Omvärlden och Finland

Jag vaknar mitt i natten av att radion spelar högt. Det är baksidan av att somna till reprisen av Sommar.

I Huffington Post sammanfattas det finska skolundret:

What defines the Finnish system overall? Four points were made:
[1] collaboration [2] personalisation [3] equity [4] trust based professionalism were defining features on which consistent success had been achieved. What are the enemies of such success? Simply put:
Competition
Standardisation
School Choice
Test based accountability

Det låter bra. Pasi Sahlberg verkar ha slagit an en ton som många förstår.

20120730-054825.jpg

Nytt ljus på betygsfrågan

Sommaren vänder och varma dagar avlöses av fuktiga kvällar.

20120725-213647.jpg

Daggen faller tidigt och fåren drar sig mot husen.

20120725-213953.jpg

Jag är intresserad av lantbruk och blir glad när grannarna ber mig hjälpa till att väga lamm.

20120725-214154.jpg

Lammen tycker om att vara nära varandra men sprattlar vilt på vågen. Till sist lyckas jag läsa av mätaren och ägarna gläds över viktökningen. De lamm som väger över 40 kilo (och inte ska användas till avel) märks med röd färg i pannan och skickas till slakt. Tur att jag är van att sätta betyg.

Jag kanske borde lära mig säga nej? Uppdaterad

Det var nog ett omöjligt uppdrag. Jag ville problematisera bilden av läs- och skrivskicklighet som avgörande lärarkompetens UTAN att framstå som alltför obskyr och nedlåtande mot traditionella färdigheter.

När jag ser det hårt klippta reportaget inser jag att det inte fanns utrymme för att diskutera andra former av kunskaper. I värsta fall bidrar jag till att reproducera bilden av att alla kan bli lärare.

Suck. Det där med mångfald är svårt.

Jag skulle kunna räkna upp 100 saker som en lärarutbildare borde oroa sig för. Stavning och handstil hör inte självklart till dessa.

20120716-162932.jpg

Uppdatering:

Brev från bekymrad mamma:

Jag heter Xxxxxxx xxxxxxxxxx och är mamma till en flicka som har dyslexi.

Jag läste med stor förvåning ditt uttalande i SVT i dag med anledning av att fler personer med läs- och skrivsvårigheter söker till Lärarhögskolan.

Jag vet inte om du är rätt citerad, men om du är det så anser jag att dina kunskaper om just detta vanliga funktionshinder är mycket bristfälliga. Jag häpnar!

Att du dessutom undervisar blivande lärare och inte kan mer gör min väldigt bekymrad.

Det finns många bra hjälpmedel som kompenserar funktionshindret. Av artikeln att döma får jag intrycket att du tycker att dyslektiker är mindre begåvade, så är det inte!

Min erfarenhet av skolan är okunniga pedagoger som inte vet hur de ska undervisa elever med läs och skrivsvårigheter. Hade deras kompetens varit bättre skulle fler dyslektiker klara skolan.

Jag inser att detta är minerat område. Och förtydlighetens skull: dyslektiker kan bli utmärkta lärare. I bästa fall kan de förstå och hjälpa barn att hitta framgångsrika strategier för att bemästra sina svårigheter.

Förhoppningsvis gör SVT en uppföljning till kvällssändningen med student som visar möjligheter. Jag har förmedlat kontakt.

Hur fri är egentligen den svenska skolan?

Helena von Schantz (länk) beskriver träffande hur lärarnas metodiska frihet har kringskurits:

Den största skillnaden mellan finsk och svensk läroplan finns emellertid i styrningen av lärarna och undervisningen. I Finland är målen centrala, men inte metoderna. I Sverige är både mål och metoder reglerade av staten. Enligt Lgr 11 skall all undervisning genomsyras av ett entreprenöriellt förhållningssätt, baseras på varje enskild elevs önskemål, behov och intressen, ge möjlighet till fördjupning, till ämnesövergripande arbete, vara noggrant dokumenterad, väcka lust och motivation, öka elevernas ansvarstagande, ge underlag för yrkes- och studieval, bygga på samarbete med närings- och föreningsliv, individualiseras, ge utrymme för det ansvar eleverna kan och vill ta, beslutas i samråd med eleverna, vara ändamålsenlig och ägnad att leda till god måluppfyllelse för alla elever, ta särskild hänsyn till elever med inlärningssvårigheter, även ge utmaningar för den som lätt når målen, vara ett resultat av kollegialt samarbete, baseras på forskning och beprövad erfarenhet och samtidigt liksom i förbifarten genomsyras av fyra centrala förhållningssätt. Dessutom ska läraren garantera arbetsro, trygghet och trivsel för varje elev, fungera som mentorer, ha utvecklingssamtal varje termin, kunna dokumentera och förklara sin bedömning, skriva omdömen vid ett tillfälle och sätta betyg vid ett annat varje termin… När jag läser läroplanen nickar jag gillande. Nästan allt som står där låter klokt och rimligt. Men lägger man ihop alla tvingande formuleringar på det sätt jag gjort här blir det tydligt hur detaljerad, hur motsägelsefull – och hur ”centraliserad” – den svenska läroplanen är.



Fenomenologi – det oväntade i pedagogiken

Jag behöver påminna mig om detta. Undervisning handlar om nyfikenhet och förvåning.

20120707-072848.jpg

Min huvudlöse svåger visar upp trädgårdskonst för släkten. Nu börjar tolkningsarbetet!

Var är reaktionerna mot Siréns och Tobés förslag?

Jag är lite förvånad inför det relativt varma mottagandet av förslaget om obligatorisk förskoleklass.

https://twitter.com/marcusfriberg/status/219017962592550912

Aftonbladets läsare antyder att slaget inte är över.

20120701-085935.jpg

20120701-085957.jpg

Var kommer det här ifrån?

Har jag missat något kongressbeslut? Hur hamnade LF i det här sällskapet?

Kanske handlar det om att förskoleklassen måste välja väg. Jag vill att sexåringarna ska återbördas till förskolan. Den olyckliga annekteringen av barnen till skolan var ett felgrepp och nu är ett bra tillfälle att göra rätt.

20120630-090336.jpg

Bild: Sendak, Vildingarnas land.