sin lön samlas 16:45, Stadshuset!
Jag möter studenter som talar om styrdokument med stor vördnad. När jag frågar varför de genomför en aktivitet tittar de undrande på mig och hytter med läroplanen. Ibland önskar jag att de var en smula mindre bokstavstrogna – ungefär som i England!
Headteachers are planning to boycott two new literacy tests for primary school children, throwing the future of the tests into doubt.
Delegates at the National Association of Head Teachers’ conference in Harrogate voted overwhelmingly in favour of refusing to co-operate with a compulsory new test of 11-year-olds’ spelling, grammar and punctuation, set to be introduced next year by Michael Gove, the Education Secretary. In addition, Russell Hobby, the union’s general secretary, warned that heads would also pull the plug on a new reading test for six-year-olds next summer if there was any attempt to publish school-by-school results.
I Sverige litar vi på att staten och politikerna vill oss väl. Det känns bara halvtryggt.
ENQA:s kritik får dock inga formella konsekvenser för vare sig Högskoleverket eller regeringen. Systemet blir kvar. Men förtroendet för svensk utbildning får sig en rejäl törn och Sverige kan i värsta fall bli uteslutet ur ENQA. Den frågan ska beslutas om i juni.
Kritiken från högskolorna är fortsatt omfattande, och lär knappast bli mindre efter ENQA:s underkännande.
– Det är pinsamt för Sverige. Man har bekänt sig till riktlinjerna och sedan visar det sig att man inte håller måttet, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.
– Systemet är ett fullskaligt experiment, ingen annanstans i världen utgår man entydigt från studenternas resultat. Det är oerhört obehagligt och då talar jag för alla lärosäten i Sverige, säger Marita Hilliges.
Hoppet var att det nya högskoleprovet skulle jämna ut skillnaderna mellan mäns och kvinnors resultat. Män har sedan starten 1977 haft högre snittresultat än kvinnor. Men det blev tvärtom.
I höstas när den nya provet, med mer matematik och färre ord och texter, hade premiär var mäns snittpoäng 9,4 poäng högre än kvinnornas. Sista gången gamla provet gjordes var skillnaden 6,1 poäng, visar siffror som Högskoleverket tagit fram åt Svenska Dagbladet.