Emma Leijnse sammanfattar.

Det är mycket energi som läggs på en företeelse som inte nämns någonstans i de dokument som reglerar skolans verksamhet. I skollag, läroplan och kursplaner – ingenstans återfinns läxorna. Ändå ses läxor som ett så naturligt fenomen att en del politiker blir uppriktigt förvånade när de får frågan om skolan bör ge läxor eller inte.

Argumenten för läxor brukar främst vara två: Dels att det är viktigt att föräldrarna får veta vad deras barn håller på med i skolan. Dels att barnen måste lära sig lite studiedisciplin, om inte annat som förberedelse för högre studier.

Oavsett om man som regeringen vill göra läxhjälpen till en privatsak, eller som oppositionen avsätta statliga pengar för läxhjälp i skolan, så går både regeringen och oppositionen åt samma håll i ett avseende: båda blocken håller på att underminera själva grundargumenten för varför man ska ha läxor över huvud taget. Mer läxhjälp, oavsett om den är hemma eller i skolan, gör argumenten om föräldraengagemang och studiedisciplin överflödiga.

Jag har ingenting att tillägga. Förutom en länk till Huffington post.