Det här med begåvning

Skolverket presenterar en undersökning som menar att arbete lönar sig.

Länk

Jag är inte förvånad.

Motivation, ansträngning, uthållighet och positiv självbild hos eleverna. Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan. Det är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en ny rapport från Skolverket.

20121206-073707.jpg

Om Editor

http//tystatankar.wordpress.com Twitter: @tystatankar Lärarutbildare Malmö högskola Mail tystatankar( at )gmail.com http://pojkaktigorkester.wordpress.com/
Det här inlägget postades i betyg, björklund, Bologna, Lärarutbildning, Politik, Skola, Utbildning, Värdegrund. Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Det här med begåvning

  1. Bashflak skriver:

    En talangfull person kan nog klara sig drägligt utan enorma ansträngningar. Och en medelmåtta kan nå lika långt genom idog flit. Men för att nå den absoluta toppen krävs både talang och engagemang.

    http://bashflak.wordpress.com/normalfordelningskurvan

    Men det är helt rätt taktik av myndigheterna att understryka vikten av flit, eftersom det är det enda man själv kan påverka. Det vore förödande för både individen och samhället om potentiella framtida Nobelpriskandidater och OS-medaljörer slösar bort sin talang på överdrivet TV-spelande eller liknande.

    Gilla

  2. Anna skriver:

    Men de har ju å andra sidan inte alls mätt elevernas ”begåvning” – utan bara undersökt hur de besvarat frågor om just det de säger har effekt. Sen hänvisar de till forskning som säger att ”det här med begåvning är klurigt” typ.

    Gilla

  3. AV skriver:

    Alla kan inte bli världsmästare i simning, kulstötning eller höghöjdsklättring. Vi är alla olika och när det gäller fysiska förmågor accepterar vi det. Det är ok att träna simning, kulstötning och bergsbestigning. Säkert kan de flesta bli ganska duktiga om de bara har intresset och lägger ner arbetet som krävs. Men för att bli riktigt bra krävs att man dragit en genetisk vinstlott.
    När det gäller våra mentala förmågor är det precis likadant, fast vi har svårare att acceptera det. Alla kan inte bli professorer i kärnfysik, urmakare eller svensklärare. Alla kan nog lära sig en hel del fysik, öva upp en förmåga att arbeta med små saker och lära sig tillräckligt bra svenska för att kommunicera. Men för att bli riktigt bra måste man också ha de biologiska förutsättningarna. Hälften av befolkningen är sämre än medel på alla olika intelligenser vi kan mäta. Ner till en viss grad sämre kan vara gott nog för ett visst yrke och sällan är alla olika intelligenser i botten hos samma person. De flesta är åtminstone hyfsat bra på något.
    Det är bra att man fokuserar på att man ska utnyttja hela sin potential genom idogt arbete, men man bör inte lura barnen att alla kan bli allt. Problemet är att man vet inte vilken talang man har förrän man faktiskt enträget försökt bli bra i det. Därmed är det svårt att skilja på talang och arbete innan biologin verkligen sätter gränsen.

    Gilla

    • Mats skriver:

      Jag tror det är ett så laddat ämne att vi kanske måste träna oss på att tala om det i väldigt försiktiga ordalag.”Allas lika värde” är inte att alla kan lika mycket inom alla områden.

      Gilla

  4. andersbwestin skriver:

    Ursäkta:

    vem är det som sagt att förmågan till flit, fokus, ansträngning och uthållighet inte skulle vara en del av det vi benämner medfödd begåvning.

    det enda undersökningen egentligen påpekar att rätt form av yttre ”stimuli” är en viktig påverkande parameter.

    Gilla

    • AV skriver:

      Karolina Klüfts stora talang var inte bara att hon var född med en bra idrottskropp, utan att hon hade ett ordentligt träningspsyke. Det är en del av hennes personlighet, vilket även den har en biologisk grund. Jag ser biologin som en yttre ram, vår potential vi kan utvecklas inom. Hur vi utvecklas inom denna ram beror på både biologiska faktorer och yttre miljö (det du kallar stimuli). Har man ett inre driv att lära sig nya saker har man större chans att verkligen närma sig kanten för vår potential (dit få av oss verkligen når). Beroende på de stimuli man får från sin miljö, förstärker eller trycker man undan den inre drivkraften. Blir man belönad arbetar man hårdare, får man negativ feed back arbetar man mindre. Drivkraften måste ändå ut på något sätt, destruktivt om inget annat.

      Miljön kan alltså max finjustera det som redan finns inom oss. Vi är den vi är född som, men frågan är om vi är den vi tror oss vara. För att utforska vårt biologiska varande måste vi ha en bra miljö.

      Ska man verkligen lyckas här i världen måste allt falla på plats:
      1. En god biologisk fallenhet för något (andra sätter värde på).
      2. En utåtriktad personlighet att lära sig nytt, även när det blir jobbigt.
      3. En miljö som kan bidra med ny kunskap i det man är bra på.
      4. En miljö som bejakar lärandet, nyfikenheten och det positiva med att gå bortom komfortzonen.

      1. Har de flesta, det gäller bara att hitta det. Miljön måste tillåta oss att leta.
      2. De flesta små barn har ett inre driv. Olika mycket givetvis. Har man DET – grattis. Har man inte så mycket – hoppas mycket på punkt 4 för att utnyttja det du har.
      3. Barn ska omges av kunniga vuxna som har något att berätta, av böcker, av experiment, av mek i verkstan och bak i köket.
      4. Att stimulera sitt barn att utveckla dessa sidor är en av de största gåvor vi kan ge. Någonstans mellan mat i magen och rena kläder på behovstrappan.

      Gilla

      • andersbwestin skriver:

        Jag tolkar som att du skrev en innhållsrik förlängning av min betydligt kortare kommentar som i grunden åsyftade det du skrev.
        Kan någon ha problem med detta?

        Gilla

        • AV skriver:

          Jepp, de som anser vi är födda som blanka blad. Att intet står i vår livsbok när vi föds och allt hur vi är och vad vi blir endast beror på sociala konstruktioner.

          Ja, det var ett förtydligande. Att man inte får dra för stora växlar på varken biologi eller miljö. Båda läger missar målet.

          Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s